Versaler/gemener - "stor/liten bokstav"
Jag kan ibland bli något irriterad på att man inom språkundervisning i skolan använder sig av begreppen "stor respektive liten bokstav" istället för det formellt korrekta "versaler och gemener". I vardagsspråket är naturligtvis bruket av "stor och liten bokstav" dominerande och jag har inget emot att man talar på det sättet även om jag själv undviker det. Däremot tycker jag att i utbildningssammanhang så bör man hålla sig till mer formella begrepp som i rimlig mån sammanfaller med bruket inom fackspråket, i synnerhet på gymnasiet.
Det mest beklämmande är att "stor repsektive liten bokstav" är direkt missvisande sätt att benämna bokstäverna på.
Detta kan vara en (relativt) stor bokstav 
Medan detta är en (relativt) liten bokstav
Snarare handlar det av olika uppsättning bokstäver och inte storleksvarianter.
Jag vet inte hur det fungerar i låg- och mellanstadiet och vilka begrepp man använder där och som eleverna får med sig i grunden. Jag gissar att svenskundervisningen åtminstone introducerar begreppen men jag menar att jag tycker skolan konsekvent bör använda sig av dessa begrepp i språkundervisning. Förstå mig inte fel, mina motiv bygger inte på någon språklig elitism som ska vara exkluderande utan just för att jag tycker man bör sträva mot mer stringenta begrepp.
Många av er kommer från det matematiska gebitet; man kan göra en parallell. I dagligt tal, (ofta i) medier och i vardagsspråket säger många att ett parti ökat med 3 procent när det ökat från 3 % till 6 %, vilket är fullt förståeligt och vedertagen språkanvändning. I matematikundervisningen är det dock viktigt att kunna skilja mellan procent och procentenheter och där ställer vi andra krav på formalitet och korrekthet
Jag brukar själv gällande gemener/versaler i min undervisning från början noga förklara och lära ut begreppen och förklara att jag kommer använda begreppen på det sättet i min undervisning och varför jag väljer att göra på det sättet för att ingen ska ha problem att förstå en instruktion. Här på PA brukar jag försöka skriva "gemener/versaler" och de missvisande "översättningarna" inom parentes för att alla ska förstå men ändå lyckas sprida min mission.
Håller ni med eller inte? Jag är öppen för andra argument
Jag håller med. Ju djupare man kommer i ett ämne desto viktigare blir det med stringenta begrepp. Däremot är det svårt att dra gränsen när de mer fackspråkliga termerna behövs d.v.s. när man ska introducera eller kräva användningen av t.ex. orden "versaler"/"gemener". Man kan ju, tycker jag, diskutera plus och minus på lågstadiet utan att definiera begreppet "matematisk binär operation" (dålig liknelse kanske...).
I vanlig ordning :) är jag ingen expert, men Wittgenstein med sin språkspelsteori menade väl i princip att det inte går att tillgodogöra sig en vetenskaplig text utan att själv studera just det ämnet på samma nivå som det som avhandlas i texten. Det går inte att förklara något komplext för någon som inte studerat ämnet upp till den nivå som ska förklaras. Jag, som populärvetenskaplig knarkare, värjer mig mot detta för att det skulle klassa all populärvetenskap som värdelös och i värsta fall som irrläror, vilket jag inte alls trivs med.
Peter skrev:Jag håller med. Ju djupare man kommer i ett ämne desto viktigare blir det med stringenta begrepp. Däremot är det svårt att dra gränsen när de mer fackspråkliga termerna behövs d.v.s. när man ska introducera eller kräva användningen av t.ex. orden "versaler"/"gemener". Man kan ju, tycker jag, diskutera plus och minus på lågstadiet utan att definiera begreppet "matematisk binär operation" (dålig liknelse kanske...).
I vanlig ordning :) är jag ingen expert, men Wittgenstein med sin språkspelsteori menade väl i princip att det inte går att tillgodogöra sig en vetenskaplig text utan att själv studera just det ämnet på samma nivå som det som avhandlas i texten. Det går inte att förklara något komplext för någon som inte studerat ämnet upp till den nivå som ska förklaras. Jag, som populärvetenskaplig knarkare, värjer mig mot detta för att det skulle klassa all populärvetenskap som värdelös och i värsta fall som irrläror, vilket jag inte alls trivs med.
Jag håller med dig att gränsdragningen kan vara svår att dra. Jag tycker absolut att man kan använda en terminologi i lägre ålder för att sen byta ut den. I lågstadiet pratar man ofta om att "plussa och minusa", lite senare i utvecklingen blir det till "lägga ihop och dra ifrån" och i högre åldrar till "addera och subtrahera". Jag tror inte man behöver avkräva en viss användning utan enbart föregå som exempel genom att använda en viss terminologi. Det kan vara viktigt att eleverna åtminstone blir bekanta med terminologin och kan förstå den eftersom gymnasiet ska vara högskoleförberedande där denna terminologin generellt sett används åtminstone på utbildningar inriktade mot språk- eller litteraturvetenskap.
Jag tror Wittgenstein kan ha en poäng rent filosofiskt men i praktiken måste och bör så skolan naturligtvis alltid lära ut allt på en enklare mer populärvetenskaplig nivå och jag ser inget fel med det. Jag tycker dock man kan sträva efter att så långt det är möjligt undvika att förenkla eller förvanska och att man undervärderar eleverna om man tror att man gör dem en tjänst genom att inte vara begreppsligt mer exakt.
