Varför är vätgas lättantändlig?

Anonymww skrev:

Väte är lättantändlig då den endast saknar 1 elektron för att få ädelgasstruktur. Jag undrar dock om man har en cirkusballong med väte i. Varför är den lättantändlig då och reagerar lätt med andra ämnen? Borde inte väteatomerna slå ihop sig med varann, skapa vätemolekyler och vara nöjda om de kan ”dela” på två elektroner?

Det gör de - vätet i ballongen är i form av vätgas, d v s vätemoelkyler. Men väte kan bilda starkare bindningar till andra molekylslag än med varandra, så därför "vill" väte gärna reagera t ex med syre.

Vilken nivå skall frågan ligga på? Nu har jag svarat på grundskolenivå - på universitetssvar skulle svaret se annorlunda ut. Skriv här vilken nivå det skall vara! /moderator

Förstår! Men varför bildar vätet starkare bindningar till andra molekylslag? Vad avgör en stark bindning? Svaret är till naturkunskap 2b

Flyttade tråden till Ke1, som borde motsvara Nk-kursen ungefär. /moderator

"Varför" är knappast en naturvetenskaplig frågeställning. Vi har konstaterat att det är så, och försöker hitta ett sätt att beskriva detta. Ämnen med starkare bindningar har lägre kemisk energi - vi kallar det att de har lägre entalpi. Om produkterna har lägre entalpi än reaktanterna, frigörs det energi vid reaktionen, t ex när väte och syre brinner och bildar vatten.

Det är en väldigt vetenskaplig frågeställning, avfärda inte den för att du inte vet svaret! 

Bindningars styrka beror av olika saker och det är komplicerat och det finns undantag. En sak jag kan säga generellt är att bindningsenergin är högre ju polärare bindningen är (skillnaden i elektronegativitet).

Jag tror absolut inte att du behöver gå närnare in på detta på naturkunskap 2, men det är en intressant fråga.

Smaragdalena skrev:

"Varför" är knappast en naturvetenskaplig frågeställning. Vi har konstaterat att det är så, och försöker hitta ett sätt att beskriva detta. Ämnen med starkare bindningar har lägre kemisk energi - vi kallar det att de har lägre entalpi. Om produkterna har lägre entalpi än reaktanterna, frigörs det energi vid reaktionen, t ex när väte och syre brinner och bildar vatten.

Hypotheses non fingo! Det låter som att du och Newton skulle kunna bli bra polare! :D

Och absolut, jag kan tycka att ni har en poäng. När allt kommer omkring får nog "varför?" räknas som vårt i särklass mest oklara och förvirrande frågeord, och det finns absolut en gräns för i vilken utsträckning naturvetenskapen kan och bör försöka besvara den. Men jag tycker samtidigt att det är synd att reducera naturvetenskapen till ett rent deskriptivt projekt. En viktig anledning till att vi människor håller på med naturvetenskap är väl trots allt att vi vill begripliggöra verkligheten, och förstå allt märkligt, spännande och läskigt som händer runtomkring oss?

Men vad är då ett ett rimligt svar på ett "varför?"? Ett alternativ är kanske att försöka visa hur ett visst fenomen skulle kunna ha förutsetts utifrån andra kända fakta. Även om dessa fakta i sin tur skulle kunna ifrågasättas (och kanske kan förklaras utifrån fakta som i sin tur kan ifrågasättas), så tror jag att de flesta finner någon slags tillfredsställelse av att se att en stor mängd fenomen kan förklaras utifrån en liten mängd grundantaganden om verkligheten.

I det här fallet skulle man kunna peka på att elektronerna hos en väteatom känner av en ganska låg effektiv kärnladdning (1+), och att de därför föredrar att komma in i den mysiga positiva värmen hos syre, där den effektiva kärnladdningen är mycket större (6+). Med andra ord: man kan hänvisa till att negativt laddade partiklar har lägre energi i en starkare positivt laddad omgivning. 

Tack så jättemycket för era svar! Förstår lite bättre nu!