Varför placeras momentpunkten vid A?

Det går att beräkna momentjämvikt runt vilken punkt som helst eftersom kroppen är i jämvikt.

Vad som händer om du väljer B istället för A är att du måste ställa upp en kraftjämvikt i y-led också eftersom kraften S du söker saknar hävarm mot punkten B.

Om du redovisar dina räkningar kan vi säkert rätta till det som blivit fel, även för en uppställning kring B.

Guggle skrev:

Det går att beräkna momentjämvikt runt vilken punkt som helst eftersom kroppen är i jämvikt.

Vad som händer om du väljer B istället för A är att du måste ställa upp en kraftjämvikt i y-led också eftersom kraften S du söker saknar hävarm mot punkten B.

Om du redovisar dina räkningar kan vi säkert rätta till det som blivit fel, även för en uppställning kring B.

 Jag har inte mina beräkningar just nu, men menar du såhär? Att det är F1 som är kraften i y-led?

Just det!

Sen kommer du få två stödkrafter vid upphängningspunkten A, $R_x$ och$R_y$.

$R_y$ bidrar med ett moment kring B. Det är denna vertikala kraft du får med som ett extra steg när du beräknar moment kring A istället för kring B.

Kraftjämvikt i y-led blir då $F_1+R_y-mg=0$ vilket ger dig $F_1$ och därmed kan du lösa ut $F_s$

$R_x$ pekar rakt in mot B och har därmed ingen hävarm. Man säger att punkten B (liksom punkten A) ligger på  $R_x$ verkningslinje och därför bidrar inte $R_x$ med något moment.  $R_x$ är ointressant i nästan alla räkningar om du inte vill studera kraftsituationen i x-led ($R_x$ och $F_2$ ska balansera varandra i x-led) .