Vilka av följande egenskaper pekar på mycket starka intermolekylära växelverkningar i en vätska?
Vilka av följande egenskaper pekar på mycket starka intermolekylära växelverkningar i en vätska:
1. mycket låg ytspänning
2. mycket låg kritiskt punkt
3. mycket låg kokpunkt
4. mycket lågt ångtryck
Stämmer det att det rätta svaret är 2? Om ja så undrar jag varför.
Vet du vad alla begrepp innebär till att börja med? Vad är ytspänning, kritisk punkt, kokpunkt och ångtryck? Kan du beskriva dem på molekylnivå?
Teraeagle skrev:Vet du vad alla begrepp innebär till att börja med? Vad är ytspänning, kritisk punkt, kokpunkt och ångtryck? Kan du beskriva dem på molekylnivå?
Ja, och jag antar att låg kokpunkt och lågt ångtryck inte stämmer då det krävs mycket energi för att bryta starka intermolekylära bindningar. Det krävs alltså hög temperatur för att bryta bindningarna. Ytspänning och kritisk punkt vet jag vad det innebär, men inte huruvida det pekar på starka intermolekylära växelverkningar i en vätska eller inte..
Jag håller med om kokpunkten, men inte ångtrycket. Du kan se ångtrycket som det tryck omgivningen måste utöva på en vätska för att den inte ska börja koka, dvs det tryck som krävs för att förhindra att bubblor uppstår i vätskan. Om ämnet har svaga bindningar mellan molekylerna krävs det ett högt tryck för att förhindra att det börjar koka och skapar bubblor.
Ytspänningen uppstår eftersom molekylerna i ett ämne binder starkare till varandra (kohesion) jämfört med till något annat (adhesion) vid en fasgräns. Om bindningarna inom ämnet är väldigt starka ger det ökad kohesion och därmed högre ytspänning.
Den kritiska punkten uppstår när ett ämne kokar så pass kraftigt att densiteten i vätskefasen sjunker och densiteten i gasfasen ökar tills de är lika stora och man inte längre kan urskilja faserna. Då bildas en ny fas som kallas superkritisk vätska. Tänk på vad som krävs för att detta ska kunna ske. Det blir lättare att nå den kritiska punkten om vätskan har lätt för att ”falla isär” och bli en gas, samtidigt som gasen är så pass svår att kondensera så att man kan ”stoppa in” väldigt många molekyler innan den övergår i vätskefas. Tror du att detta sker lättare om bindningarna mellan molekylerna är svaga eller starka?
Teraeagle skrev:Jag håller med om kokpunkten, men inte ångtrycket. Du kan se ångtrycket som det tryck omgivningen måste utöva på en vätska för att den inte ska börja koka, dvs det tryck som krävs för att förhindra att bubblor uppstår i vätskan. Om ämnet har svaga bindningar mellan molekylerna krävs det ett högt tryck för att förhindra att det börjar koka och skapar bubblor.
Ytspänningen uppstår eftersom molekylerna i ett ämne binder starkare till varandra (kohesion) jämfört med till något annat (adhesion) vid en fasgräns. Om bindningarna inom ämnet är väldigt starka ger det ökad kohesion och därmed högre ytspänning.
Den kritiska punkten uppstår när ett ämne kokar så pass kraftigt att densiteten i vätskefasen sjunker och densiteten i gasfasen ökar tills de är lika stora och man inte längre kan urskilja faserna. Då bildas en ny fas som kallas superkritisk vätska. Tänk på vad som krävs för att detta ska kunna ske. Det blir lättare att nå den kritiska punkten om vätskan har lätt för att ”falla isär” och bli en gas, samtidigt som gasen är så pass svår att kondensera så att man kan ”stoppa in” väldigt många molekyler innan den övergår i vätskefas. Tror du att detta sker lättare om bindningarna mellan molekylerna är svaga eller starka?
Okej, då antar jag att starka bindningar genererar en hög kritisk punkt? Så du menar alltså att rätt svar på frågan är alternativ 4?
