Varför finns det så få toppkonsumenter i ett samhälle?

Du kan även betrakta det ur perspektivet av en näringspyramid, där det finns massvis med organismer i den breda botten (och därmed massvis med energi), och ju högre upp i pyramiden desto färre individer kan överleva av att äta nivån under. Detta då mycket av energin går förlorad vid övergången mellan nivåerna i näringspyramiden. T.ex. en nyckelpiga kan under sin livstid äta tusentals bladlöss, så det kan inte finnas lika många nyckelpigor som bladlöss, i och med att så mycket energi går åt mellan nivåerna i näringspyramiden. Denna energiförlust sker mellan varje nivå och kräver massvis med organismer vid botten av pyramiden för att möjliggöra liv för begränsat antal individer i toppen, d.v.s. toppkonsumenterna.

Toppkonsumenterna kommer så klart även att konkurrera med andra arter om de begränsade resurserna (t.ex. energirika djur att äta från nivån under i pyramiden), och den som bäst kan anpassa sig kommer att leva vidare. För toppkonsumenterna begränsas deras antal av dem själva, och så klart tillgången på föda. Avsaknaden av predatorer begränsar inte deras utbredning/antal, utan begränsar är snarare tillgången på föda (d.v.s. både antalet individer av samma art och mängden bytesdjur/växtlighet att äta), och de senaste hundratalet år även de miljögifter mänskligheten släppt ut.

Okej! Tack så mycket! Jag läste någonstans att det krävs mer biomassa för att mätta en toppkonsument, och därför är det en av orsakerna till att det inte finns så många topkonsumenter i ett ekosystem. Stämmer detta? Om ja, vad menas egentligen med det?

Jo det har biomassan att göra. Det går inte att överföra all näring och energi från t.ex. en alg (byte) till en hoppkräfta (predator), vilket gör att det går åt ca 10 gånger så mycket biomassa av alger för att bilda 1 biomassaenhet av hoppkräfta. Så varje enhet biomassa i en högre nivå i näringspyramiden kräver 10 gånger så mycket biomassa i nivån under. Och detta gäller för varje nivå (kallas även trof), motsvarande bilden:

mag1 skrev:

Jo det har biomassan att göra. Det går inte att överföra all näring och energi från t.ex. en alg (byte) till en hoppkräfta (predator), vilket gör att det går åt ca 10 gånger så mycket biomassa av alger för att bilda 1 biomassaenhet av hoppkräfta. Så varje enhet biomassa i en högre nivå i näringspyramiden kräver 10 gånger så mycket biomassa i nivån under. Och detta gäller för varje nivå (kallas även trof), motsvarande bilden:

Men vi människor är ju också toppkonsumenter, hur kommer det sig att det finns så många av oss då?

Vad händer om det blir för många av en toppkonsument (då menar jag inte mer av människor, utan mer av toppkonsumenter i allmänt)

.melody. skrev:

Men vi människor är ju också toppkonsumenter, hur kommer det sig att det finns så många av oss då?

Det är lite annorlunda med oss. Vi har kommit på hur vi kan (i alla fall kortsiktigt) öka vår population utan att behöva begränsas av näringskedjans begränsningar. Genom t.ex. konstgössel kan vi producera grödor i ofantliga mängder, och äta dessa grödor. Skulle vi inte kunna odla grödor (ris, vete, majs etcetera) i våra nuvarande mängder skulle vi inte ha tillräckligt med mat, vår population har kunnat öka i och med att vi lyckats få mer mat producerat. Vi har har med andra ord för vår art skapat en egen lösning på begränsningarna som vanligtvis finns i näringspyramiden.

 

 

Vad händer om det blir för många av en toppkonsument (då menar jag inte mer av människor, utan mer av toppkonsumenter i allmänt

Antalet toppkonsumenter begränsas av antalet i nivån under, som i sin tur begränsas av nivån under denna och så vidare. Kraschar t.ex. beståndet av andrahandskonsumenter, påverkas alla högre nivåer i pyramiden - och kan inte alternativa födokällor användas av tredjehandskonsumenterna finns risken för en krasch i denna nivå också. På så vis regleras antalet individer i alla nivåer i pyramiden, tills populationernas storlekar anpassats till bärkraften.

mag1 skrev:

.melody. skrev:

Men vi människor är ju också toppkonsumenter, hur kommer det sig att det finns så många av oss då?

Det är lite annorlunda med oss. Vi har kommit på hur vi kan (i alla fall kortsiktigt) öka vår population utan att behöva begränsas av näringskedjans begränsningar. Genom t.ex. konstgössel kan vi producera grödor i ofantliga mängder, och äta dessa grödor. Skulle vi inte kunna odla grödor (ris, vete, majs etcetera) i våra nuvarande mängder skulle vi inte ha tillräckligt med mat, vår population har kunnat öka i och med att vi lyckats få mer mat producerat. Vi har har med andra ord för vår art skapat en egen lösning på begränsningarna som vanligtvis finns i näringspyramiden.

 

 

En följ fråga, skulle inte vi människor då kunna skapa lösningar på begräsningarna till dem andra toppkonsumenterna i en näringspyramid, genom att producera föda åt dem också?

Visst kan vi göra det, i alla fall i mindre uträckning, men frågan är om det någonsin kommer kännas motiverat. Om vi skulle överproducera mat åt andra toppkonsumenter kommer antalet individer öka ännu mer - och vi skulle då behöva producera ännu mer mat - och det skulle bli fler individer o.s.v. Så det skulle inte vara hållbart, dels för att den födan som behöver överproduceras påverkar andra ekosystem (andra arter blir lidande), och dels så kommer vi till slut få problem att producera den föda vi själva behöver.

Okej, tusen tack för hjälpen!!

För all del, kul att du sökte fördjupning, diskussionen blir roligare då.

Ja, det blir det sannerligen!