10 svar
460 visningar
Zeus behöver inte mer hjälp
Zeus 604
Postad: 23 nov 2020 18:55 Redigerad: 23 nov 2020 18:58

Vätebindning

Hej!

Låt säga att det här är en molekyl som kommer bindas ihop med en annan likadan molekyl. Enligt min lärare är det möjligt att det skapas en vätebindning vid OH (som man kan se ungefär i mitten av molekylen). 

Jag är förvirrad. För det första vet jag inte ens vad som menas med OH. Är det hydroxidjon? Jag visste inte att joner kunde ingå i molekyler.

Så om det verkligen är en hydroxidjon, betyder det ju att denna är minusladdad. Kan det verkligen räknas som att det sker vätebindning då? Vätebindning innebär ju ungefär att fluor, syre eller kväve "delar" på en väteproton. Detta sker genom att fluor, kväve och syre är mer elektronegativa och då blir vätet plusladdat. 

Men om detta verkligen är en hydrixidjon, kommer ju hela enheten som sagt vara negativt laddad. Jag förstår inte hur vätebindning kan ske.

matildakristina 105 – Fd. Medlem
Postad: 23 nov 2020 19:24
Zeus skrev:

Jag är förvirrad. För det första vet jag inte ens vad som menas med OH. Är det hydroxidjon? Jag visste inte att joner kunde ingå i molekyler.

OH står för att det finns en hydroxidjon, precis som du säger och innebär att ämnet är en alkohol!

Zeus 604
Postad: 23 nov 2020 20:12

Tack, då måste jag bara förstå hur det kan ske vätebindning till OH. Jag har svårt att förstå det då vätebindningar går ut på att H ska ha positiv laddning och sitta mellan två negativa syreatomer. Men om hela OH redan är negativ vet jag inte hur det här kan fungera.

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 24 nov 2020 09:37

Nej, det är ingen hydroxidjon, det är en hydroxigrupp. Syret binder till kolatomen med en enkelbindning och till väteatomen med en vätebindning. Elektronerna som bildar den kovalenta bindningen mellan syre och väte kommer för det mesta att vara närmare syreatomen än väteatomen (syre är ju mycket mer elektronegativt) så vätet kommer att ha en liten positiv laddning. Denna väteatom "vill gärna" binda sig till en annan (svagt negativ) syreatom 

Zeus 604
Postad: 24 nov 2020 13:45 Redigerad: 24 nov 2020 13:47
Smaragdalena skrev:

Nej, det är ingen hydroxidjon, det är en hydroxigrupp. Syret binder till kolatomen med en enkelbindning och till väteatomen med en vätebindning. Elektronerna som bildar den kovalenta bindningen mellan syre och väte kommer för det mesta att vara närmare syreatomen än väteatomen (syre är ju mycket mer elektronegativt) så vätet kommer att ha en liten positiv laddning. Denna väteatom "vill gärna" binda sig till en annan (svagt negativ) syreatom 

Okej, men jag antar att man kan säga att hydroxigruppen består av en hydroxidjon med minusladdningen 1. Min fråga är, påverkar detta molkeylens möjlighet till vätebindning?

Jag tänker så här: om hela hydroxigruppen redan är minusladdad kommer ju inget syre attraheras till väteatomen trots att väteatomen själv är lite mer positivt laddad. Som du skrev, elektronerna i vätet är i genomsnitt närmare syreatomen. Men totalt sett är ändå hela gruppen minusladdad, så det känns som att de fria elektronparen hos en annan syreatom kommer repelleras istället för attraheras.

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 24 nov 2020 14:38

Nej, hydroxigruppen ÄR INTE LADDAD. Dina tankar är alltså inte tillämpbara i det här fallet. Som jag skrev tidigare:

Nej, det är ingen hydroxidjon, det är en hydroxigrupp. Syret binder till kolatomen med en enkelbindning och till väteatomen med en vätebindning. Elektronerna som bildar den kovalenta bindningen mellan syre och väte kommer för det mesta att vara närmare syreatomen än väteatomen (syre är ju mycket mer elektronegativt) så vätet kommer att ha en liten positiv laddning. Denna väteatom "vill gärna" binda sig till en annan (svagt negativ) syreatom 

Zeus 604
Postad: 24 nov 2020 15:00
Smaragdalena skrev:

Nej, hydroxigruppen ÄR INTE LADDAD. Dina tankar är alltså inte tillämpbara i det här fallet. Som jag skrev tidigare:

Nej, det är ingen hydroxidjon, det är en hydroxigrupp. Syret binder till kolatomen med en enkelbindning och till väteatomen med en vätebindning. Elektronerna som bildar den kovalenta bindningen mellan syre och väte kommer för det mesta att vara närmare syreatomen än väteatomen (syre är ju mycket mer elektronegativt) så vätet kommer att ha en liten positiv laddning. Denna väteatom "vill gärna" binda sig till en annan (svagt negativ) syreatom 

Tack!

Zeus 604
Postad: 24 nov 2020 15:04 Redigerad: 24 nov 2020 15:04

Sista grejen då.

Jag märkte nyss att molekylen på bilden som jag lade upp hade en O- och H-atom längst åt höger.  Är det också en hydroxigrupp?

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 24 nov 2020 15:44

Ja, det är en del av en karboxylgrupp -COOH. Molekylen du har ritat upp är alltså en organisk syra, en alkohol och en eter samtidigt.

Zeus 604
Postad: 24 nov 2020 15:48 Redigerad: 24 nov 2020 15:48
Smaragdalena skrev:

Ja, det är en del av en karboxylgrupp -COOH. Molekylen du har ritat upp är alltså en organisk syra, en alkohol och en eter samtidigt.

Tack! Bra att veta! Hur identifierade du -COOH? Jag trodde först att alla karboxylsyror såg ut så här: C-O-O-H d.v.s. som en lång remsa av dessa atomer på en rad.

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 24 nov 2020 17:27

Nej, en karboxylgrupp är alltid en kolatom som binder till en OH-grupp med en enkelbindning och till en syreatom med en dubbelbindning. (Däremot skriver man ofta -COOH bara för att det är lättare att skriva på en rad, men man utgår från att den som läser vet vad man egentligen menar.)

Svara
Close