11 svar
578 visningar
Civ.inj.student behöver inte mer hjälp
Civ.inj.student 7 – Fd. Medlem
Postad: 19 jun 2019 00:49

Varför etanols smältpunkt lägre än metylklorids smältpunkt?

Jag har suttit och funderat en del på detta nu men kommer inte fram till något vettigt. Etanol har ju en smältpunkt på -114°C och vätebindningar mellan molekylerna. Metylklorid har en smältpunkt på -98°C och dipol-dipol-bindningar mellan molekylerna. Jag är intresserad av vad som händer från fastfas till vätskefas och från vätskefas till gasfas.

Jag ser det som att vätebindningar är svårare att bryta än dipolbindningar, men etanol har en lägre smältpunkt, det går inte ihop. Dock om man kollar på kokpunkten har etanol en kokpunkt på 78°C och metylklorid en kokpunkt på -24°C.

Hur kommer detta sig? Vad är det jag missar?

SaintVenant 3940
Postad: 19 jun 2019 01:06

Det är inte bara typen av bindningar som spelar in utan även antalet i ditt fall. 

Skillnad mellan smältpunkt och kokpunkt är relaterad till vilken stark bindning respektive svag binding. Du kan läsa mer här där Smaragdalena ger bra svar:

https://gamla.pluggakuten.se/forumserver/viewtopic.php?id=117967&id=117967

Civ.inj.student 7 – Fd. Medlem
Postad: 19 jun 2019 16:05

Okej, jag har läst igenom den tråden men har inte riktigt fått förståelse än. Är det så att etanol har vätebindningar men också van der vaals-bindningar mellan molekylerna och det är Van der Vaals-bindningarna som först bryts när etanol går över till flytande fas? Det skulle ju isåfall förklara varför etanol sedan har en högre kokpunkt än metylkloriden. 

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 19 jun 2019 16:30

Vätebindningar är så mycket starkare än vdW-bindningar att man inte behöver bry sig om vdW om det finns vätebindningar (eller dipoldipolbindningar).

Det är ungefär som att man inte kan höra ifall det finns några syrsor i Slottskogen när det är nationaldagsfirande och GöteborgsSymfonikerna har utomhuskonsert. Syrsorna finns där, men de blir helt överröstade.

Civ.inj.student 7 – Fd. Medlem
Postad: 19 jun 2019 16:34

Jag förstår! Har du någon bra förklaring på varför etanols smältpunkt är lägre än metylkoridens? Om det är vätebindningarna som behöver brytas borde ju etanolens smältpunkt vara högre än metylkloridens? Skulle vara så tacksam att få det förklarat för mig :)

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 19 jun 2019 16:43

Varför jämför du metylklorid med etanol? Vore det inte mer rättvisande att jämföra metylklorid med metanol eller etylklorid med etanol?

Civ.inj.student 7 – Fd. Medlem
Postad: 19 jun 2019 17:02

Det är en skoluppgift. Jag ska jämföra 4 ämnen (butan, etanol, metylklorid och metan). Från början hålls de nedkylda av flytande helium och får sedan långsamt övergå till rumstemperatur. Jag ska jämföra dessa ämnens smält- och kokpunkter utifrån deras kemiska bindningar. Det jag inte kommer underfund med är just varför etanol har en lägre smältpunkt än metylklorid. 

Teraeagle 21080 – Moderator
Postad: 19 jun 2019 18:23 Redigerad: 19 jun 2019 18:27

Vätebindningen är inte lika stark hos etanol som hos t.ex. vatten. En vattenmolekyl kan både donera och acceptera två bindningar medan en etanolmolekyl kan acceptera två men bara donera en bindning.

Om vätebindning är GöteborgsSymfonikerna så är vdW-bindning hos stora molekyler att likna med en rockkonsert. En stor molekyl med chans till många vdW-bindningar kommer totalt sett att binda starkare än en liten molekyl med vätebindning. Olja har t.ex. högre kokpunkt än vatten.

Civ.inj.student 7 – Fd. Medlem
Postad: 19 jun 2019 18:28

Tack för svar! Så kan man isåfall säga att etanol är en stor molekyl (med många van der waals) där först och främst Van der Waals bryts när etanol övergår till flytande? Och sedan håller det sig flytande under det stora temperaturintervallet pga vätebindningarna? För det är väl svårare att bryta alla vätebindningar mellan etanol-molekylerna än att bryta dipolbindningarna mellan metylklorid-molekylerna? 

Civ.inj.student 7 – Fd. Medlem
Postad: 19 jun 2019 19:00

Eller är det bara att dessa vätebindningar är svagare än dipolbindningarna i detta fallet? Hur kommer det sig då att etanol håller sig flytande i ett sånt stort temperaturintervall? 

Teraeagle 21080 – Moderator
Postad: 19 jun 2019 19:07

Jag skulle gissa att bindningarna hos etanol försvagas p.g.a. problem med att skapa vätebindningar. Vattenmolekyler kan effektivt binda till varandra i stora nätverk eftersom varje molekyl ger och tar två bindningar. Eftersom en etanolmolekyl kan ge två men bara ta en bindning går det inte at bilda lika starka nätverk. Däremot kan enskilda molekyler vara starkt attraherade till varandra med vätebindning och då håller sig etanol flytande ganska länge. 

Civ.inj.student 7 – Fd. Medlem
Postad: 19 jun 2019 19:10

Aha!! Jag förstår, det förklarar hela processen! Tack för all hjälp med denna mycket specifika fråga :D

Svara
Close