Värmeväxlare
Hej. Jag behöver hjälp med denna uppgift då jag inte ens förstår hur jag ska börja räkna, så förklara gärna hur jag ska börja.
Det är kanske symbol för en värmeväxlare med motströmsprincipen?
Eller det kanske ser ut som medström??
(Jag vet inte, jag kan inte dessa symboler. Ska det här vara Fysik 2?)
Men då står temperaturen där.
Hur stor värmeenergi flyttas från vattenångan till kvävgasen varje sekund?
Smaragdalena skrev:Hur stor värmeenergi flyttas från vattenångan till kvävgasen varje sekund?
350c / 2,5sek = 140. Så 140c per sekund. Vad är nästa steg?
Smaragdalena skrev:Hur stor värmeenergi flyttas från vattenångan till kvävgasen varje sekund?
Jag tog per sekund för både ångan och gasen. 350c/2,5=140C per sek. 30/1,89=15,8C per sek. 140+15,8=155,8C per sekund. Så gasen ökas till 155,8 grader?
t00l91 skrev:Så 140c per sekund.
Vad menar du med "c"?
Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Så 140c per sekund.
Vad menar du med "c"?
Celsius
Jag frågade efter en energi, inte en temperatur. Hur stor energi bortförs från vattenångan till kvävgasen varje sekund? Hur mycket energi frigörs när 1 kg vattenånga (vid det aktuella trycket) svalnar 1 K?
Smaragdalena skrev:Jag frågade efter en energi, inte en temperatur. Hur stor energi bortförs från vattenångan till kvävgasen varje sekund? Hur mycket energi frigörs när 1 kg vattenånga (vid det aktuella trycket) svalnar 1 K?
Entalpin för ångan är 3145 kj/kg. Så det är så mycket energi som då bortförs från ångan varje sekund.
t00l91 skrev:Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Så 140c per sekund.
Vad menar du med "c"?
Celsius
Det är en enhet för temperatur. Inte för energi.
Detta med " 140 Celsius per sekund" är obegripligt.
Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Så 140c per sekund.
Vad menar du med "c"?
Celsius
Det är en enhet för temperatur. Inte för energi.
Detta med " 140 Celsius per sekund" är obegripligt.
Mjo, jag tänkte fel - varit fast på denna uppgift i 2 timmar utan någon som helst koll på vad jag ska göra.
Entalpin/energiinnehållet är 3145 kj/kg för vattenångan vid det aktuella trycket.
t00l91 skrev:Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Så 140c per sekund.
Vad menar du med "c"?
Celsius
Det är en enhet för temperatur. Inte för energi.
Detta med " 140 Celsius per sekund" är obegripligt.Mjo, jag tänkte fel - varit fast på denna uppgift i 2 timmar utan någon som helst koll på vad jag ska göra.
Entalpin/energiinnehållet är 3145 kj/kg för vattenångan vid det aktuella trycket.
Dock så är det fel att skriva "vattenånga"...enligt tabellen så är kokpunkten vid 15 bar 198,28 grader. Denna ånga är 350 grader, alltså så är den överhettad och innehåller inga vattendroppar.
t00l91 skrev:Dock så är det fel att skriva "vattenånga"...enligt tabellen så är kokpunkten vid 15 bar 198,28 grader. Denna ånga är 350 grader, alltså så är den överhettad och innehåller inga vattendroppar.
Vatten i gasform är ånga.
t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Jag frågade efter en energi, inte en temperatur. Hur stor energi bortförs från vattenångan till kvävgasen varje sekund? Hur mycket energi frigörs när 1 kg vattenånga (vid det aktuella trycket) svalnar 1 K?
Entalpin för ångan är 3145 kj/kg. Så det är så mycket energi som då bortförs från ångan varje sekund.
Vid vilken temperatur och vidvilket tryck har vattenångan denna entalpi? Vad har du för nytta av detta värde för den här uppgiften? Det jag frågar efter är specifik värmekapacitet (även kallad värmekapacivitet) för vattenånga. Eftersom trycket är konstant är det Cp som behövs, inte Cv (som gäller vid konstant volym).
t00l91 skrev:Hej. Jag behöver hjälp med denna uppgift då jag inte ens förstår hur jag ska börja räkna, så förklara gärna hur jag ska börja.
Är detta verkligen en uppgift från gymnasiekursen Fy2? Det ser mer ut som universitetsfysik, alternativt kemiteknik.
Smaragdalena skrev:t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Jag frågade efter en energi, inte en temperatur. Hur stor energi bortförs från vattenångan till kvävgasen varje sekund? Hur mycket energi frigörs när 1 kg vattenånga (vid det aktuella trycket) svalnar 1 K?
Entalpin för ångan är 3145 kj/kg. Så det är så mycket energi som då bortförs från ångan varje sekund.
Vid vilken temperatur och vidvilket tryck har vattenångan denna entalpi? Vad har du för nytta av detta värde för den här uppgiften? Det jag frågar efter är specifik värmekapacitet (även kallad värmekapacivitet) för vattenånga. Eftersom trycket är konstant är det Cp som behövs, inte Cv (som gäller vid konstant volym).
3145kj/kg är entalpin som vattenångan innehar när den ligger på 15 bars tryck och är 350 grader.
"Den specifika värmekapaciteten (som betecknas med c) för ett ämne beskriver hur mycket energi som krävs för att höja temperaturen för ett kilogram av ämnet med en grad celsius" <--- det du söker...det är entalpi.
Det behövs tabeller för att ta reda på detta värde...Om det hade varit 100 grader varmt vatten i atmosfärstryck (1 bar) så hade man kunnat använda formeln Massa x Värmecapacitet (C) x antal grader som ska höjas = hur mycket energi som krävs för att höja 1 grad.
Eftersom vi är på 15 bar med ett extremt övertryck d.v.s överhettad ånga så använder man tabeller för att ta reda på entalpin
"Entalpi är den energi som finns lagrad i ett ämne och den består av termisk och kemisk energi; dvs. den är värme- och tryckberoende. Entropi är ett mått på graden av oordning i ett system."
Så svaret på din fråga är att 15 barstryck och 350 grader så är entalpin 3145kj/kg. Det "kostar" 3145kj för varje kilo och för varje grad att ökas.
t00l91 skrev:Det "kostar" 3145kj för varje kilo och för varje grad att ökas.
Det är inte vad entalpi är. Du behöver veta värmekapacitet.
Eller (ännu bättre) entalpi vid 250 oC och vid 350 oC för att bestämma skillnaden.
(Säkert inte gymnasiefysik.)
Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Det "kostar" 3145kj för varje kilo och för varje grad att ökas.Det är inte vad entalpi är. Du behöver veta värmekapacitet.
Eller (ännu bättre) entalpi vid 250 oC och vid 350 oC för att bestämma skillnaden.
(Säkert inte gymnasiefysik.)
Jag har ärligt talat ingen aning vad för fysik vi har. Det är en yrkeshögskola, således inte en "riktig" högskola. Alldeles för avancerad fysik nivå för att vara en yrkeshögskola i mitt tycke.
Men i alla fall...
Entalpin för 250 grader : 2800,93 så 2801kj/kg
Entalpin för 350 grader. 2564 kj/kg
t00l91 skrev:Men i alla fall...
Entalpin för 250 grader : 2800,93 så 2801kj/kg
Entalpin för 350 grader. 2564 kj/kg
Borde entalpin inte vara högre vid högre temperatur?
Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Men i alla fall...
Entalpin för 250 grader : 2800,93 så 2801kj/kg
Entalpin för 350 grader. 2564 kj/kgBorde entalpin inte vara högre vid högre temperatur?
Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Men i alla fall...
Entalpin för 250 grader : 2800,93 så 2801kj/kg
Entalpin för 350 grader. 2564 kj/kgBorde entalpin inte vara högre vid högre temperatur?
Där har du, jag hittar liksom inte på siffror ur tomma intet :D
t00l91 skrev:Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Men i alla fall...
Entalpin för 250 grader : 2800,93 så 2801kj/kg
Entalpin för 350 grader. 2564 kj/kgBorde entalpin inte vara högre vid högre temperatur?
Där har du, jag hittar liksom inte på siffror ur tomma intet :D
Men det är vid olika värden av tryck (mättnadsångtrycket).
Här behöver du värden vid 15 bar.
Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Men i alla fall...
Entalpin för 250 grader : 2800,93 så 2801kj/kg
Entalpin för 350 grader. 2564 kj/kgBorde entalpin inte vara högre vid högre temperatur?
Där har du, jag hittar liksom inte på siffror ur tomma intet :D
Men det är vid olika värden av tryck (mättnadsångtrycket).
Här behöver du värden vid 15 bar.
Ah, missade det.
250C 15 bar = 2920 kj/kg
350C 15 bar = 3145 kj/kg
t00l91 skrev:Ah, missade det.
250C 15 bar = 2920 kj/kg
350C 15 bar = 3145 kj/kg
Det känns som rimliga värden.
Skillnaden tillförs till kvävet och då är det enkelt att räkna ut temperaturen.
Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Ah, missade det.
250C 15 bar = 2920 kj/kg
350C 15 bar = 3145 kj/kgDet känns som rimliga värden.
Skillnaden tillförs till kvävet och då är det enkelt att räkna ut temperaturen.
Jag har ingen tabell för kvävgas, det är ingenting vi varken ska använda oss av eller något vi har fått.
Så jag förstår inte hur jag ska lägga till differansen för att få en temperatur.
3145-2920 = 225. Hur ska jag trycka in differansen till kvävet för att kunna hämta ut en temperatur eller gradskillnad?
t00l91 skrev:Jag har ingen tabell för kvävgas, det är ingenting vi varken ska använda oss av eller något vi har fått.
Så jag förstår inte hur jag ska lägga till differansen för att få en temperatur.
3145-2920 = 225. Hur ska jag trycka in differansen till kvävet för att kunna hämta ut en temperatur eller gradskillnad?
Uppgiften ger i figuren ett värde för värmekapaciteten av kvävgas som du ska använda.
Med dessa värden ska du sedan räkna enligt grundläggande kalorimetri, "avgivet värme är upptaget värme".
Pieter Kuiper skrev:t00l91 skrev:Jag har ingen tabell för kvävgas, det är ingenting vi varken ska använda oss av eller något vi har fått.
Så jag förstår inte hur jag ska lägga till differansen för att få en temperatur.
3145-2920 = 225. Hur ska jag trycka in differansen till kvävet för att kunna hämta ut en temperatur eller gradskillnad?Uppgiften ger i figuren ett värde för värmekapaciteten av kvävgas som du ska använda.
Med dessa värden ska du sedan räkna enligt grundläggande kalorimetri, "avgivet värme är upptaget värme".
Jo, att jag ska använda C värdet 1,1 kj/kg hos kvävgas förstår jag då temperaturen ska ökas.
Men grundläggande kalorimetri har jag aldrig hört talas om , läraren har försökt att stressa igenom utbildningen så fort han bara kunde så mycket man inte fått lära sig.
t00l91 skrev:Jo, att jag ska använda C värdet 1,1 kj/kg hos kvävgas förstår jag då temperaturen ska ökas.
Men grundläggande kalorimetri har jag aldrig hört talas om , läraren har försökt att stressa igenom utbildningen så fort han bara kunde så mycket man inte fått lära sig.
Läraren förutsätter att man har förkunskaper från gymnasiet.
Du verkar inte komma ihåg det. Ta fram dina gamla böcker.
Den mängd värme som 2,5 kg vattenånga avger när den svalnar från 350 oC till 250 oC är lika stor som den mängd värme som 1,89 kg kvävgas tar upp när den värms från 30 oC till en okänd temperatur (det är den temperaturen vi vill veta). Är du med så långt?
Smaragdalena skrev:Den mängd värme som 2,5 kg vattenånga avger när den svalnar från 350 oC till 250 oC är lika stor som den mängd värme som 1,89 kg kvävgas tar upp när den värms från 30 oC till en okänd temperatur (det är den temperaturen vi vill veta). Är du med så långt?
Ja, så långt är jag med
Jag vet att differansen som blir kvar när den svalnat ska tillsättas på någotvis till kvävgasen, det jag däremot inte vet är hur jag ska gå till väga.
Hur stor energimängd behöver man tillföra till 1 kg kvävgas, för att temperaturen skall höjas 1 grad?
Varje sekund tillförs det 1,89 kg kvävgas.
Hur stor energimängd behöver man tillföra till 1,89 kg kvävgas, för att temperaturen skall höjas 1 grad?
Smaragdalena skrev:Hur stor energimängd behöver man tillföra till 1 kg kvävgas, för att temperaturen skall höjas 1 grad?
Varje sekund tillförs det 1,89 kg kvävgas.
Hur stor energimängd behöver man tillföra till 1,89 kg kvävgas, för att temperaturen skall höjas 1 grad?
-
t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Hur stor energimängd behöver man tillföra till 1 kg kvävgas, för att temperaturen skall höjas 1 grad?
Varje sekund tillförs det 1,89 kg kvävgas.
Hur stor energimängd behöver man tillföra till 1,89 kg kvävgas, för att temperaturen skall höjas 1 grad?
1 kg * 1,1 * 1 = 1,1kj/kg
1,89 x 1,1 * 1 = 2,079kj/kg
Hur var det - har du räknat ut hur mycket energi som skulle kylas bort från ångan varje sekund? Det är mycket möjligt att det står någonstans i den här tråden...
Smaragdalena skrev:Hur var det - har du räknat ut hur mycket energi som skulle kylas bort från ångan varje sekund? Det är mycket möjligt att det står någonstans i den här tråden...
Jo jag vet att differansen som blev över efter avkylningen ska tillsättas till kvävgasen, alltså det som blev över är då 225 kj/kg från ångan men med vilken formel jag ska använda mig av för att få in det till kvävgasen vet jag som sagt inte.
Att veta HUR man ska göra något och att veta VAD man ska göra är helt 2 olika saker.
Jag visste från början att differansen från ångan skulle till kvävgasen på något sätt men då jag inte har kunskaperna om hur jag ska kombinera in det för att få en temperatur samt en volymökning så blir det väldigt svårt.
Vi har inte gått igenom uppgifter liknande till detta förut och ingen överhuvudtaget i klassen har en minsta susning om hur man ska gå till väga heller , ett flertal av oss satt över i 3 timmar med liknande uppgifter igår innan vi gav upp.
Jag har mina teorier så som att plussa på energin från ångan som skulle kylas bort (225 kj/kg) och addera med c: värdet hos kvävgasen (1,1) till (226,1) , men om jag gör det så hjälper det mig inte att få en temp eller volymökning
Om jag istället då tar 1 * 1,1 * 10,20,30,40 (och sätter in en högre o högre grad och gångar med tills jag kommer till 225) så kan jag kanske komma till samma tal och då blir den siffran , ökningen av temperatur men det hjälper mig inte att kunna få ut en volymökning.
Vänta med volymändringen - den tar vi hand om senare, med hjälp av idealgaslagen. Nu är frågan vilken temperatur är i kvävgasen, när den lämnar värmeväxlaren.
Det verkar inte vara någon riktigt bra upplagd kurs, om era föreläsare förutsätter att ni har konskaper som ni inte har! Vad är det du utbildar dig till?
Smaragdalena skrev:Vänta med volymändringen - den tar vi hand om senare, med hjälp av idealgaslagen. Nu är frågan vilken temperatur är i kvävgasen, när den lämnar värmeväxlaren.
Det verkar inte vara någon riktigt bra upplagd kurs, om era föreläsare förutsätter att ni har konskaper som ni inte har! Vad är det du utbildar dig till?
Jag vet inte om jag ens gör rätt men ( 1 x 1,1 x 225 = 247,5 kj/kg) så om jag gångar in differansen till kvävgasen så finns den med där men då är det plötsligt uppe på 225 grader. Den var 30 grader från början 1 x 1,1 x 30 = 33 kj/kg. Så om jag ska addera 33kj/kg eller ta bort dem från 247,5 kj/kg - om jag nu ens tänker rätt.
Jag läser till ProcessTekniker
t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Vänta med volymändringen - den tar vi hand om senare, med hjälp av idealgaslagen. Nu är frågan vilken temperatur är i kvävgasen, när den lämnar värmeväxlaren.
Det verkar inte vara någon riktigt bra upplagd kurs, om era föreläsare förutsätter att ni har konskaper som ni inte har! Vad är det du utbildar dig till?
Jag vet inte om jag ens gör rätt men ( 1 x 1,1 x 225 = 247,5 kj/kg) så om jag gångar in differansen till kvävgasen så finns den med där men då är det plötsligt uppe på 225 grader. Den var 30 grader från början 1 x 1,1 x 30 = 33 kj/kg. Så om jag ska addera 33kj/kg eller ta bort dem från 247,5 kj/kg - om jag nu ens tänker rätt.
Jag läser till ProcessTekniker
Tyvärr, jag hänger inte med på vilka siffror det är du använder. 1,1 kJ/kgK är specifik värmekapacitet för kvävgas. Vad är 1, och vad har det för enhet? Vad är 225, och vad har det för enhet?
Tidigare slog du upp entalpin för vattenånga vid trycket 15 bar vid olika temperaturer:
250C 15 bar = 2920 kj/kg
350C 15 bar = 3145 kj/kg
Det betyder att vattenångan avger (3145-2920 = ) 225 kJ när den svalnar från 350 oC till 250 oC. Hur mycket energi avger 2,5 kg vattenånga som svalnar så mycket?
Smaragdalena skrev:t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Vänta med volymändringen - den tar vi hand om senare, med hjälp av idealgaslagen. Nu är frågan vilken temperatur är i kvävgasen, när den lämnar värmeväxlaren.
Det verkar inte vara någon riktigt bra upplagd kurs, om era föreläsare förutsätter att ni har konskaper som ni inte har! Vad är det du utbildar dig till?
Jag vet inte om jag ens gör rätt men ( 1 x 1,1 x 225 = 247,5 kj/kg) så om jag gångar in differansen till kvävgasen så finns den med där men då är det plötsligt uppe på 225 grader. Den var 30 grader från början 1 x 1,1 x 30 = 33 kj/kg. Så om jag ska addera 33kj/kg eller ta bort dem från 247,5 kj/kg - om jag nu ens tänker rätt.
Jag läser till ProcessTeknikerTyvärr, jag hänger inte med på vilka siffror det är du använder. 1,1 kJ/kgK är specifik värmekapacitet för kvävgas. Vad är 1, och vad har det för enhet? Vad är 225, och vad har det för enhet?
Tidigare slog du upp entalpin för vattenånga vid trycket 15 bar vid olika temperaturer:
250C 15 bar = 2920 kj/kg
350C 15 bar = 3145 kj/kgDet betyder att vattenångan avger (3145-2920 = ) 225 kJ när den svalnar från 350 oC till 250 oC. Hur mycket energi avger 2,5 kg vattenånga som svalnar så mycket?
Enligt vad jag har läst i kompendiet så finns det en formel som kan användas som då är
p1 * v1 delat med t1 = p2 * v2 / t2. temperatur i kelvin
I siffror hade det sett ut
Bar->Pascal
3bar= 300.000 * 1,89 (massaflödet) / 303 ( 7 celsius -> 303 Kelvin) = 1871
15bar = 150.0000 * 2,5 * 623
Alltså då Tryck * Volym delat med Temperatur i kelvin.
Vad jag då får ut är p1*v1/t1=1871. p2*v2/t2=623
Sedan ska man dela 623/1871 * ursprungliga tryck
Det är här jag fastnat...Är detta ett sätt att lösa detta på?
Jag förstår inte vad det är du försöker göra. Du behöver berätta tydligare vad det är du vill beräkna i varje steg.
Det ser ut som om du försöker använda dig av idealgaslagen PV = nRT (för att skriva den på det sätt som kemister gör). I det här fallet gäller det att substansmängden n och konstanten R är just konstanta, d v s att PV/T = konstant. I ditt fall gäller det även att trycket P är konstant, så V/T = konstant. Detta kan även skrivas som V1/T1 = V2/T2. Indexen 1 och 2 är före respektive efter värmeväxlaren. Du vet V1och T1. Jag försöker hjälpa dig att beräkna T2, men du verkar göra allt för att låta bli att göra de beräkningar jag frågar dig om. Om du vet V1, T1 och T2 kan du beräkna V2, som är det man frågar efter i den här uppgiften.
Smaragdalena skrev:Jag förstår inte vad det är du försöker göra. Du behöver berätta tydligare vad det är du vill beräkna i varje steg.
Det ser ut som om du försöker använda dig av idealgaslagen PV = nRT (för att skriva den på det sätt som kemister gör). I det här fallet gäller det att substansmängden n och konstanten R är just konstanta, d v s att PV/T = konstant. I ditt fall gäller det även att trycket P är konstant, så V/T = konstant. Detta kan även skrivas som V1/T1 = V2/T2. Indexen 1 och 2 är före respektive efter värmeväxlaren. Du vet V1och T1. Jag försöker hjälpa dig att beräkna T2, men du verkar göra allt för att låta bli att göra de beräkningar jag frågar dig om. Om du vet V1, T1 och T2 kan du beräkna V2, som är det man frågar efter i den här uppgiften.
Du må väl se det som att du försöker hjälpa och jag förstår att det är de du försöker men du behandlar mig som att jag är eller har någorlunda erfarenhet att förstå vad det är du vill att jag ska hitta eller lösa , vilket som jag inte gör.
Om detta hade varit högstadiet så hade du varit mer noggrann med hur jag ska komma fram till vad jag ska komma fram till än om jag hade gått på högskola exempelvis.
Jag förstår ärligt talat inte varför jag ska få fram siffrorna som jag ska få fram , om man inte förstår (varför) , så kommer man aldrig någonsin vidare. VARFÖR skulle jag få fram differansen mellan 350 grader celsius och vad det blir i energi när den kyls ner till 250 grader? Talet blev 225 kj - det är så mycket jag har förstått att det är en siffra på 225 och att det är kj.
Vad jag ska med siffran till, vad den ska användas till, varför jag fick fram siffran <---- Det vet jag inte.
Jag kan byta fönster, renovera och göra mycket som du säkert inte kan , om någon hade frågat mig om hjälp så hade jag inte gett dem massa böcker och sagt "Det står här...någonstans" utan jag hade varit extremt noggrann så att de inte hade KUNNAT göra FEL och gett feedback och ändrat riktning på dem som jag såg , om de var påväg att göra helt fel.
Jag har upplevt att många som försöker hjälpa är kryptiska, vilket som inte hjälper någon.
Jag säger naturligtvis inte att du ska göra hela ekvationen och ge mig ett svar men jag måste ändå guidas till HUR jag ska göra, VARFÖR jag ska göra och VAD jag ska göra - dessa 3 är beståndsdelarna till att förstå ett problem och att lösa ett problem oavsett om vi pratar om akademiska kurser, snickra , mecka med bilen - att förstå är första delen.
Likaså med det du skrev senast att
"Det betyder att vattenångan avger (3145-2920 = ) 225 kJ när den svalnar från 350 oC till 250 oC. Hur mycket energi avger 2,5 kg vattenånga som svalnar så mycket?"
Eftersom det är mer än 1 kilo som avges så borde jag då rimligtvis ta 225kj/kg * 2,5 kilo = 562,5kj som då avges när vattenångan kyls ner som då ska till kvävgasen.
För att göra det lätt för dig samt för mig så behandla mig som att jag är dum i huvudet då kryptiska angivningar inte ger mig något
t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Jag förstår inte vad det är du försöker göra. Du behöver berätta tydligare vad det är du vill beräkna i varje steg.
Det ser ut som om du försöker använda dig av idealgaslagen PV = nRT (för att skriva den på det sätt som kemister gör). I det här fallet gäller det att substansmängden n och konstanten R är just konstanta, d v s att PV/T = konstant. I ditt fall gäller det även att trycket P är konstant, så V/T = konstant. Detta kan även skrivas som V1/T1 = V2/T2. Indexen 1 och 2 är före respektive efter värmeväxlaren. Du vet V1och T1. Jag försöker hjälpa dig att beräkna T2, men du verkar göra allt för att låta bli att göra de beräkningar jag frågar dig om. Om du vet V1, T1 och T2 kan du beräkna V2, som är det man frågar efter i den här uppgiften.
Du må väl se det som att du försöker hjälpa och jag förstår att det är de du försöker men du behandlar mig som att jag är eller har någorlunda erfarenhet att förstå vad det är du vill att jag ska hitta eller lösa , vilket som jag inte gör.
Eftersom du har lagt den här frågan på Fy2 utgår jag ifrån att du har läst Fy1 och kommer ihåg det du har lärt dig där.
Om detta hade varit högstadiet så hade du varit mer noggrann med hur jag ska komma fram till vad jag ska komma fram till än om jag hade gått på högskola exempelvis.
Jag förstår ärligt talat inte varför jag ska få fram siffrorna som jag ska få fram , om man inte förstår (varför) , så kommer man aldrig någonsin vidare. VARFÖR skulle jag få fram differansen mellan 350 grader celsius och vad det blir i energi när den kyls ner till 250 grader? Talet blev 225 kj - det är så mycket jag har förstått att det är en siffra på 225 och att det är kj.Vad jag ska med siffran till, vad den ska användas till, varför jag fick fram siffran <---- Det vet jag inte.
Den energi som frigörs när vattenångan svalnar är lika stor som den värmemängd som värmer upp kvävgasen. Om du vet hur stor denna energi är, kan du beräkna temperaturen för kvävgasen efter värmeväxlaren (vvx).
Jag kan byta fönster, renovera och göra mycket som du säkert inte kan , om någon hade frågat mig om hjälp så hade jag inte gett dem massa böcker och sagt "Det står här...någonstans" utan jag hade varit extremt noggrann så att de inte hade KUNNAT göra FEL och gett feedback och ändrat riktning på dem som jag såg , om de var påväg att göra helt fel.
Jag har upplevt att många som försöker hjälpa är kryptiska, vilket som inte hjälper någon.
Jag säger naturligtvis inte att du ska göra hela ekvationen och ge mig ett svar men jag måste ändå guidas till HUR jag ska göra, VARFÖR jag ska göra och VAD jag ska göra - dessa 3 är beståndsdelarna till att förstå ett problem och att lösa ett problem oavsett om vi pratar om akademiska kurser, snickra , mecka med bilen - att förstå är första delen.
Likaså med det du skrev senast att
"Det betyder att vattenångan avger (3145-2920 = ) 225 kJ när den svalnar från 350 oC till 250 oC. Hur mycket energi avger 2,5 kg vattenånga som svalnar så mycket?"
Eftersom det är mer än 1 kilo som avges så borde jag då rimligtvis ta 225kj/kg * 2,5 kilo = 562,5kj som då avges när vattenångan kyls ner som då ska till kvävgasen.
Javisst, det frigörs 562,5 kJ när vattenångan svalnar. Denna energi värmer upp 1,89 kg kvävgas (c = 1,1 kJ/kgK). Hur mycket varmare blir kvävgasen efter värmeväxlaren? När vi vet den temperaturen kan vi beräkna temperaturen efter vvx. (Förresten så vet vi inte volymen före vvx, jag tänkte fel innan, men vi kan beräkna den.)
För att göra det lätt för dig samt för mig så behandla mig som att jag är dum i huvudet då kryptiska angivningar inte ger mig något
Jag tror inte att du är dum i huvudet. Vad är det du menar med "kryptiska angivningar"?
Smaragdalena skrev:t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Jag förstår inte vad det är du försöker göra. Du behöver berätta tydligare vad det är du vill beräkna i varje steg.
Det ser ut som om du försöker använda dig av idealgaslagen PV = nRT (för att skriva den på det sätt som kemister gör). I det här fallet gäller det att substansmängden n och konstanten R är just konstanta, d v s att PV/T = konstant. I ditt fall gäller det även att trycket P är konstant, så V/T = konstant. Detta kan även skrivas som V1/T1 = V2/T2. Indexen 1 och 2 är före respektive efter värmeväxlaren. Du vet V1och T1. Jag försöker hjälpa dig att beräkna T2, men du verkar göra allt för att låta bli att göra de beräkningar jag frågar dig om. Om du vet V1, T1 och T2 kan du beräkna V2, som är det man frågar efter i den här uppgiften.
Du må väl se det som att du försöker hjälpa och jag förstår att det är de du försöker men du behandlar mig som att jag är eller har någorlunda erfarenhet att förstå vad det är du vill att jag ska hitta eller lösa , vilket som jag inte gör.
Eftersom du har lagt den här frågan på Fy2 utgår jag ifrån att du har läst Fy1 och kommer ihåg det du har lärt dig där.
Om detta hade varit högstadiet så hade du varit mer noggrann med hur jag ska komma fram till vad jag ska komma fram till än om jag hade gått på högskola exempelvis.
Jag förstår ärligt talat inte varför jag ska få fram siffrorna som jag ska få fram , om man inte förstår (varför) , så kommer man aldrig någonsin vidare. VARFÖR skulle jag få fram differansen mellan 350 grader celsius och vad det blir i energi när den kyls ner till 250 grader? Talet blev 225 kj - det är så mycket jag har förstått att det är en siffra på 225 och att det är kj.Vad jag ska med siffran till, vad den ska användas till, varför jag fick fram siffran <---- Det vet jag inte.
Den energi som frigörs när vattenångan svalnar är lika stor som den värmemängd som värmer upp kvävgasen. Om du vet hur stor denna energi är, kan du beräkna temperaturen för kvävgasen efter värmeväxlaren (vvx).
Jag kan byta fönster, renovera och göra mycket som du säkert inte kan , om någon hade frågat mig om hjälp så hade jag inte gett dem massa böcker och sagt "Det står här...någonstans" utan jag hade varit extremt noggrann så att de inte hade KUNNAT göra FEL och gett feedback och ändrat riktning på dem som jag såg , om de var påväg att göra helt fel.
Jag har upplevt att många som försöker hjälpa är kryptiska, vilket som inte hjälper någon.
Jag säger naturligtvis inte att du ska göra hela ekvationen och ge mig ett svar men jag måste ändå guidas till HUR jag ska göra, VARFÖR jag ska göra och VAD jag ska göra - dessa 3 är beståndsdelarna till att förstå ett problem och att lösa ett problem oavsett om vi pratar om akademiska kurser, snickra , mecka med bilen - att förstå är första delen.
Likaså med det du skrev senast att
"Det betyder att vattenångan avger (3145-2920 = ) 225 kJ när den svalnar från 350 oC till 250 oC. Hur mycket energi avger 2,5 kg vattenånga som svalnar så mycket?"
Eftersom det är mer än 1 kilo som avges så borde jag då rimligtvis ta 225kj/kg * 2,5 kilo = 562,5kj som då avges när vattenångan kyls ner som då ska till kvävgasen.Javisst, det frigörs 562,5 kJ när vattenångan svalnar. Denna energi värmer upp 1,89 kg kvävgas (c = 1,1 kJ/kgK). Hur mycket varmare blir kvävgasen efter värmeväxlaren? När vi vet den temperaturen kan vi beräkna temperaturen efter vvx. (Förresten så vet vi inte volymen före vvx, jag tänkte fel innan, men vi kan beräkna den.)
För att göra det lätt för dig samt för mig så behandla mig som att jag är dum i huvudet då kryptiska angivningar inte ger mig något
Jag tror inte att du är dum i huvudet. Vad är det du menar med "kryptiska angivningar"?
"Javisst, det frigörs 562,5 kJ när vattenångan svalnar. Denna energi värmer upp 1,89 kg kvävgas (c = 1,1 kJ/kgK)"
När du skriver allt så i rad så låter det logiskt att ta 1,89 * 1,1 * 562,5 = 1169.
Men om man går tillbaka till ursprungliga talet så som det stod i texten. Massa: 1,89. C: 1,1. Grader: 30 , multiplicera detta så får man 62,37kJ
Så kan man inte bara ta 1,89 * 1,1 * (leka fram rätt tal så att det blir 1169?) för isåfall så får man fram en temperatur direkt.
1,1 * 1,89 * 563 = 1170.
Det är dock fel.
Jag antar att det finns en formel för att omvandla kJ till temperatur
Det med kryptiska anvisningar är t.ex att hänvisa...Låt oss säga att jag vill ha information kring ett specifikt ämne i bibeln , så hänvisar du mig till att läsa bibeln istället för att hänvisa mig antingen till rätt sida eller till rätt kapitel.
Detta är extremt svårt för mig och ger mig huvudvärk och jag kommer ingenstans känns det som.
Ett tips är att alltid räkna med enheter också, inte bara siffror. Om man får fram fel enhet, så vet man att man har gjort något tokigt. Om man får rätt enhet, är det en hyfsad chans att man har räknat rätt (men det är inte alldeles säkert...).
Vi kan väl starta från början: Vad är en värmeväxlare, egentligen? Förklara med vanliga (o-tekniska) ord!
Smaragdalena skrev:Ett tips är att alltid räkna med enheter också, inte bara siffror. Om man får fram fel enhet, så vet man att man har gjort något tokigt. Om man får rätt enhet, är det en hyfsad chans att man har räknat rätt (men det är inte alldeles säkert...).
Vi kan väl starta från början: Vad är en värmeväxlare, egentligen? Förklara med vanliga (o-tekniska) ord!
Värmeväxlare har vi gått igenom en del , själva principen på vad den ska göra och vad den är till för - den är till för att överföra värmeenergi från ett medium till ett annat. Vatten eller luft det vill säga.
Används inom massaproduktion för att värma, cirkluera luten igenom värmeväxlare i syftet att värma m.m
Men att förstå principen och att beräkna fysisologiska tal och omvandla är en helt annan grej :)
- Den mängd värme som kyls bort från ångan är lika med den mängd värme som värmer upp kyl-kvävet.
- Det sker inga kemiska reaktioner i vvx. Massan för ångan ändras inte när ångan går igenom värmeväxlaren, inte heller massan för kvävgasen.
- Om man vet ångans temperatur före och efter vvx, så kan man beräkna hur mycket energi som avgivits medan ångan har svalnat.
- När vi vet hur mycket energi som tagits upp av kvävgasen (lika mycket som har avgivits av vattenångan) så kan vi räkna ut hur mycket varmare kvävgasen har blivit,
- och eftersom vi vet vilken temperatur kvävgasen hade från början kan vi beräkna temperaturen efter vvx.
Är du med på dessa 5 punkter, eller vilka steg är konstiga?
Smaragdalena skrev:
- Den mängd värme som kyls bort från ångan är lika med den mängd värme som värmer upp kyl-kvävet.
- Det sker inga kemiska reaktioner i vvx. Massan för ångan ändras inte när ångan går igenom värmeväxlaren, inte heller massan för kvävgasen.
- Om man vet ångans temperatur före och efter vvx, så kan man beräkna hur mycket energi som avgivits medan ångan har svalnat.
- När vi vet hur mycket energi som tagits upp av kvävgasen (lika mycket som har avgivits av vattenångan) så kan vi räkna ut hur mycket varmare kvävgasen har blivit,
- och eftersom vi vet vilken temperatur kvävgasen hade från början kan vi beräkna temperaturen efter vvx.
Är du med på dessa 5 punkter, eller vilka steg är konstiga?
Jag är med på dessa 5 punkter, teoretiskt sätt. Jag förstår mycket av det mesta teoretiskt men från att gå från att veta vad som händer till att börja räkna på det , det är en stor skillnad. Det är där jag fallerar då jag inte förstår kopplingen med att t.ex veta hur man tillsätter skillnaden från det vi kom fram till tidigare, den energi som ska tillsättas till kvävgasen (225 kJ)
Räkna ekvationer och dylikt tycker jag inte är någorlunda svårt , skillnaden mellan att räkna på ekvationer och att räkna på fysik är att man måste hitta siffrorna eller ha formler för att komma fram till siffrorna i första början.
Om du menar att fysik är konsten att räkna i flera led, så håller jag verkligen med dig! (Fast jag gillar det...)
Kan du komma fram till vilken temperatur kvävgasen har efter vvx?
Grejen med fysik är att man frågar sig "Vad behöver jag veta för att kunna räkna ut det?" gång, på gång, på gång...
I ditt fall vill vi veta dels kvävgasens temperatur efter vvx, dels volymökningen. Vi håller på med den första frågan. För den andra frågan behöver vi veta volymen före och efter vvx, så vi behöver veta hur många mol kvävgas det är (det ändras ju inte), tryck före och efter vvx (ändras inte) samt temperatur före och efter vvx.
Smaragdalena skrev:Om du menar att fysik är konsten att räkna i flera led, så håller jag verkligen med dig! (Fast jag gillar det...)
Kan du komma fram till vilken temperatur kvävgasen har efter vvx?
Grejen med fysik är att man frågar sig "Vad behöver jag veta för att kunna räkna ut det?" gång, på gång, på gång...
I ditt fall vill vi veta dels kvävgasens temperatur efter vvx, dels volymökningen. Vi håller på med den första frågan. För den andra frågan behöver vi veta volymen före och efter vvx, så vi behöver veta hur många mol kvävgas det är (det ändras ju inte), tryck före och efter vvx (ändras inte) samt temperatur före och efter vvx.
Nae, jag är som sagt fast. Jag vet som sagt inte vad jag ska göra med siffran 562,5 kJ , givetvis så ska den adderas in i kvävgasen på något sätt men jag vet inte hur jag ska ställa upp det eller med vilka tal jag ska gånga eller dela eller hur fasiken det nu ska göras. Eller om det är så simpelt som att multiplicera och ta reda på vad temperaturen i kJ som kvävgasen har som det var, d.v.s 30 grader. 1,89 * 1,1 * 30 = 62,37kJ ...Så om jag adderar 562,5kJ+ 62,37kJ = 624,87kJ
Eller om det ska vara som 1 grad hos kvävgas innan addition....Jag vet som sagt inte vad som ska göras och om jag väl kommer fram till rätt kJ igenom addera dem ihop så vet jag inte hur jag omvandlar kJ tillbaka till en temperatur.
Nej, inte riktigt. Vi vet att kvävgasen skall bli x grader varmare, när man tillför värmen från ångan. Vi har allså att
mN.c.x = 562,5 kJ, och vi vet att massan för kvävgasen är 1,89 kg (per sekund, egentligen) och att c har värdet 1,1 kJ/kgK. Vi vill ta reda på x (i enheten K, som är lika stor som oC). Ser du att enheterna stämmer? Kan du beräkna x, d v s temperaturändringen?
Smaragdalena skrev:Nej, inte riktigt. Vi vet att kvävgasen skall bli x grader varmare, när man tillför värmen från ångan. Vi har allså att
mN.c.x = 562,5 kJ, och vi vet att massan för kvävgasen är 1,89 kg (per sekund, egentligen) och att c har värdet 1,1 kJ/kgK. Vi vill ta reda på x (i enheten K, som är lika stor som oC). Ser du att enheterna stämmer? Kan du beräkna x, d v s temperaturändringen?
Vad står N för? M=Massa. C=Värmeenergi/Energi X=Okänd.
Oftast när man har ett X så ställer man upp det som en ekvation men eftersom jag inte ser alla siffrorna framför mig, då detta är fysik och inte är logiskt i mitt tycke så kan jag inte lösa det.
Jag behöver veta hur det ska ställas upp för när jag har skrivit tidigare att jag hade velat M*C*562,5 så sa du ingenting så antar att det då är fel , och om jag då inte ska addera in 562,5kJ som jag senast skrev då du svarade med "Nej, inte riktigt" så har jag slut på ideer.
Uppgiften jag hade innan denna var
"10 kg etanol med specifikt värme 2,48 kJ/kg•˚C och temperaturen 80 ˚C, blandas med 25 kg vatten med temperaturen 298 Kelvin. Vad blir blandningens temperatur efter utjämning? Värmeförlust till omgivning försummas"
Den löste jag på 3 minuter, för det är simpelt i jämförelse, där har jag alla siffror och kan ställa upp det i en ekvation...Denna uppgift så har jag inte alla siffror...Det är natt och dag mellan dessa 2 uppgifter
Smaragdalena skrev:Nej, inte riktigt. Vi vet att kvävgasen skall bli x grader varmare, när man tillför värmen från ångan. Vi har allså att
mN.c.x = 562,5 kJ, och vi vet att massan för kvävgasen är 1,89 kg (per sekund, egentligen) och att c har värdet 1,1 kJ/kgK. Vi vill ta reda på x (i enheten K, som är lika stor som oC). Ser du att enheterna stämmer? Kan du beräkna x, d v s temperaturändringen?
"Vi vill ta reda på x (i enheten K, som är lika stor som oC)." Så du vill ha fram vad 0 Celsius är i Kelvin? (K)?
273K?
t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Nej, inte riktigt. Vi vet att kvävgasen skall bli x grader varmare, när man tillför värmen från ångan. Vi har allså att
mN.c.x = 562,5 kJ, och vi vet att massan för kvävgasen är 1,89 kg (per sekund, egentligen) och att c har värdet 1,1 kJ/kgK. Vi vill ta reda på x (i enheten K, som är lika stor som oC). Ser du att enheterna stämmer? Kan du beräkna x, d v s temperaturändringen?
"Vi vill ta reda på x (i enheten K, som är lika stor som oC)." Så du vill ha fram vad 0 Celsius är i Kelvin? (K)?
273K?
"mN.c.x" låter som att du vill ha 1,89 * 1,1 * 273 = 567. Om nu X är = 273
Nej, jag vill att du räknar ut hur mycket varmare kvävgasen blir. Du har en ekvation att lösa.
Smaragdalena skrev:Nej, jag vill att du räknar ut hur mycket varmare kvävgasen blir. Du har en ekvation att lösa.
Jag vill också räkna ut det men om jag visste hur jag skulle gå till väga så hade jag inte behövt be om hjälp från första början. Den som kan, kan. Den som inte kan, kan inte. Man lär sig igenom att repetera liknande uppgifter tills man förstår konceptet ...Detta är den enda uppgiften vi har som är sån här, alltså så har vi inte fått någon repetition på denna typ av uppgift.
Jodå jag förstår att det är en ekvation men jag förstår inte vad för siffror jag ska lägga in så att det BLIR en ekvation för jag har inte många siffror nog för att göra en dubbelsidig ekvation.
Vad som är en ekvation för MIG är
Etanol:
10 * 2,48 * (80-x) =
Vatten:
25 * 4,18 * (x-25)
sedan lägger du ihop detta till
10 * 2,48 * (80-x) = 25 * 4,18 * (x-25) =
Tadaaaaa nu har du en ekvation.
Vad har jag på denna uppgift? 1,89kg/s , 1,1kJ/kgK , 273K, 567kJ, 30C ...Hur fan ska jag få 4 olika tal till en dubbelsidig ekvation
Jag utgår från att ni har fått ekvationen , där Q är tillförd/avgiven värmeenergi, m är massan, c är "hur mycket energi som går åt för att höja temperaturen för 1 kg med 1 oC = 1 k" och är temperaturskillnaden? Det är möjligt att din bok har andra beteckningar.
Vad är det som är så konstigt med att få fram att det är ekvationen 1,89*1,1*x = 562,5? Du vet ju massan för kvävgasen, c för kvävgasen och värmeenergin som vattenångan avger. Det enda du inte vet är temperaturskillnaden.
Smaragdalena skrev:Jag utgår från att ni har fått ekvationen , där Q är tillförd/avgiven värmeenergi, m är massan, c är "hur mycket energi som går åt för att höja temperaturen för 1 kg med 1 oC = 1 k" och är temperaturskillnaden? Det är möjligt att din bok har andra beteckningar.
Vad är det som är så konstigt med att få fram att det är ekvationen 1,89*1,1*x = 562,5? Du vet ju massan för kvävgasen, c för kvävgasen och värmeenergin som vattenångan avger. Det enda du inte vet är temperaturskillnaden.
Jaha, nu förstod jag den delen. 562,5/1,89/1,1 = 270,56. 1,1 * 1,89 * 270,56 = 562,5
Betyder detta att temperaturen på kvävgasen gick från 30 grader till 270,56 grader?
Nej, att temperaturen ökade med 270 grader så att den nya temperaturen är 300 oC.
Nu vet vi att den utgående temperaturen på kvävgasen är 300 oC (och då kan vi dra slutsatsen att vvx är kopplad motströms, så att den kallaste kvävgasen kommer i kontakt med den svalaste vattenångan och den varmaste kvävgasen nära den varmaste ångan - kvävgas ut är ju varmare än ånga ut!).
Nästa fråga var att beräkna kvävgasens temperaturökning. Då behöver vi använda idealgaslagen PV = nRT (så skriver vi kemister den, fysiker gör annorlunda...). För att kunna använda idealgaslagen för att beräkna volymen V vid de båda aktuella temperaturerna behöver vi veta P, n, R och T före och efter vvx. P vet vi, R är en konstant så den kan vi slå upp, T kan vi lätt räkna ut. Då är det substansmängden n som återstår, och eftersom vi vet att det är kvävgas och att massan är 1,89 kg (per sekund) så kan vi beräkna n genom formeln n = m/M där M är molmassan (28 g/mol för kvävgas). Hur många mol är 1,89 kg kvävgas?
Smaragdalena skrev:Nej, att temperaturen ökade med 270 grader så att den nya temperaturen är 300 oC.
Nu vet vi att den utgående temperaturen på kvävgasen är 300 oC (och då kan vi dra slutsatsen att vvx är kopplad motströms, så att den kallaste kvävgasen kommer i kontakt med den svalaste vattenångan och den varmaste kvävgasen nära den varmaste ångan - kvävgas ut är ju varmare än ånga ut!).
Nästa fråga var att beräkna kvävgasens temperaturökning. Då behöver vi använda idealgaslagen PV = nRT (så skriver vi kemister den, fysiker gör annorlunda...). För att kunna använda idealgaslagen för att beräkna volymen V vid de båda aktuella temperaturerna behöver vi veta P, n, R och T före och efter vvx. P vet vi, R är en konstant så den kan vi slå upp, T kan vi lätt räkna ut. Då är det substansmängden n som återstår, och eftersom vi vet att det är kvävgas och att massan är 1,89 kg (per sekund) så kan vi beräkna n genom formeln n = m/M där M är molmassan (28 g/mol för kvävgas). Hur många mol är 1,89 kg kvävgas?
Frågan gällande vad temperaturen blir på kvävgasen så är svaret då 300 grader och det som återstår är väl då att beräkna volymökningen, alltså den andra och sista frågan.
Om en mol är 28 gram. 1,89 kilo är 1890 gram 1890 delat med 28 blir 67,5. Så jag antar 67,5 mol?
Det verkar vettigt. Vilken temperatur i K motsvarar 30 oC, d v s temperaturen för ingående gas?
Smaragdalena skrev:Det verkar vettigt. Vilken temperatur i K motsvarar 30 oC, d v s temperaturen för ingående gas?
30C är 303 Kelvin
t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:Det verkar vettigt. Vilken temperatur i K motsvarar 30 oC, d v s temperaturen för ingående gas?
30C är 303 Kelvin
Så då har vi P=3Bar=30000Pascal. T=303K N=67,5mol så då behöver jag R...vad R är för något...V=den volym vi började med? Isf 1,89kg/s?
R är allmänna gaskonstanten. Den har värdet 8,314 J/molK. (Jag kommer ihåg den som åtta komma pi.) V är volymen som vi vill räkna ut. (Det vi vet är ju ett massflöde, d v s massa per sekund.)
Smaragdalena skrev:R är allmänna gaskonstanten. Den har värdet 8,314 J/molK. (Jag kommer ihåg den som åtta komma pi.) V är volymen som vi vill räkna ut. (Det vi vet är ju ett massflöde, d v s massa per sekund.)
Stämmer detta?
P=3bar=30000 pascal
V = x
N = 67,5 mol
R = 8,314j/molK
T INNAN vvx = 303 Kelvin
T EFTER vvx = 573 Kelvin
Innan VVX =
N+R+T = 378,8
PV = 378,8
378,8 / P (som är 3) = 126
V = 126 (INNAN VVX)
Efter VVX =
N+R+T = 648,8
PV = 648,8
648,8 / P (som är 3) = 216
V=216 (EFTER VVX)
Detta känns rätt så jag hoppas det är de...Så då borde väl rimligtvis svaret vara att volymen har ökat från 126 m3 till 216 m3
t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:R är allmänna gaskonstanten. Den har värdet 8,314 J/molK. (Jag kommer ihåg den som åtta komma pi.) V är volymen som vi vill räkna ut. (Det vi vet är ju ett massflöde, d v s massa per sekund.)
Stämmer detta?
P=3bar=30000 pascal
V = x
N = 67,5 mol
R = 8,314j/molK
T INNAN vvx = 303 KelvinT EFTER vvx = 573 Kelvin
Innan VVX =N+R+T = 378,8
Nej, det skall vara gånger, inte plus!
PV = 378,8
378,8 / P (som är 3) = 126
Nej, P = 3.105 Pa
...
Detta känns rätt så jag hoppas det är de...Så då borde väl rimligtvis svaret vara att volymen har ökat från 126 m3 till 216 m3
Räkna om med rätt räknesätt och rätt värde på R!
Smaragdalena skrev:t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:R är allmänna gaskonstanten. Den har värdet 8,314 J/molK. (Jag kommer ihåg den som åtta komma pi.) V är volymen som vi vill räkna ut. (Det vi vet är ju ett massflöde, d v s massa per sekund.)
Stämmer detta?
P=3bar=30000 pascal
V = x
N = 67,5 mol
R = 8,314j/molK
T INNAN vvx = 303 KelvinT EFTER vvx = 573 Kelvin
Innan VVX =N+R+T = 378,8
Nej, det skall vara gånger, inte plus!
PV = 378,8
378,8 / P (som är 3) = 126
Nej, P = 3.105 Pa
...
Detta känns rätt så jag hoppas det är de...Så då borde väl rimligtvis svaret vara att volymen har ökat från 126 m3 till 216 m3
Räkna om med rätt räknesätt och rätt värde på R!
Du skrev att R = 8,314. Om den är konstant så ändras den väl inte bara för att jag har mer än 1 mol?
Men i alla fall...ser detta bättre ut?
Innan VVX:
N*R*T / P = V
Pv = 170042. 170042 / 300000 = 0,56 m3
Efter VVX:
N*R*T/P=V
Pv = 321564 = 321564 / 300000 = 1,071 m3
t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:R är allmänna gaskonstanten. Den har värdet 8,314 J/molK. (Jag kommer ihåg den som åtta komma pi.) V är volymen som vi vill räkna ut. (Det vi vet är ju ett massflöde, d v s massa per sekund.)
Stämmer detta?
P=3bar=30000 pascal
V = x
N = 67,5 mol
R = 8,314j/molK
T INNAN vvx = 303 KelvinT EFTER vvx = 573 Kelvin
Innan VVX =N+R+T = 378,8
Nej, det skall vara gånger, inte plus!
PV = 378,8
378,8 / P (som är 3) = 126
Nej, P = 3.105 Pa
...
Detta känns rätt så jag hoppas det är de...Så då borde väl rimligtvis svaret vara att volymen har ökat från 126 m3 till 216 m3
Räkna om med rätt räknesätt och rätt värde på R!
Du skrev att R = 8,314. Om den är konstant så ändras den väl inte bara för att jag har mer än 1 mol?
Men i alla fall...ser detta bättre ut?
Innan VVX:N*R*T / P = V
Pv = 170042. 170042 / 300000 = 0,56 m3
Efter VVX:
N*R*T/P=V
Pv = 321564 = 321564 / 300000 = 1,071 m3
Om inte 8,314 är rätt, vad ska jag göra för att få rätt värde på R?
t00l91 skrev:t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:t00l91 skrev:Smaragdalena skrev:R är allmänna gaskonstanten. Den har värdet 8,314 J/molK. (Jag kommer ihåg den som åtta komma pi.) V är volymen som vi vill räkna ut. (Det vi vet är ju ett massflöde, d v s massa per sekund.)
Stämmer detta?
P=3bar=30000 pascal
V = x
N = 67,5 mol
R = 8,314j/molK
T INNAN vvx = 303 KelvinT EFTER vvx = 573 Kelvin
Innan VVX =N+R+T = 378,8
Nej, det skall vara gånger, inte plus!
PV = 378,8
378,8 / P (som är 3) = 126
Nej, P = 3.105 Pa
...
Detta känns rätt så jag hoppas det är de...Så då borde väl rimligtvis svaret vara att volymen har ökat från 126 m3 till 216 m3
Räkna om med rätt räknesätt och rätt värde på R!
Du skrev att R = 8,314. Om den är konstant så ändras den väl inte bara för att jag har mer än 1 mol?
Men i alla fall...ser detta bättre ut?
Innan VVX:N*R*T / P = V
Pv = 170042. 170042 / 300000 = 0,56 m3
Efter VVX:
N*R*T/P=V
Pv = 321564 = 321564 / 300000 = 1,071 m3
Om inte 8,314 är rätt, vad ska jag göra för att få rätt värde på R?
Eller menar du att R=8,314 om man har 1 mol och 1 kelvin? Att den är beroende av båda delar? Att R isåfall är 8,314 * Temperaturen i Kelvin * Antal mol? Så 8,314 * 67,5 * 303 Kelvin (före VVX) och samma för Efter fast 8,314 * 67,5 * 573
> Det är kanske symbol för en värmeväxlare med motströmsprincipen?
> Eller det kanske ser ut som medström??
Typen borde inte spela någon roll för beräkningen. Så länge som den sökta tempen på N2 vid utgången är under 250 CC kan det vara vilken som helst. Men ifall den hamnar över 250 CC då kan det inte vara medström.
Taylor skrev:> Det är kanske symbol för en värmeväxlare med motströmsprincipen?
> Eller det kanske ser ut som medström??
Typen borde inte spela någon roll för beräkningen. Så länge som den sökta tempen på N2 vid utgången är under 250 CC kan det vara vilken som helst. Men ifall den hamnar över 250 CC då kan det inte vara medström.
??? Det spelar ingen roll huruvida det är under eller över 250 CC utan det som är relevant är frågorna i texten. I detta fall så menar Smaragalena på att jag inte använder R värdet rätt, så kommentera gärna det senaste huruvida om jag gör rätt eller inte så att jag kan lära mig :)
Jag råkade skriva fel, det var inte R som hade fått fel värde, det var trycket P som hade fått en nolla för lite.
Smaragdalena skrev:Jag råkade skriva fel, det var inte R som hade fått fel värde, det var trycket P som hade fått en nolla för lite.
Aha, ok. Men 3 bar är 300.000 pascal, så det borde väl se rätt ut...Tycker jag i alla fall med min lilla erfarenhet :P
N*R*T / P = V
T=303K
Pv = 170042. 170042 / 300000 = 0,56 m3
Efter VVX:
N*R*T/P=V
T=573K
Pv = 321564 = 321564 / 300000 = 1,071 m3
Det är 5 nollor, så borde vara rätt antal.
Suttit fast på denna satans uppgift i flera dagar men ser ut som att den äntligen har blivit löst, så nu vet jag tills nästa gång hur jag ska göra när jag stöter på något liknande.
Bra jobbat! Det är lite otydligt om man vill ha volymökningen i absoluta tal eller i procent eller något liknande. Inte en bra formulerad uppgift!