Värmekapacitet
Hej! Hur ska man tänkta här eller vilken formel ska man använda?
Tack i förhand!
Grundidén är att när de varma kopparet kommer i kontakt med det kallare vattnet så kommer det att flöda värme från den varmare kroppen till den kallare tills dess att de båda får samma temperatur.
Men poängen är att mängden värme som avges från den varmare kroppen är precis samma mängd värme som upptas av den kallare. Genom att känna till vattnets specifika värmekapacitet så kan du beräkna hur mycket värme som måste ha avgivits från kopparn och från detta sedan beräkna dessvärmekapacitet via formeln
där Q är värme som upptas av en kropp, kroppens specifika värmekapacitet, m kroppens massa, och förändringen i kroppens temperatur.
SeriousCephalopod skrev:Grundidén är att när de varma kopparet kommer i kontakt med det kallare vattnet så kommer det att flöda värme från den varmare kroppen till den kallare tills dess att de båda får.
Men poängen är att mängden värme som avges från den varmare kroppen är precis samma mängd värme som upptas av den kallare. Genom att känna till vattnets specifika värmekapacitet så kan du beräkna hur mycket värme som måste ha avgivits från kopparn och från detta sedan beräkna dessvärmekapacitet via formeln
där Q är värme som upptas av en kropp, kroppens specifika värmekapacitet, m kroppens massa, och förändringen i kroppens temperatur.
Ja exakt! Jag har använt mig denna formeln å fått fel svar! Jag fått 71, når,, men på facit det ör 350 kJ kg!?
Visa hur du har räknat.
Laguna skrev:Visa hur du har räknat.
Alltså jag fattar inte frågan, varför vi ska ta reda på värmekapacitet om vi vet redan ( kunna hitta på förmedamlingen) värmekapacitet för koppar?!
Laguna skrev:Visa hur du har räknat.
Jag löst så här!
Vad är 0,39?
Smaragdalena skrev:Vad är 0,39?
Det finns med lösningen (koppar steget)
lava skrev:Laguna skrev:Visa hur du har räknat.
Alltså jag fattar inte frågan, varför vi ska ta reda på värmekapacitet om vi vet redan ( kunna hitta på förmedamlingen) värmekapacitet för koppar?!
För att ni ska kunna ta reda på värmekapaciteten för något ovanligare ämne. Nån gång har någon mätt upp det som står i formelsamlingen.
Det är inte meningen att du skall slå upp värmekapaciviteten för koppar. Det är meningen att du skall beräkna vilket värde detta experiment ger.
Vad ett experiment av denna typen är användbart för är att det kan användas till att ta reda på värdet av kvoter av de två ämnenas specifika värmekapaciteter
Det är allt man egentligen får ut av själva experimentets mätvärden om man analyserar matematiken lite mer noggrannt.
Sådana kvoter är i sig kvalitativt användbara då du kan uppskatta skillnader. Släpp en bit guld i flytande kvicksilver utan att ens veta någon av kropparnas värmekapaciteter och du skulle genom endast massor och temperaturer kunna bestämma:
dvs att ämnena har ungefär samma specifika värmekapaciteter men att kvicksilver har lite högre men utan att veta något av deras faktiska värden.
Om man däremot vet det ena ämnets specifika värmekapacitet så kan man ta steget längre och bestämma det andra ämnets värde exakt genom att lösa ut den
I princip medför detta att det räcker rent praktiskt att någon listat ut vattens specifika värmekapacitet genom ett avancerat och dyrt experiment experiment och sedan kan alla andra ämnes värmekapaciteter bestämmas via det relativt enkla utjämningsexperimentet.
Denna typ av problem kan därmed lära oss något om metodiker vid mätningar och undersökande av dessa saker även om vi såklart praktiskt kan nöja oss med tabellvärde när vi faktiskt ska göra saker.
Smaragdalena skrev:Vad är 0,39?
Det är koppars värmekapacitet
Meningen med den här uppgiften är att du skall BERÄKNA den specifika värmekapaciteten hos koppar. Då skall du inte slå upp just det du borde räkna ut. Den här uppgiften är designad så att den ger ett annat värde på den specifika värmekapaciteten hos koppar än det som står i tabeller. Det är därför du får fram ett värde på som skiljer sig från 0.
Notera att det avvikande värdet man får om man räknar färdigt uppgiften inte betyder att de har hittat på felaktigheter, utan avvikelsen kan komma av osäkerheten i mätvärdena. Det räcker att skillnaden mellan vattnets båda temperaturer är 3,3 grader och inte 3,0 för att man ska få det riktiga värdet.
