Värme och masstransport
Q=m•cp•(T_in-T-ut)_varm=m•cp•(T_in-T-ut)_kall
Ekvationen ovanför används ofta för att beräkna temperaturer som saknas.
Nu undrar jag hur man listar ut vilket cp man använder för ekvationen där temperaturerna inte är beräknade ännu.
Jag vet att man hittar cp genom att ta (T_in+T_ut)/2 och ta det värdet och hitta cp i tabell.
Om jag exempelvis vet de båda varma temperaturerna och beräknat ut Q och vet T_ut kall, men behöver beräkna vad T_in kall är, hur hittar jag cp för temperaturer jag inte vet ännu?
Jag känner inte igen ekvationen. Vad kännetecknar varm och kall i detta fall? Vad är det för system som analyseras?
Specifika värmekapaciteten är en intrinsisk egenskap för ett system men den är generellt beroende på temperaturen, märkvärdigt just för gaser. Kan du visa ett exempel på tabellen och ett exempel på en uppgift?
Det är dubbelrörsvärmeväxlare så det är en kall fluid och en varm fluid, där vi beräknar utifrån temperaturerna in och ut ur systemet.
Vid dessa temperaturer är specifika värmekapaciteten för vatten approximativt konstant. Du kommer inte kunna räkna ut något utan att approximera en linjär relation oavsett vilket är vad du gör när du använder :
En annan linjärisering du kan göra är att att ta medelvärdet för specifika värmekapaciteten vid systemtemperaturerna (i detta fall 25 °C och 60 °C). Båda sätten är en slags linjär approximation och ingen är egentligen bättre än den andra.
Edit: Tänk på vad det är du ska göra och gå tillbaka till första principer. Isobarisk specifik värmekapacitet används vid beräkning av entalpiändring. Vilket system är det som ska analyseras och finns det en reservoar. Om det helt enkelt är att betrakta som värmeöverföring mellan två system vid olika temperaturer får du göra en approximation. Du kan sedan göra iterationer för att göra din approximation mer och mer exakt. Det är nämligen så, i detta fall, att du inte vet vad "det varma vattnet" kommer ha för temperatur efter värmeöverföringen.
