Vilken av följande prokaryot trivs bäst i varmare miljöer?
Hej,
Följande bild visar hur fettsyrna kan vara bundna i cellmembranet hos bakter och eukaryoter. Bakterie (se spoiler) trivs bäst i varmare miljöer eftersom det har omättade kolkejdor och därmed större rölighet hos kedjorna. Det gör att fettsyrorna kan alstra värme. Frågan är nu varför det skulle vara fördelaktigt att alstra värme i varmare miljöer. Har det att göra med att de organismer som inte trivs i varma miljöer måste hushålla med sin energi, medan de som trivs i varma miljöer har mer energikrävande processer i cellerna för att klara sig?
Visa spoiler
bakterie 4
omättade kolkejdor och därmed större rölighet hos kedjorna. Det gör att fettsyrorna kan alstra värme.
Denna koppling låter underlig. Alstra värme, likt generera värme, kräver en form av energi, som på ett eller annat sätt kan omvandlas till värme. Så att fettsyrorna kan generera värme, går inte riktigt.
En högre grad av fettsyramättnad, gör som du skrev att dessa fettsyror kan packas tätare, vilket är fördelaktigt för organismer som lever vid högre temperaturer. Jag misstänker att det är detta, som du hade i tanken, men att det sedan blev lite knas.
Frågan är nu varför det skulle vara fördelaktigt att alstra värme i varmare miljöer. Har det att göra med att de organismer som inte trivs i varma miljöer måste hushålla med sin energi, medan de som trivs i varma miljöer har mer energikrävande processer i cellerna för att klara sig?
Det är inte mer fördelaktigt att alstra värme i varma miljöer, värmen finns redan där!
Det är dock fördelaktigt, eller snarare ett måste, för varmblodiga djur att alstra värme för att hålla en jämn kroppstemperatur i kallare klimat.
En högre grad av fettsyramättnad, gör som du skrev att dessa fettsyror kan packas tätare, vilket är fördelaktigt för organismer som lever vid högre temperaturer.
OK, men varför skulle det vara fördelaktigt för en organism att ha tättpackade fettsyror om den lever i varmare temperaturer?
Det har med bindningsstyrkan att göra. Ju tätare fettsyrasvansarna packar, desto större blir kontaktytan. Och bindningen sker per yta, och därmed är bindningsstyrkan proportionell mot ytan.
Och cellens membran behöver vara lagom mjuka för att cellen skall överleva (d.v.s. vare sig stelna helt eller smälta helt). Jämför t.ex. smältpunkten för en fleromättad fettsyra, med en helt mättad fettsyra, så blir kopplingen till livstemperaturen nog klarare.
mag1 skrev:Det har med bindningsstyrkan att göra. Ju tätare fettsyrasvansarna packar, desto större blir kontaktytan. Och bindningen sker per yta, och därmed är bindningsstyrkan proportionell mot ytan.
Och cellens membran behöver vara lagom mjuka för att cellen skall överleva (d.v.s. vare sig stelna helt eller smälta helt). Jämför t.ex. smältpunkten för en fleromättad fettsyra, med en helt mättad fettsyra, så blir kopplingen till livstemperaturen nog klarare.
Ok! Jag tolkar det du säger som att omättade fettsyror har lägre smältpunkt eftersom sämre överlapp mellan kolkedjorna. I varmare temperaturer kan de därför stelna eller smälta bort vilket försämrar cellmembranets funktion.
Nja inte stelna eller smälta bort, utan endast göra membranen alltför flytande. Det behövs med andra ord betydligt starkare attraherande krafter mellan fosfolipiderna, för att motverka den ökade rörligheten som den höga värmen ger. Molekylerna kommer av den höga värmen fås att vibrera mer, så de behöver starkare sammanbindande krafter, för att inte helt slitas isär helt.
mag1 skrev:Nja inte stelna eller smälta bort, utan endast göra membranen alltför flytande. Det behövs med andra ord betydligt starkare attraherande krafter mellan fosfolipiderna, för att motverka den ökade rörligheten som den höga värmen ger. Molekylerna kommer av den höga värmen fås att vibrera mer, så de behöver starkare sammanbindande krafter, för att inte helt slitas isär helt.
Ok, nu förstår jag! Tack!
En tilläggsfråga: Vet du förövrigt vad namnet ''diglycerol tetraethers'' syftar på? Eftersom boken nämner det i samband med arkeer så antar jag att det är figur 2 i bilden ovan de menar. Tetraeter antar jag syftar på fyrhörningarna i figur 2. Dock förstår jag inte varför man skulle kalla det ''diglycerol''. Är det möjligtvis någon annan figur de menar som inte finns på bilden, för någon diglycerol ser jag inte.
Blåvalen skrev:En tilläggsfråga: Vet du förövrigt vad namnet ''diglycerol tetraethers'' syftar på? Eftersom boken nämner det i samband med arkeer så antar jag att det är figur 2 i bilden ovan de menar. Tetraeter antar jag syftar på fyrhörningarna i figur 2. Dock förstår jag inte varför man skulle kalla det ''diglycerol''. Är det möjligtvis någon annan figur de menar som inte finns på bilden, för någon diglycerol ser jag inte.
Det är ett samlingsnamn för membrankomponenter från arkéer, med exempel på dessa på hela vänstra halvan av bilden, och dessa består av diglycerol tetraetrar. I respektive ände av 1-3 sitter en glycerol, som är förbunden med isoprenkedjan med eterbindningar, som i exemplet överst.
mag1 skrev:Blåvalen skrev:En tilläggsfråga: Vet du förövrigt vad namnet ''diglycerol tetraethers'' syftar på? Eftersom boken nämner det i samband med arkeer så antar jag att det är figur 2 i bilden ovan de menar. Tetraeter antar jag syftar på fyrhörningarna i figur 2. Dock förstår jag inte varför man skulle kalla det ''diglycerol''. Är det möjligtvis någon annan figur de menar som inte finns på bilden, för någon diglycerol ser jag inte.
Det är ett samlingsnamn för membrankomponenter från arkéer, med exempel på dessa på hela vänstra halvan av bilden, och dessa består av diglycerol tetraetrar. I respektive ände av 1-3 sitter en glycerol, som är förbunden med isoprenkedjan med eterbindningar, som i exemplet överst.
Men syftar diglycerol på att det finns två glycerolmolekyler? Några sådana ser jag inte om det är de gula sfärerna som symboliserarglycerolet. Å andra sidan är det bara ex 1 och 2 som går under namnet ''monolayers''. Är det därför man menar att det sammantaget finns två glycrolmolekyler?
Blåvalen skrev:mag1 skrev:Blåvalen skrev:En tilläggsfråga: Vet du förövrigt vad namnet ''diglycerol tetraethers'' syftar på? Eftersom boken nämner det i samband med arkeer så antar jag att det är figur 2 i bilden ovan de menar. Tetraeter antar jag syftar på fyrhörningarna i figur 2. Dock förstår jag inte varför man skulle kalla det ''diglycerol''. Är det möjligtvis någon annan figur de menar som inte finns på bilden, för någon diglycerol ser jag inte.
Det är ett samlingsnamn för membrankomponenter från arkéer, med exempel på dessa på hela vänstra halvan av bilden, och dessa består av diglycerol tetraetrar. I respektive ände av 1-3 sitter en glycerol, som är förbunden med isoprenkedjan med eterbindningar, som i exemplet överst.
Men syftar diglycerol på att det finns två glycerolmolekyler? Några sådana ser jag inte om det är de gula sfärerna som symboliserarglycerolet. Å andra sidan är det bara ex 1 och 2 som går under namnet ''monolayers''. Är det därför man menar att det sammantaget finns två glycrolmolekyler?
Ja di- prefixet anger att det är två glycerolenheter i molekylen.
En väsentlig skillnad mellan arkéernas och bakteriernas membran, är att arkéernas membran består av en enda molekyl som sträcker sig längs membranets tjocklek - till skillnad från bakteriernas (och våra) membran, som består av ett bilager, d.v.s. det är två olika molekyler som tillsammans utgör membranets tjocklek.
Så i di-prefixet syftar på glycerolenheterna, en på varsin sida om membranet. Och tetra-prefixet, på att det i denna molekyl är fyra eterbindningar (två per glycerolenhet, och två enheter). Om du tittar till strukturen i bilden igen, med detta i åtanke ser du nog hur namnet kommer sig.
Men syftar diglycerol på att det finns två glycerolmolekyler? Några sådana ser jag inte om det är de gula sfärerna som symboliserarglycerolet. Å andra sidan är det bara ex 1 och 2 som går under namnet ''monolayers''. Är det därför man menar att det sammantaget finns två glycrolmolekyler?
Ja di- prefixet anger att det är två glycerolenheter i molekylen.
En väsentlig skillnad mellan arkéernas och bakteriernas membran, är att arkéernas membran består av en enda molekyl som sträcker sig längs membranets tjocklek - till skillnad från bakteriernas (och våra) membran, som består av ett bilager, d.v.s. det är två olika molekyler som tillsammans utgör membranets tjocklek.
Så i di-prefixet syftar på glycerolenheterna, en på varsin sida om membranet. Och tetra-prefixet, på att det i denna molekyl är fyra eterbindningar (två per glycerolenhet, och två enheter). Om du tittar till strukturen i bilden igen, med detta i åtanke ser du nog hur namnet kommer sig.
Okej, men då följer inte figur 3 detta exempel. Den har ju också ett dubbelskikt. Den måste vara en glycerol diether(?)
Ja nummer 3 avviker, och har nog (?) ett namn likt det du föreslog.
Tack!
