5 svar
1084 visningar
Beluga behöver inte mer hjälp
Beluga 226 – Avstängd
Postad: 5 feb 2020 20:10

Värme och kokpunkt

Det är kanske lite djupt att börja med vad är värme? Men jag vill faktiskt veta hur går det till egentligen när ett ämne förångras (normalförångras) vid ''normal'' tryck på havsnivå och rimliga temperaturer. Hur går det egentligen till när värme (och vad är värme? är det en ström av elektroner som har lossnat av andra atomer eller något åt det hållet?) Ljuset kan man iaf. förstå den består av fotoner och det är båda en materia och en icke materia på samma gång. Men frågan är hur ändras (l) till (g) kommer elektroner skal att töjas ut av andra elektroner? det är ju väl inte möjligt, enda jag vet att det krävs betydligt mer energi för att förångra ett ämne än att smälta den ''oftast'' 

Sedan brukar man säga att molekylernas storlek, geometriska form, polaritet inverkar på vilken kokpunkt då har, men hur kan ex. NaCl har sånt extrem högkokpunkt, den är en ''vanlig'' jonbindning dock bestående av väldigt små och större ladningsskillnad och det leder till att det blir väldigt ''starkt'' salt i form av kokpunkten men ligger alla salter så hög i kokpunkt? 

 

Jag vet det är en enskild fråga men ändå: hur kommer det sig att alkener upp till 4 C atomer är i gasform, upp och till och med 16 flytande och resten är i fast form, om man bortser undantag om sådana finns. 

 

Super Tack! <3 

postitlapp 66
Postad: 5 feb 2020 20:22 Redigerad: 5 feb 2020 20:23

För att fatta mig kort (och svara på en del av din fråga), temperatur är egentligen ett mått av kinetisk energi, atomerna vibrerar. Har de tillräckligt mycket energi sliter de sig loss från sina bindningar (ämnet förångas). Varmare => starkare vibrationer.

Här var en tjusig animerad bild: Vibrerande molekyl

Edit: fixade URL.

Teraeagle Online 21049 – Moderator
Postad: 5 feb 2020 20:22 Redigerad: 5 feb 2020 20:23

Det handlar om bindningarna mellan molekylerna. 

I fast fas ligger molekylerna nästan stilla på bestämda positioner och skapar intermolekylära bindningar till varandra. Om man börjar värma upp ämnet börjar molekylerna röra sig fortare och då kan de slita sig loss från dessa bindningar och bli mer lättlrörliga. Då övergår ämnet till flytande fas. Fortsätter man att värma ämnet rör sig molekylerna så fort att de helt och hållet frigörs från varandra. Då övergår ämnet i gasfas.

Om en gas kondenserar till vätska eller en vätska stelnar till fast form så sker det motsatta, dvs att molekylerna rör sig allt mer långsamt och då börjar ”kroka fast” (binda) till varandra.

En följdfråga på detta är hur t.ex. vatten kan dunsta även fast temperaturen är lägre än kokpunken 100 grader. Om man lämnar ett glas med vatten framme i rumstemperatur försvinner vattnet till slut. Det beror på att temperaturen är ett sorts medelvärde på molektlernas rörelser, dvs det finns molekyler som rör sig både snabbare och mer långsamt. De som rör sig snabbare kan ha tillräckligt hög fart för att slita sig loss från övriga molekyler och övergå i gasfas.

Beluga 226 – Avstängd
Postad: 12 feb 2020 19:44

/Teraeagle: Förstår kanske lite orimlig fråga men hur kommer det sig att visa molekyler i det här fallet vattnet, rör sig snabbare än andra vatten moelekyler, beror det på vart i behållaren vattnet befinner sig, att yttlig vatten rör sig snabbare än det som är lägre och har tryck på sig? Super tack för det här med vibrationer, och konstaterande att molekyler faktiskt lossnar från varandra alltingen m.h.a av värme i vattnets fall så krävs det att man bryter vätevindningar och de är ju starka och det krävs mycket energi för att bryta de, men en följd fråga skulle vara grymt om du kan det, Hur funkar det när NaCl löses upp i vattnet av vattenmolekyler, den polära biten + hög elektonnegativitet binder till Na jonen och H till Cl men hur kan H2O molekylen komma i mellan NaCl och dela isär de eller hur kommer det sig att O drar loss Na, är det tack vore att den har 0,5 mer i elek.neg. Men det är ju en sak då kunde den bara bildas till NaCl och sväva runt och bli till ONaCl eller nåt. Men den delar molekylen som tvättmedel som omfamlar fett och losser upp den från kläder i tvätten ungefär. 

Teraeagle Online 21049 – Moderator
Postad: 12 feb 2020 23:01

Det är ganska osannolikt att alla molekyler skulle röra sig lika fort. Det är lite som att kasta ut ett gäng fotbollar på golvet och förvänta sig att alla ska röra sig exakt lika fort. Vissa kommer att få lite mer studs än andra. Det fungerar på motsvarande sätt med molekyler.

Grundorsaken till att vatten kan lösa salter är att det frigörs mer energi av att binda vattenmolekyler till jonerna än det kostar energi att frigöra jonerna från varandra. Det är inte alltid så, men för lättlösliga salter som natriumklorid fungerar det på det sättet. Exakt hur själva mekanismen bakom detta ser ut är väldigt svår att förklara. Jag förstår det nog inte ens själv. Det är en sorts energiomvandling som äger rum där potentiell energi lagrad i saltet omvandlas till potentiell energi lagrad i bindningarna mellan vattenmolekyler och jonerna, samtidigt som överskottsenergin blir till värme (en sorts kinetisk energi). Kanske inte helt lättbegripligt hur det går till, men samtidigt - skulle du kunna förklara exakt hur det går till när potentiell energi omvandlas till kinetisk energi om du rullar en boll utför en kulle? Det är också nåt som ”bara händer”.

Beluga 226 – Avstängd
Postad: 21 feb 2020 14:13

Jag förstår att det är en retoriskt fråga, men jag skulle nog nästa ville våga påstå med mina små fysik kunskaper att, kinetiskt resp. potential energi har ett samband genom att, när den ena minskar så ökar den andra och detta avläses i vertikalt läge, sen finns det ett grafiskt samband mellan då speglar exakt det: Men sedan så som det oftast brukar vara så är det förmodligen  extremt mycket mer komplicerad än så, eller så kanske det inte är det) (man brukar ju säga att alla genialiska ting är enkla, någon stans så finns det något logik, men a även i matematiken så har det tagit visa tänkare decenium att bevisa, hur vissa satser stämmer, dock så har man alltid använt de ändå) (vi behöver fler såna här tänkare, fanns ju en som bevisade att bina faktiskt svetas om fötter när de flyger, man kan ondra vad har det för samhälls relevans, men a, vet inte....) Tack ändå, jag kan tillägga att våran kemi lärare kunde inte heller förklara det, men tyvärr så är det inte det enda hon inte kan förklare. Då får man ju leta efter någon som kan. 

Svara
Close