Växelström

Ja, det stämmer. (Om det är I genom, och U över resistorn R du menar).

Det finns såklart andra sätt också. Vilket sätt man kan använda beror ju på vilka data som framgår i uppgiften.

Tack, uppgiften ger möjlighet att hita den effektiva värden på U, därför ville jag kolla Ohms lag.

Men hur kan jag bevisa/förklara att med den effektiva värden på U jag får också Ieffektiv, inte bara "vanlig" I?

Eftersom resistansen över ett motstånd är "proportionalitetskonstanten" mellan spänning och ström så spelar det ingen roll på vilket sätt du väljer att beskriva spänningen och strömmen. Har du valt att beskriva spänningen på ett visst sätt så kan strömmen beskrivas på samma sätt, genom att först dela med proportionalitetskonstanten R. 

Du kan ju tex välja att beskriva ström som funktion av tiden, eller med ett effektivvärde, eller med en amplitud. Och genom att dela med R, enligt ohms lag, får du ut motsvarande beskrivning av ström. Eller omvänt, om du vet spänningen kan du multiplicera med R för att få strömmen.

Detta kan du göra just för att resistansen över ett motstånd förutsätts vara en konstant (om inte annat sägs). För andra typer av komponenter kan det bli annorlunda (tex induktanser och kapacitanser kommer att ge en fasskillnad mellan ström och spänning. Dioder ger ett olinjärt förhållande mellan ström och spänning. etc) 

Jag skulle nog säga att det "vanliga" (ditt ordval) sättet att beskriva ström och spänning är just att använda effektivvärden (eller root-mean-square som det heter på engelska), tex 230V i vägguttaget är ju ett effektivvärde. Eftersom effektivvärdet är ett slags medelvärde som gör att man enklare kan jämföra mellan tex växelström/spänning och likström/spänning (men även andra typer av tidsberoende strömmar/spänningar) vid effektberäkningar och annat.  

Tack, blev mer klart nu även om det låter självklart, så blev det bara en stopp i huvudet. Bildigt när du jämför med andra kompontenter, tack för det.