Varför gäller detta egentligen?

Gloson1 skrev:

Som rubriken frågar, varför gäller följande, finns det någon anledning till det?: Löslighet mellan 2 ämnen beror på ämnenas strukturer, ju större likheter de har i struktur och laddningsfördelning

Ämnen som kan bilda vätebindningar löser sig bra i varandra. Ämnen som inte kan bilda vätebindningar löser sig bra i varandra. Om man blandar ett ämne som kan bilda vötebindningar med ett som inte kan kommer de som kan bilda bindningar till varandra, och de som inte kan lämnas utanför ( de kan bilda vdWbindningar till varandra).

Ämnen som har liknande intermolekylära krafter tenderar att lösa sig väl i varandra. Till exempel genom:

• Vätebindningar: om både lösningsmedlet och det lösta ämnet kan bilda vätebindningar, kommer dessa att interagera vilket ökar lösligheten
• Dipol-dipol interaktioner: molekyler med permanenta dipoler (polära molekyler) tenderar att lösa sig bättre i andra polära lösningsmedel eftersom deras positiva och negativa poler attraherar varandra.
• van der Waals krafter: icke-polära ämnen, som till största del påverkas av van der Waals krafter, löser sig bättre i andra icke-polära lösningsmedel.

Ofta benämner man det som "lika löser lika". Detta sker eftersom det minskar den totala energin i systemet! Om det skulle krävas mycket energi att "bryta" de befintliga bindningarna utan att tillräckligt stabila nya bindningar bildas mellan de två olika ämnena blir lösligheten låg.