Varför sker hybridisering och hur funkar det?
Jag har lärt mig att kol bildar sp-orbitaler när den binder sig med andra ämnen, vilken funkar genom att s-orbitalen ger över en elektron till p orbitalerna vilket gör att s-orbitalen blir lite mer instabil och går upp i energinivå, men sedan fattar jag inte varför p-orbitalerna går ner i energinivå för att matcha sig med s-orbitlen?
Min andra fråga är då varför detta sker, den nuvarande bilden jag har är att kol atormens tendens till att bilda kovalenta bindningar gör så att det måste finnas minst 1 elektron per orbital, då orbitlen annars inte kan göra en kovalent bindning. Om hybridiseringen inte sker kommer en av p orbitalerna sakna en elektron och därmed inte kunna reagera. Är detta rätt?
Pankakan skrev:Jag har lärt mig att kol bildar sp-orbitaler när den binder sig med andra ämnen, vilken funkar genom att s-orbitalen ger över en elektron till p orbitalerna vilket gör att s-orbitalen blir lite mer instabil och går upp i energinivå, men sedan fattar jag inte varför p-orbitalerna går ner i energinivå för att matcha sig med s-orbitlen?
Min andra fråga är då varför detta sker, den nuvarande bilden jag har är att kol atormens tendens till att bilda kovalenta bindningar gör så att det måste finnas minst 1 elektron per orbital, då orbitlen annars inte kan göra en kovalent bindning. Om hybridiseringen inte sker kommer en av p orbitalerna sakna en elektron och därmed inte kunna reagera. Är detta rätt?
Om vi t ex tittar på en metanmolekyl så kan man konstatera att fyra stycken väteatomer binder till kolatomen, och alla dessa bindningar är likadana. Alltså har man hittat på sp3-bindningar, som har de egenskaper som behövs för att kolets orbitler skall vara likadana och peka åt rätt håll. Detta är den bästa idé vi har hittills för att förklara varför metanmolekylen ser ut som den gör.