Värme och temperatur

Ångbildningsvärme eller förångningsentalpi anger den energimängd som måste tillföras för att vid konstant temperatur förånga ett ämne.

Smältvärme, smältentalpi, anger den energimängd som behöver tillföras för att smältning av ett ämne ska kunna fortgå. 

Specifik värmekapacitet, värmekapacitivitet, anger den energimängd som erfordras för att uppnå en temperaturförändring hos ämnet på en grad Kelvin.

Så samanfattningsvis, om du värmer eller kyler ett ämne i samma fas, använd specifik värmekapacitet.

Om ämnet ska byta fas från flytande till gasform, använd ångbildningsentalpi.

Om ämnet ska byta fas från fast till flytande form, använd smältentalpi.

Precis som JohanF säger. Vill lägga till att det därför är viktigt att hålla koll på ett materials kokpunkt och smältpunkt, för det är just när materialet når dessa temperaturer som det sker en fasövergång (t.ex. från fast till flytande) och du behöver applicera energiformlerna under förångning (flytande -> gas och vice versa) och smältning (fast -> flytande och vice versa).

Nu förstår jag ång- och smältentalpi men det är fortfarande inte glasklart för vad som gäller när man ska använda specifik värmekapacitet...

När du värmer is från jättekallt till 0^oC skall du använda dig av den specifik värmekapaciteten för is, när du värmer vatten från 0^oC till 100^oC skall du använda dig av den specifik värmekapaciteten för vatten. (Nu förutsätter jag normalt lufttryck.)