Varför reagerar natrium med vatten?
Om man skulle släppa ned en bit rent natrium i en bägare med vatten skulle det snabbt ske en reaktion med produkterna natriumhydroxid och vätgas.
Om vi analyserar reaktionen 2Na+2H2O → 2NaOH+H2 så kan man avläsa några saker.
Eftersom det har bildats ett salt så har det bildats Na+-joner. Dessutom har vattenmolekylerna släppt en H+, vilket skapar OH- samt H+. Natriumatomerna släpper ju en elektron var, och den tas kanske då upp av H+-jonerna som sedan binder till varandra med en kovalent bindning för att skapa H2?
Stämmer denna (om än något ytliga) analys?
Om den analysen stämmer, blir min fråga istället: varför sker denna reaktion överhuvudtaget? Varför avger vattnet sin ena väteatom för att bilda OH- istället för att bara fortsätta vara H2O?
Ja det är någorlunda korrekt, men det är inte vätejoner som tar upp elektronerna utan väteatomer i vattenmolekyler. Dessa väteatomer har en partiell positiv laddning (vattenmolekylen är polär) med oxidationstalet +I.
Väte är bättre på att binda till sig elektroner än natrium, så när en vätejon eller väteatom med oxidationstalet +I möter en natriumatom kommer det att ske en elektronövergång mellan dessa. Det är energimässigt gynnsamt.
Varför får vätet ett oxidationstal? Är det på grund av att vatten är en dipol, vilket gör laddningsförskjutningen så stor att vätet praktiskt sett har oxidationstalet +I?
Vad är för övrigt skillnaden på oxidationstal och laddning? Som jag förstår det är oxidationstal ett sätt att se om ett ämne har släppt eller tagit upp elektroner, samt hur många. Men det ser man väl på laddnig också?
En atom kan delvis förlora eller vinna en elektron, dvs om den deltar i en polär kovalent bindning. Den kan också förlora eller vinna en elektron helt, dvs om den blir en jon. Man gör ingen skillnad mellan dessa scenarier när man sätter ut oxidationstal. Väte i vatten och i form av vätejoner har bägge oxidationstal +I.
Men om vätet får oxidationstalet +I, betyder inte det då också att vätet får laddningen 1+?
Så väteatomerna förblir oladdade i föreningen även fast de delvis förlorar sina elektroner?
Ja så är det, men i detta fall är det väte som får elektroner (delvis) medan natrium förlorar elektroner (helt och hållet).
Så eftersom väte har en partiell laddning (+I) så kommer den dra elektronerna från natriumatomerna (pga högre elektronegativitet?) och sedan "lossna"?
naytte skrev:Så eftersom väte har en partiell laddning (+I) så kommer den dra elektronerna från natriumatomerna (pga högre elektronegativitet?) och sedan "lossna"?
En fråga... jag har exakt samma uppgift allstå är det andra uppdraget i kemi 1 jag håller på i hermods distansgymnasiet.... Undrar bara ifall du också går där?
naytte skrev:Så eftersom väte har en partiell laddning (+I) så kommer den dra elektronerna från natriumatomerna (pga högre elektronegativitet?) och sedan "lossna"?
Ja så kan man se det
ii_noor06 skrev:naytte skrev:Så eftersom väte har en partiell laddning (+I) så kommer den dra elektronerna från natriumatomerna (pga högre elektronegativitet?) och sedan "lossna"?
En fråga... jag har exakt samma uppgift allstå är det andra uppdraget i kemi 1 jag håller på i hermods distansgymnasiet.... Undrar bara ifall du också går där?
Nej, det gör jag inte.
