3 svar
79 visningar
Dani163 1035
Postad: 11 dec 2022 14:41

Varför är kvantifieraren ∀ och predikatet grupperade i olika parenteser i (∀x ∈ B)(x är udda)?

I (∀x ∈ B)(x är udda), är kvantifieraren ∀ och predikatet "x är udda" grupperade i två olika parenteser, varför? Är det för att visa att dessa två element hör ihop, men att de är skilda från varandra? Kvantifieraren ∀ står för en universell kvantifierare, som betyder att påståendet gäller för alla element i en given mängd, medan predikatet "x är udda" specificerar vilka egenskaper dessa element ska ha, sant? Genom att gruppera dessa två element i två olika parenteser, blir det lättare att förstå och läsa påståendet. Eller?

Marilyn 3387
Postad: 11 dec 2022 19:53

Jag tror din analys är riktig. Vi talar om x sådana att de 

(1) tillhör B

OCH

(2) är udda

Man kanske kunde ha skrivit en symbol mellan parenteserna, ”och” eller ”snitt”.

Det gäller att ha de syntaktiska reglerna klara. Om man sysslar mycket med sådant här lär man sig väl, men själv tycker jag inte det är fel med vanlig svenska: För alla udda x i B.

Jag hade kunnat läsa det som ett påstående: För alla x i B gäller att x är udda. Men i så fall ska man ha ett semikolon, ett vertikalt streck, eller någon annan symbol som vi är överens om.

Men detta är alltså inget påstående utan bara en beskrivning av en mängd. 

PATENTERAMERA Online 5989
Postad: 11 dec 2022 20:25

Detta är ett påstående. Dvs påståendet att alla x i B är udda, vilket kan vara sant eller falskt. Det är inte en mängd. Detta är ett sätt att skriva det på. Andra föredrar tex ett komma i mellan. Som vanligt får man se efter vilken notation som kurslitteraturen använder.

Marilyn 3387
Postad: 12 dec 2022 02:30

Såklart, tack! Detta var ingen lång sträng, men jag besväras ofta av att ursprungsfrågan ligger så man måste skrolla fram och tillbaka när man skriver. Ordet påstående nämns ju två gånger i texten och två i inlägget. 

Kommer inte åt att lägga in rättelse i mitt inlägg.

Svara
Close