vi tog in bilen till garaget

"Bilen" är indirekt objekt.

vad blir då tog vi in till garaget?

Det är en egen sats, inte en satsdel.

hur ska jag kunna sånt. Jag fattar inte sånt. Har provat med många meningar men kan inte

"tog vi in bilen i garaget"  är en sats för att den har subjekt (vi)  och predikat (tog) . Sen har den dessutom objekt och ett adverbial.

Man kan också analysera hela konstruktionen med huvudsats och en bisats (tog vi in bilen till garaget). Bisatser får ju precis som frågor omvänd ordföljd. Jämför med  Vi tog in bilen i garaget eftersom det var kallt ute. Där är det två huvudsatser.

Jag tror inte det stämmer helt. Jag skulle påstå att [eftersom det var kallt ute] är bisats i båda fallen, och att [tog vi in bilen i garaget] och [vi tog in bilen i garaget] är huvudsatser. Det är inte alltid ordföljden som avgör om det är en bisats eller huvudsats.

Nu vet jag inte hur man skulle förklara det grammatiskt, jag har mest en från tyska till svenska överförd "känsla" för grammatik, men jag tror det har att göra med att svenska är ett V2-språk eller vad det nu kallas. Jämför med sista meningen här: https://sfimedhelena.wordpress.com/2018/03/08/huvudsatser-bisatser-och-satsadverb/:

"Eftersom Lasse inte har körkort cyklar han alltid till jobbet. BS+HS"

men Sture gick mot stranden och rastade vid bäcken.

sture: subjekt

gick predikat

mot stranden direkt objekt

och konjunktion

rastade vid bäcken är indirekt objekt

rastade är predikat och [vid bäcken] är rumsadverbial. [Mot stranden] är också rumsadverbial, skulle jag säga. Det är åtminstone inget objekt.

Vet du vad ett indirekt objekt är för något?

Lär mig skrev:

men Sture gick mot stranden och rastade vid bäcken.

sture: subjekt

gick predikat

mot stranden direkt objekt

och konjunktion

rastade vid bäcken är indirekt objekt

Detta är två huvudsatser:

Sture gick mot stranden och (Sture) rastade vid bäcken.

Eftersom de har samma Sture som subjekt, behöver man inte upprepa subjektet.
Det är ett slags satsförkortning.

Konjunktioner (t ex och) binder samman satser av samma slag.
Eftersom den första är en huvudsats, så är den andra det också.
Att subjektet är utelämnat i den andra, betyder att de har identiska subjekt.

Yes! Nu förstår jag!

Lär mig skrev:

Eftersom det var kallt ute, tog vi in  bilen i garaget.

blir tog vi in bilen i garaget ett indirekt objet?

Det här får vi gå igenom ordentligt.

Meningen består av en huvudsats som har en bisats som satsdel.
Det är kanske oväntat att en bisats kan vara en satsdel?

Ett "enklare" exempel:    I kväll tog vi in bilen i garaget
[i kväll] är adverbial i meningen.  
Det är ett tidsadverbial. Svarar på frågan NÄR hände detta.

Sedan kommer verbet [tog], därför att verbet måste komma på andra plats
i en svensk påståendesats. Det är därför det  kommer före subjektet. 
Svenska sägs därför vara ett V2-språk (liksom tyska)

Börjar vi med subjektet [vi] blir det
Vi tog in bilen i garaget i kväll
Även här står verbet på andra plats, nu efter subjektet.

Vill vi veta VARFÖR , kan meningen lyda så här:
Vi tog in bilen i garaget, eftersom det var kallt ute
Här kom det ett (orsaks-)adverbial i form av en bisats!
Bisatsen är en satsdel i meningen (som är en huvudsats)

Sätter vi adverbialet först blir det
Eftersom det var kallt ute, tog vi in  bilen i garaget.
Verbet [tog] står då på andra plats, direkt efter den inledande satsdelen.

Ska man lära sig svenska och inte själv har ett V2-språk som förstaspråk,
är det därför ett elände i början att få ordning på ordföljden!  V2-språk är
dessutom ovanliga bland världens språk. Germanska språk är dock V2-språk
med ett undantag: engelska . Där kommer verbet alltid efter subjektet. 

En glad sfi-elev som för första gången insett vad regeln betyder,
utbrister kanske   Nu jag förstår!   Det får man förstå  :-)

Tack såååå hemskt mycket! Gjorde provet idag och det gick galant!!!

Tackar dig för tålamodet Arktos!

Ha det fint!

Så bra. Gratulerar!

Här kan man läsa om dessa ting:
Svenska Akademiens språklära av Tor G. Hultman.
Den bör finnas i vartenda skolbibliotek.

Avsnitt 20.1  har rubriken Vad är en sats? 

Efter några enkla exempel kommer denna mening (sid 272):

     Den starka vinden, som också verkar öka,
     blåser kallt från nordväst, när vi går över torget.

Kommatecknen har jag lagt till för att öka läsbarheten.

Här är relativsatsen [som också verkar öka] attribut till vinden.    (attributiv bisats)
och tidsbisatsen [när vi går över torget] tidsadverbial till  blåser. (adverbiell bisats)

" En sats som inte är underordnad någon annan sats kallas
tillsammans med sina eventuella underordnade satser  huvudsats.

... (Huvudsatsen i exemplet ovan är alltså)
     Den starka vinden, som också verkar öka,
     blåser kallt från nordväst, när vi går över torget.
...
Det är viktigt för den grammatiska förståelsen att man lär sig att se
att respektive huvudsats omfattar även de bisatser som ingår i den. "
(min fetstil och kursivering)