Vätehalogenidens reaktionsmekanism
Hej,
Två korta frågor.
1. Har tertiära karbokatjoner lägre entropi i reaktionsförloppet än sekundära.
2. Är alla vätehalogenider permanenta dipoler. Jag vet att vätebromiden är det men förstår inte riktigt varför.
mvh
denfysikdummamatematikern skrev:Hej,
Två korta frågor.
1. Har tertiära karbokatjoner lägre entropi i reaktionsförloppet än sekundära.
Ja så skulle du nog kunna beskriva det. Vanligtvis brukar tertiära karbokatjoner anses vara aningen mer stabila/långvarita än sekundära, även om ingen av dessa joner existerar speciellt länge innan de reagerar med något (vad som helst som finns i närheten i princip).
2. Är alla vätehalogenider permanenta dipoler. Jag vet att vätebromiden är det men förstår inte riktigt varför.
Inte säker på att det gäller samtliga, men de som förekommer inom organkemin (F, Cl, Br, I) är det. At och St vet jag inte hur det är för, på rak arm.
En dipol är som bekant en förskjutning av laddningen i ett ämne, och denna uppstår oftast av att grundämnena har olika elektronegativitet.
mag1 skrev:denfysikdummamatematikern skrev:Hej,
Två korta frågor.
1. Har tertiära karbokatjoner lägre entropi i reaktionsförloppet än sekundära.
Ja så skulle du nog kunna beskriva det. Vanligtvis brukar tertiära karbokatjoner anses vara aningen mer stabila/långvarita än sekundära, även om ingen av dessa joner existerar speciellt länge innan de reagerar med något (vad som helst som finns i närheten i princip).
2. Är alla vätehalogenider permanenta dipoler. Jag vet att vätebromiden är det men förstår inte riktigt varför.
Inte säker på att det gäller samtliga, men de som förekommer inom organkemin (F, Cl, Br, I) är det. At och St vet jag inte hur det är för, på rak arm.
En dipol är som bekant en förskjutning av laddningen i ett ämne, och denna uppstår oftast av att grundämnena har olika elektronegativitet.
Ja, det har ju självklart med elektronnegativiteten att göra. Tack!
