växtvirus enbart endocytos?
Har inte sökt runt och mest tänkt, då celler med bakgrund i djur så sker ju upptagningen av virus genom endocytos eller direkt fusion, men dessa har ju inte en cellvägg, dessutom saknar ju växtvirus cellvägg. Innebär detta att växtceller enbart kan ta upp virus genom endocytos då cellväggen skadats?
Cellväggen utgör som du skriver ett hinder för viruset att komma in i cellerna. Ofta sker en mekanisk skada på växten som tillåter att viruset kommer in, där skadan kan åsamkas av parasiter (protozoa), insekter, nematoder, djur, människa, pollen etcetera. Det räcker i princip med att mellan fingrarna pressa ihop ett blad lite så att färgen där fingrarna tryckt blir lite mörkare grön, eller att något äter på växten.
Väl inne i en växtcell sprider sig växtvirusen mest effektivt genom de förbindelser som växtcellerna har, plasmodesmata, där en cells cytoplasma är i förbindelse med en annan genom porer i de angränsande cellernas membran och cellvägg. Våra celler har liknande cellförbindelser som kallas gap-junctions, men växternas plasmodesmata låter mycket större partiklar röra sig mellan cellerna.
Bilden från Wikipedia.
Från det jag har förstått är att passagen av virus in i en cell kan ske på en utav tre sätt. Direkt fusion, endocytos och insprutning av gener (bakteriofager). Det jag däremot inte förstår är hur det fungerar för växtceller. Det verkar vara ganska oklart i våran bok. Men är det rätt av mig att tänka att majoriteten av växtceller saknar cellhölje, där av kan inte direkt fusion ske, växter är heller inte bakteriofage, därför måste det ske genom endocytos med hjälp av ytproteiner som sitter bland kapsomererna.
Med andra ord är min frågor; ske passagen in i cellen m.h.a endocytos? eller räcker det med att en insekt skadar cellväggen och sedan kan den passera igenom? Den andra frågan är: är det tjockmarkerade rätt? eller är det kapsomererna som göra att den kan passera.
mag1 skrev:Cellväggen utgör som du skriver ett hinder för viruset att komma in i cellerna. Ofta sker en mekanisk skada på växten som tillåter att viruset kommer in, där skadan kan åsamkas av parasiter (protozoa), insekter, nematoder, djur, människa, pollen etcetera. Det räcker i princip med att mellan fingrarna pressa ihop ett blad lite så att färgen där fingrarna tryckt blir lite mörkare grön, eller att något äter på växten.
Väl inne i en växtcell sprider sig växtvirusen mest effektivt genom de förbindelser som växtcellerna har, plasmodesmata, där en cells cytoplasma är i förbindelse med en annan genom porer i de angränsande cellernas membran och cellvägg. Våra celler har liknande cellförbindelser som kallas gap-junctions, men växternas plasmodesmata låter mycket större partiklar röra sig mellan cellerna.
Bilden från Wikipedia.
Grymt svar, förstår lite mer om växtceller, men jag är inte så värst intresserad i förflyttelsen mellan celler, och adsorption utan är mer interesserade av själv passagen, hur går den till är det enodoscytos?
Endocytos sker även i växtceller även om hur detta sker inte är lika känt som för andra eukayrota celler (som t.ex. våra). Men det är inte så vanligt att ett växtvirus bara "hamnar på växcellen". Vi och andra djur kan utbyta viruspartiklar på många olika vis, t.ex. droppsmitta från luftvägarna, kroppsvätskor från slemhinnor (saliv, sperma, slidsekret), blod, avföring m.m.
För växter sker överföringen av viruset ofta genom insekter, som biter in i växten och lämnar av lite virus t.ex. i ett blad. Växtcellerna i bladet är sammanlänkade, så även om virus kommer in i en skadad cell (som kanske inte överlever) kan viruset spridas mellan cellerna genom plasmodesmatan - tillbaka till grenar/stam och därifrån till hela växten och även till andra växter av samma slag.
Kommer viruset till växten på annat vis kan det så klart tas upp genom endocytos hos cellerna som sitter ytterst. Och kan inte den cellen eller de runt omkring ta kål på viruset så sprider det sig vidare i växten. Hur dessa endoxytosprocesserna sker i växter är fortfarande inte så väl beskrivet. Det finns system som liknar klatrin-täckta gropar (clathrin coated pits) och membrane microdomaine, där proteinerna skapar en sfär med eller utan viruset i, och denna sfär som snörps av från membranet för transport in i cellen (som i bilden nedan) - den delen är väldigt likt det som sker i våra celler.