Vätgas av elektrolys
Hej! Jag hittade det här på nätet :
"När man framställer vätgas genom elektrolys använder man elektricitet för att spjälka upp vattenmolekyler till vätgas och syre. "
Hur exakt går det till? Har det något att göra med att vattnet delar upp sig i två vätejoner och en syrejon?
Någon som vet? :)
Nej, vattnet delas upp i vätgas och syrgas, precis som det står i uppgiften. Spontant "vill" syrgas plus vätgas bilda vatten. Nu använder man elektrisk energi för att tvinga denna reaktion att gå baklänges.
Men hur? :o
Läs här. Återkom om det är något du inte förstår.
Jag förstår inte hur elektriciteten får vattnet att spjälkas.
Vid katoden tar vattenmolekyler emot elektroner. Syret i vattenmolekylen är elektronegativt och vill gärna ha dessa elektroner. När en syreatom tar upp en elektron släpper den iväg en väteatom och blir själv till en hydroxidjon. Två väteatomer från olika vattenmolekyler kan reagera och bilda en vätgasmolekyl. Vid katoden får man alltså hydroxidjoner och vätgas.
Vid anoden avger vattenmolekyler elektroner. Syret i vattenmolekylen är rikt på elektroner och har därför möjlighet att ge ifrån sig några av dem till anoden. När syret i vattenmolekylen avger elektroner blir det mer ”aggressivt” och drar till sig bindningselektronerna från väteatomerna helt och hållet. Då får man fria vätejoner och syreatomer. Två syreatomer från olika vattenmolekyler kan förenas och bilda syrgas. Vid anoden får man alltså vätejoner och syrgas.
Läste du länken jag gav dig? Elektricitet består av elektroner. Batteriet pumpar ut elektroner åt ena hållet. Där kan vätejoner (som ungefär finns inbyggda i vattenmolekylerna) ta upp en extra elektron, para ihop sig med en annan väteatom och bilda vätgas. Andra änden av batteriet suger åt sig elektroner. Då lossnar elektroner från oxidjoner (som man kan säga finns inbyggda i vattenmolekylerna) så att de blir syreatomer istället. Två syreatomer bildar en syrgasmolekyl. Detta skulle inte ske om inte elektronerna tvingades dit/drogs därifrån. Detta är lite förenklat, mest med tanka på hur bindningen i en vattenmolekyl är.