Varför är antagningssystemet så trash? (Läkarprogram antagningspoäng) (Övriga diskussioner/Om skolan)

Gissningsvis för att man är intresserad av naturvetenskap i stort om man vill bli läkare och därför väljer att gå det programmet. Sen är det väl många som inte vet helt säkert vad de vill göra när de har gått ut nian och då är naturvetenskap det program som ger den bredaste behörigheten på universitetet (utan komplettering). När jag gick natur var det många som planerade att bli läkare (ofta för att de hade föräldrar som var läkare) men som efter några år på naturvetenskapsprogrammet insåg att de kanske snarare var mer intresserade av att bli ingenjörer eller något annat.

Teraeagle skrev:
Gissningsvis för att man är intresserad av naturvetenskap i stort om man vill bli läkare och därför väljer att gå det programmet. Sen är det väl många som inte vet helt säkert vad de vill göra när de har gått ut nian och då är naturvetenskap det program som ger den bredaste behörigheten på universitetet (utan komplettering). När jag gick natur var det många som planerade att bli läkare (ofta för att de hade föräldrar som var läkare) men som efter några år på naturvetenskapsprogrammet insåg att de kanske snarare var mer intresserade av att bli ingenjörer eller något annat.

Om man har som dröm att bli läkare och inte har andra mål vilket många unga elever har. Då är det bättre att välja samhällskunskap för att sedan lägga till naturkurser. Det borde kanske finnas en gymnasielinje som heter "läkarförberedande" eller liknande. Med tanke på att det är så många som vill bli läkare. Och då kan man få relevanta kurser som förbereder för läkarprogrammet enbart. Och därmed kanske man kan få någon slags garantiplats på läkarprogrammen.

Det är orättvist att folk som går samhällskunskap har lättare att komma in på läkarlinjen är vad jag vill ha sagt också. Det är mycket svårare att få höga betyg i naturämnena jämfört med samhällsämnena.

Det är mycket svårare att få höga betyg i naturämnena jämfört med samhällsämnena.

Det håller jag inte med om, inte för alla (inte för mig).

Att det är ”mycket lättare” att få högra betyg i samhällsämnen än naturämnen är inte någon allmän sanning.

Om man kompletterar sina gymnasiebetyg trodde jag att man hamnar i en annan sökkvot som heter typ BII. Så då konkurrerar man med andra som varit lika ”smarta” och valt samhällskunskap och sedan kompletterat sina betyg. Om man däremot läser natur hamnar man i BI-gruppen och konkurrerar med andra som läst naturprogrammet. Och det låter för mig som att spelfältet är utjämnat: de som (potentiellt) boostat sina betyg genom att läsa samhällsvetenskap konkurrerar med andra som har boostade betyg.

Ja, om man kompletterar på Komvux, men om man läser ett basår verkar det vara annorlunda.

Smaragdalena skrev:
Ja, om man kompletterar på Komvux, men om man läser ett basår verkar det vara annorlunda.

På denna sida läser jag:

Sökande som behörighetskompletterar via studier i folkhögskola eller via basårsstudier, behörighetsgivande förutbildning vid högskolor och universitet, prövas också i kompletteringsgruppen (BII).

Det brukar finnas en särskild kvot för basårselever som läst basåret på den skolan - åtminstone har jag hört talas om det från tekniska högskolor, s k platsgaranti.

många skolor har platsgaranti om man läser tekniskt basår och klarar basåret. På vissa skolor får alla elever platsgaranti och på vissa så får bara x många elever platsgaranti. I vilket fall som så hamnar man i BII. Om man dock använder sin platsgaranti (om man fick en sådan) så är man självklart i en helt annan urvalsgrupp. Men söker du till ett annat universitet eller något helt annat program där ämerna du kompletterat via basår inräknas så kommer du hamna i urvaslgruppen BII och inte BI.

Finns det statistik på hur stor andel av dem som börjar en läkarutbildning som slutför den, dels för dem som har läst natur och dels för dem som inte gjort det? Jag skulle gissa att en del av det man lär sig i natur också behövs senare.

Att det är lättare generellt att få bra betyg i samhällsämnen jämfört med naturämnen håller jag rakt inte med om. Det beror på vilka styrkor och intressen som man har.

Ni som anser att naturämnena inte är svårare än samhällsämnena generellt har ingen aning. Pratar inte om den individuella elven, löjligt att påstå att jag menade alla. Jag pratar om en elev generellt. välj slumpvis elev i gymnasiet. Varför finns det Matematiksvårighetsgrader a,b,c om inte ämnen anses vara svårare? Varför finns inte Samhällskunskap 1a, 2b, 3c ? Jo för att man troligtvis förstår att ämnen som matematik är generellt svårare. Därmed blir det svårare att få betyg i det. (Ej på en individuell skala, mer generellt). Fysik kräver också förståelse i matematik för att få bättre betyg. Ni som nekar detta, vad har ni för argument som stödjer det ni säger?

@Jonto - Det är definitivt generellt lättare att få bra betyg i samhällsämnen jämfört med naturämnen, håller du inte med om att det är lättare att få A i psykologi 2 jämfört med matte 4? På en generell skala. Fråga 10 tusen gymnasieelever som faktiskt går dessa ämnen så kan de få svara själva. Tror du då att deras svar landar på: Lika lätt?

@Hondel - Spelfältet är inte utjämnat för det är alldeles för få som vet om detta.

@Smaragdalena - Det är inte annorlunda om man läser på ett basår.

@Laguna - Det vill jag också se, ja det är klart att det återanvänds. Men du ska ändå läsa kemi 1,2, fysik 1,2, biologi 1,2, matte 3 och 4 om du väljer att gå Samhällsvägen. För det är behörighetskrav för läkare. Så du får kunskapen där också, men du behöverinte stressa med att få A i dessa kurser.

Om vi tänker generellt, majoriteten av elever som går på gymnasiet. Då är jag helt säker på att de flesta skulle hålla med om att det är lättare att få högsta betyg i ledarskap eller psykologi jämfört med matematik. Ja det beror såklart på intresset hur bra man lyckas inom en kurs, men det är lögn att påstå att en psykologi kurs eller ledarskapskurs kräver mindre insats än vad matematik gör för den generella eleven.

Man borde göra enkäter och skicka ut till både elever och lärare på olika gymnasium för att få statistik så att fler kanske förstår det.

Det verkar vara lite kontroversiellt men jag tror personligen att för de flesta är det enklare att få bättre betyg i exempelvis historia, religion etc i jämförelse med naturvetenskapliga ämnen. Det är inte ofta man hör någon påstå "Historia är så jäkla svårt, jag fattar inte.." etc men inte alls ovanligt att folk gnäller att matematiken/fysiken är helt orimligt svår. Vilken linje som är enklast eller svårast kommer jag inte ta del i för jag anser det vara högst irrelevant men jag vill tro att naturvetenskapliga ämnen anses av de flesta vara lite svårare än de resterande ämnerna.

Vilken väg man än går så kommer du bli tvingad att läsa Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 om du vill bli läkare, det spelar alltså ingen roll. Om du väljer att komplettera via komvux eller basår så kommer du hamna i urvalsgruppen BII som oftast är svårare att ta sig in på än BI eftersom du har andra som tagit samma "smarta" väg och antagningen via BII är betydligt färre än HP och BI. Notera att det inte heller finns platsgaranti för läkarprogrammen som ges via basår.

Dracaena skrev:
[...]Vilken väg man än går så kommer du bli tvingad att läsa Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 om du vill bli läkare, det spelar alltså ingen roll. Om du väljer att komplettera via komvux eller basår så kommer du hamna i urvalsgruppen BII som oftast är svårare att ta sig in på än BI eftersom du har andra som tagit samma "smarta" väg och antagningen via BII är betydligt färre än HP och BI. Notera att det inte heller finns platsgaranti för läkarprogrammen som ges via basår.

[...]

Jepp, hela diskursen börjar och slutar ju där. Liksom vem tittar på det här besluts/utfallsträdet och tycker samhällsgrenen ser ut som den rakaste vägen till läkarlinjen?

edit: Den enda skillnaden, och det är en skillnad som spelar roll, och det är rätten till undervisning och studiemedel det där året man pluggar upp. Som naturare får du läsa upp själv och göra prövning på ditt Kemi 1 betyg snarare än sitta i klass och läsa kursen från början (och hoppas på ett A på första försöket) men samaren låser sig även till en extremt långsam studiegång.

Fast det ”jämnar” inte riktigt ut sig. Dem som gick naturvägen har fått en svårare väg, svårare att få högre betyg. (Generally speaking). Och b2/b1 skiljer sig knappt på läkarprogrammen. (Statistik tagen från UHR) b1 har ibland högre än b2.

Att söka med b1 kräver naturexamen (svårare att få betyg)

att söka med b2, du kan ha examen från något program som anses vara det lättaste på gymnasiet. Så länge du fixar behörighet via komvux.

så det jämnar ut sig siffermässigt. Men vägen dit är inte rättvis eller utjämnad. Det är hela min poäng. Det är inte rättvist att b2 är enklare betyg än b1, men möjligheterna är samma.

Nej jag förstår inte hur du når den här slutsatsen så jag måste ställa en kontrollfrågan. Du vet att man vid beräkning av merit måste räkna med betyg i de kurser som är krav för särskild behörighet till den aktuella utbildningen?

Dvs att om en Sam:aren har alla A i gymnasiet och läser Kemi 1 på komvux och får E i den kursen så kommer hens meritvärde att inte vara perfekt. Hen måste räkna med Kemibetyget.

Konsekvensen är att om du har läst mer än 2500 poäng så kan du ha olika meritvärden till olika utbildningar beroende på vad behörigheten är.

Notera punkten om kompletteringar i guiden om meritvärdesberäkning

https://www.antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/gymnasieexamen-2014-och-framat/rakna-ut-ditt-meritvarde/

SeriousCephalopod skrev:
Nej jag förstår inte hur du når den här slutsatsen så jag måste ställa en kontrollfrågan. Du vet att man vid beräkning av merit måste räkna med betyg i de kurser som är krav för särskild behörighet till den aktuella utbildningen?

Dvs att om en Sam:aren har alla A i gymnasiet och läser Kemi 1 på komvux och får E i den kursen så kommer hens meritvärde att inte vara perfekt. Hen måste räkna med Kemibetyget.

Konsekvensen är att om du har läst mer än 2500 poäng så kan du ha olika meritvärden till olika utbildningar beroende på vad behörigheten är.

Notera punkten om kompletteringar i guiden om meritvärdesberäkning

https://www.antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/gymnasieexamen-2014-och-framat/rakna-ut-ditt-meritvarde/

Nej, det är där jag tror att du har fel. På basåret är det många elever som har 21-22 merit. Och enligt syv får dessa elever få betyget 3 i fysik,kemi och biologi och ändå är dem behöriga till läkarprogrammet. Då är det deras merit som de använder från gymnasiet att söka med och inget annat.

Jag får min information från syv på ett universitet i Sverige. Och av elever som går på Basåret. Om du vill veta vilket universitet eller om du vill ha kontaktuppgifter dit så kan jag fixa det också så kan du fråga själv.

Du antar att jag har fel info, men vart får du din infornatiom ifrån? Hur vet du att betyget från de kompletterande ämnena som kemi, bio,fysik och ma4 räknas in när man söker?

Tack, nu förstår vi i alla fall vad du utgår från.

Du antar att jag har fel info, men vart får du din infornatiom ifrån? Hur vet du att betyget från de kompletterande ämnena som kemi, bio,fysik och ma4 räknas in när man söker?

Jag har källhänvisat. Hela grejen är att du inte källhänvisade vilket är varför alla varit förvirrade i tråden eftersom vi inte vet vad du utgår från. Det är fullt möjligt att du har rätt och jag har fel men eftersom du aldrig skrivit vad du faktiskt tror är meritvärdesberäkningen så har vi inte förstått dig.

Min källa är länken i botten av inlägget(!). [länk]Se punkt 5 i länken för den övergripande beskrivningen.

För att få fram jämförelsetalet ska du också räkna med utökade kurser och kompletteringar som krävs för behörighet, ger meritpoäng och de kompletteringar du gjort för att höja ditt jämförelsetal.

Tar man exemplet 'Signe söker till civilingenjörsprogrammet'. I det exemplet ser man citat som

Eftersom Signe kompletterat med kurser på komvux, måste de också räknas in i jämförelsetalet. Så här ser hennes Utdrag ur betygskatalogen ut:[...]

[....]De kompletteringar som Signe kan räkna med i jämförelsetalet är behörighetskurserna Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1. Bokstavsbetygen
för dem räknas också om till siffervärden. Kompletteringar på lägre nivå räknas inte med.

Betygsvärdet för kompletteringarna läggs sedan ihop med
betygsvärdet från Signes examensbevis: 4 750 + 40 000
= 44 750 (nytt sammanlagt betygsvärde).

Summan delar man sedan med den sammanlagda gymnasiepoängen: 44 750/2 700 (2 400 + 300) = 16,57. Signes jämförelsetal efter kompletteringar är alltså 16,57.

Detta är ärligt talat en dåligt skriven text eftersom författaren växlar mellan orden ska/kan/måste. Därmed är det i slutändan oklart vad som som man kan eller ska göra, men jag tolkar det i slutändan som ett ska. Citaten där dessa ord förkommer:

[...]ska också räkna med[...] kompletteringar [...]

[...]Eftersom Signe kompletterat med kurser på komvux, måste de också räknas in i jämförelsetalet.

[...]De kompletteringar som Signe kan räkna med är [...].

Utifrån detta har vi åtminstone tre alternativ vägar.

Jag tolkar min källa fel och du kan hitta kompletterande källor som förtydligar det hela och kan dela dem här i tråden
Du har har missförstått vad din SYV har försökt kommunicera. Man missförstår muntlig kommunikaiton och mejl hela tiden. Det är varför man har skriftliga källor
Din SYV har inte koll på just den här tekniska detaljen. Folk som jobbar med system som är i ständig förändring har ofta fel om vad som gäller eftersom de utgår från något de hört väldigt länge sedan men har inte haft tillräcklig framförhållning i att kontinuerligt fortbilda sig om förändringar eller kontrollera det som de tror är sant verkligen är sant.

edit: stavning och meningsbyggnad

Jag tror du har rätt att om man kompletterar på komvux så stämmer det, men det är inte samma sak på basåret tror jag.

Men isåfall är det jättebra att det "jämnas ut" I alla fall på komvux. Men inte basåret, det är annorlunda där.

Folk som i tråden totalnekar det jag säger utan att ha något vettigt att säga själva har inte starka underlag för det. Det räcker inte med att säga "Denna person har inga källor, nu ska vi attackera hens påstående utan att bidra med källor själva".
Jag står fast vid att det är lättare att få bra betyg om man går sam jämfört med natur. Överlag. Det är fakta om man ser ur ett generellt perspektiv.

Så ja, bra att du hänvisar till källor i alla fall. Det respekteras.

Utifrån detta:

Basåret skiljer sig från komvux med stor sannolikhet.

Jag utgår från SeriousCehalopods premiss om att alla ens betyg inkl behörighetsgivande ke2bi2fy2ma4 måste räknas in i snittet när du hamnar i BII. Jag vet att göteborgs och stockholms universitet samt KTH har egna arrangements om att bara basårets betyg räknas plus att man platsgaranti till deras (egna) program, men karolinska har inget sådant basår så...? Jag tror du rör ihop det där.

Jag som hängiven naturare vill gärna att det ska va sant att naturämnen är svårare, men behöver pga samma anledning va objektiv i frågan. Jag är osäker på vad för statistik som kan stödja påståendet, men elever på natur har i alla fall de i snitt högsta betygen bland de högskoleförberedande programmen, här är en fin bild på det:

Då finns det två sätt att resonera: 1) det är inte en smart väg in till läkare att gå sam eftersom du får sämre betyg 2) folk som gillar natur tenderar att vara ambitiösare så om du som aspirerande läkare infiltrerar sam så får du enkelt bra betyg, dvs du hör inte till de oambitiösa som gillade sam i grundskolan och valde sam i gymn som utgör större delen av populationen som drar ner snittet till 14,7. Samtidigt, eftersom du är ointresserad i ämnerna så blir det svårare att få bra betyg, så det jämnar kanske ut sig...?

Jag vill undvika känslo/principmässiga kommentarer som tex "hur kan du påstå X om mängden Y? Inte alla element i mängden Y har egenskapen X. Jag vet om ett exempel där ett element i Y har egenskapen not X". Vi talar alltid om genomsnitt.

Okej. Vi rör oss framåt. Du började med basår + komvux.

Korra(toppinlägg): Då kan man få hög merit och sen ansöka tilla läkare efter basåret. För när du ansöker till läkare kan du använda din gymnasiemerit + behörighetskurserna från komvux och basåret.

Men nu har vi kommit fram till att du egentligen inte pratar om komvux utan pratar om basårs-utbildningar specifikt. Vi stryker komvux från hela frågan om vad som är rättvist och orättvist och försöker nå en slutsats om basårsutbildningar.

Det finns ett generellt standardcitat som dyker upp på informationssidor om basårsutbildningar

Du läser ett basår för att få behörighet, betygen du får påverkar inte ditt meritvärde. (Antagning.se om basår)

Betygen från basåret är inga gymnasiebetyg. Ditt meritvärde blir därför inte påverkat av studierna på basåret. Ett avklarat basår (inklusive projektkursen) ger dig en platsgaranti för fortsatta studier på någon av Chalmers civilingenjörs- eller högskoleingenjörsutbildningar. De allra flesta erbjuds en plats på sitt första eller andrahandsval. (Chalmers om teniskt basår)

Det är för mig en katastrofalt ofullständig mening men är likväl indikerar att det finns något i idén att betyg vid basår inte påverkar meritvärden. Det sagt så är ju basårsbehörigheter tänkta att användas för intag till utbildningar på samma skola och hur de hanteras vid andra institutioner kanske är mer komplicerat.

Hur basårsbetyg fungerar när man söker till andra utbildningar skulle jag vilja ha direktkälla från myndighet. Att SYV:ar stundom svarar i trådar på nätet (exempel) att det kan vara mer taktiskt att läsa basår med hänvisning till att det 'inte påverkar merit' tar jag inte på så stort allvar av skäl formulerade i förra inlägget.

Förslag: Högskoleprovet. Läs natur på tre år och ge det en ordentlig men inte överdriven satsning, och plugga till (och skriv) högskoleprovet under tiden. Behövs inget basår, behövs ingen särskild meritpoäng, och det är nog lättare att plugga till högskoleprovet än att plugga till sig betyg.

SeriousCephalopod skrev:
Okej. Vi rör oss framåt. Du började med basår + komvux.

Korra(toppinlägg): Då kan man få hög merit och sen ansöka tilla läkare efter basåret. För när du ansöker till läkare kan du använda din gymnasiemerit + behörighetskurserna från komvux och basåret.

Men nu har vi kommit fram till att du egentligen inte pratar om komvux utan pratar om basårs-utbildningar specifikt. Vi stryker komvux från hela frågan om vad som är rättvist och orättvist och försöker nå en slutsats om basårsutbildningar.

Det finns ett generellt standardcitat som dyker upp på informationssidor om basårsutbildningar

Du läser ett basår för att få behörighet, betygen du får påverkar inte ditt meritvärde. (Antagning.se om basår)

Betygen från basåret är inga gymnasiebetyg. Ditt meritvärde blir därför inte påverkat av studierna på basåret. Ett avklarat basår (inklusive projektkursen) ger dig en platsgaranti för fortsatta studier på någon av Chalmers civilingenjörs- eller högskoleingenjörsutbildningar. De allra flesta erbjuds en plats på sitt första eller andrahandsval. (Chalmers om teniskt basår)

Det är för mig en katastrofalt ofullständig mening men är likväl indikerar att det finns något i idén att betyg vid basår inte påverkar meritvärden. Det sagt så är ju basårsbehörigheter tänkta att användas för intag till utbildningar på samma skola och hur de hanteras vid andra institutioner kanske är mer komplicerat.

Hur basårsbetyg fungerar när man söker till andra utbildningar skulle jag vilja ha direktkälla från myndighet. Att SYV:ar stundom svarar i trådar på nätet (exempel) att det kan vara mer taktiskt att läsa basår med hänvisning till att det 'inte påverkar merit' tar jag inte på så stort allvar av skäl formulerade i förra inlägget.

Okej men då ser du att vägen via basår är en mycket lättare väg jämfört med att få A i allt på ett naturämne. Inte komvux, det verkar stämma. Men basårsvägen då som vissa elever tar, den vägen är lättare än Naturvägen då man bara behöver bli godkänd på de ämnena. Det är orättvist att det är så. Varför fungerar det så, varför uppmärksammas inte det. Det var en del av min poäng med tråden.

Vad jag vet så påverkar inte betygen du får i basåret ditt meritvärde eftersom du läser för behörghet. Jag vet dock inte om man sedan räknar med dessa om man skulle söka läkarprogrammet eller annat. Ett Tekniskt basår är ju mest menat för att sedan läsa vidare till någon ingenjörsutbildning. Det finns dock Naturvetenskapligt basår men jag är osäker på vad som gäller där (och förmodligen detta du skulle behövt läsa då du behöver biolog).

Jag tror att den bästa vägen personligen är att läsa natur och skriva ett bra HP. Det är inte alltid det räcker med att ha en merit på 22+ eftersom många andra som söker också har lika högt.

Jag måste dock fråga @Korra, är detta bara en generell diskussion eller har du ambitioner att läsa till läkare? Isf så tror jag att dina bästa chanser är att skriva HP. Matten tror jag inte du kommer ha mycket problem med.

Dracaena skrev:
Vad jag vet så påverkar inte betygen du får i basåret ditt meritvärde eftersom du läser för behörghet. Jag vet dock inte om man sedan räknar med dessa om man skulle söka läkarprogrammet eller annat. Ett Tekniskt basår är ju mest menat för att sedan läsa vidare till någon ingenjörsutbildning. Det finns dock Naturvetenskapligt basår men jag är osäker på vad som gäller där (och förmodligen detta du skulle behövt läsa då du behöver biolog).

Jag tror att den bästa vägen personligen är att läsa natur och skriva ett bra HP. Det är inte alltid det räcker med att ha en merit på 22+ eftersom många andra som söker också har lika högt.

Jag måste dock fråga @Korra, är detta bara en generell diskussion eller har du ambitioner att läsa till läkare? Isf så tror jag att dina bästa chanser är att skriva HP. Matten tror jag inte du kommer ha mycket problem med.

Jo man får behörighet till allting inte bara civilingenjörsprogram. Inte bara de program som det ges garantiplatser för. Det är helt säkert.

Jag har inga ambitioner att bli läkare, tyckte bara det var mycket orättvist.

Vänta, en ännu mer orättvis sak är att man kan komma in på teknisk fysik genom att gå tekniskt basår fast man redan gått natur? Via den vägen vet jag att ens gymnasiebetyg inte spelar roll.

Qetsiyah skrev:
Vänta, en ännu mer orättvis sak är att man kan komma in på teknisk fysik genom att gå tekniskt basår fast man redan gått natur? Via den vägen vet jag att ens gymnasiebetyg inte spelar roll.

Läkarprogrammet är extremt mycket mer populärt än teknisk fysik. Teknisk fysik kan man komma in på med garantiplats på basåret. Läkarprogrammet har ingen garantiplats på samma sätt. Dessutom tävlar du med andra basårselever när du söker till teknisk fysik. 1a hand kollar dem på dina betyg från basåret, om ni båda har 5 i allt kollar dem på gymnasiebetyg osv osv.

Tycker inte det är lika orättvist personligen. Bra observation.

Korra skrev:
SeriousCephalopod skrev:
[...]

Okej men då ser du att vägen via basår är en mycket lättare väg jämfört med att få A i allt på ett naturämne. Inte komvux, det verkar stämma. Men basårsvägen då som vissa elever tar, den vägen är lättare än Naturvägen då man bara behöver bli godkänd på de ämnena. Det är orättvist att det är så. Varför fungerar det så, varför uppmärksammas inte det. Det var en del av min poäng med tråden.

OMG Korra! (Var min något överdrivna reaktion när jag läste det där)

Vi vill för olika saker. Jag vill ha en faktabaserad diskussion med källor men du verkar mest intresserad av att flytta målet så att du har rätt. Frågeställningen är mycket intressant frågeställningen. Jag tycker den är intressant. Det här kan vara ett intressant kryphål men du har inte övertygat mig om att det finns. Jag har sammanställt några källor och dragit en reserverad slutsats. Du har dragit en oreserverad slutsats.

När jag orkar kommer jag att fortsätta testa hypotesen (dvs leta efter argument både för och mot påståendet).

SeriousCephalopod skrev:
Korra skrev:
SeriousCephalopod skrev:
[...]

Okej men då ser du att vägen via basår är en mycket lättare väg jämfört med att få A i allt på ett naturämne. Inte komvux, det verkar stämma. Men basårsvägen då som vissa elever tar, den vägen är lättare än Naturvägen då man bara behöver bli godkänd på de ämnena. Det är orättvist att det är så. Varför fungerar det så, varför uppmärksammas inte det. Det var en del av min poäng med tråden.

OMG Korra! (Var min något överdrivna reaktion när jag läste det där)

Vi vill för olika saker. Jag vill ha en faktabaserad diskussion med källor men du verkar mest intresserad av att flytta målet så att du har rätt. Frågeställningen är mycket intressant frågeställningen. Jag tycker den är intressant. Det här kan vara ett intressant kryphål men du har inte övertygat mig om att det finns. Jag har sammanställt några källor och dragit en reserverad slutsats. Du har dragit en oreserverad slutsats.

När jag orkar kommer jag att fortsätta testa hypotesen (dvs leta efter argument både för och mot påståendet).

Tänker inte ha denna konversation på den nivån med dig i denna tråd. Säg något om hur jag bemöttes först innan du vill att jag ska resonera. När jag bemöts med arrogans får ni arrogans tillbaka. Det är försent för en sån där resonabel diskussion osv. Skicka pm om du vill så kan vi ta den där. Tänker inte diskutera framför vissa individer i denna tråd.

När folk attackerar mig utan underlag så bryr jag mig inte om att vara resonabel eller någoting. I don't give a squat. Och ni som känner er träffade behöver inte säga ett ord, kommer inte lyssna på något ni säger. Ingenting kommer gå igenom. Kalla mig arrogant eller vad som helst, bryr mig inte.

Jag passerade gränsen för god forumsed. För det ber jag om ursäkt

Korra skrev:
Läkarprogrammet är extremt mycket mer populärt än teknisk fysik.

Sett till intagningspoäng, nä? Men du menar kanske kulturellt hetare eftertraktad eftersom folk som vill komma in på teknisk fysik tenderar att vara de som kommer in utan ansträngning ("""nördar"""), samma skulle jag i såfall säga om juristprogrammet även om det har lägre antagningspoäng än både läkare och tf.

Jag tycker inte att du skriver fel SeriousCephalopod, ditt tillvägagångssätt är väldigt systematiskt, så borde alla diskussioner av någorlunda längd/omfattning föras. Du är känslosam känns det som, Korra? Det är inte i enlighet med vetenskaplig sed!

(Vem har varit otrevlig?)

SeriousCephalopod skrev:
Jag passerade gränsen för god forumsed. För det ber jag om ursäkt

Fattar inte om du är ironisk eller om du menar det du säger.

Ta bara resten via pm om du vill höra vad jag på riktigt har att säga kring detta. Med källor. du få en bättre resonabel konversation då. Annars tackar jag för mig.

Qetsiyah skrev:
Korra skrev:
Läkarprogrammet är extremt mycket mer populärt än teknisk fysik.

Sett till intagningspoäng, nä? Men du menar kanske kulturellt hetare eftertraktad eftersom folk som vill komma in på teknisk fysik tenderar att vara de som kommer in utan ansträngning ("""nördar"""), samma skulle jag i såfall säga om juristprogrammet även om det har lägre antagningspoäng än både läkare och tf.

Jag tycker inte att du skriver fel SeriousCephalopod, ditt tillvägagångssätt är väldigt systematiskt, så borde alla diskussioner av någorlunda längd/omfattning föras. Du är känslosam känns det som, Korra? Det är inte i enlighet med vetenskaplig sed!

(Vem har varit otrevlig?)

Du har din teori om vetenskap, jag har min. Du får tycka att jag är känslig.

Försök i tråden att hålla er till ämnet som ska diskuteras och inte oväsentliga saker om själva debatten. De senaste inläggen i tråden är off-topic. Det är helt okej att ha diskussioner på Pluggakuten där man har vitt skilda åsikter, för fram straka tuffa argument och har högt i tak. MEN, tänk på att försöka uttrycka sig sansat och att skilja på person och åsikter/argument. Tänk också på när man debatterar på internet så går tonfall, kroppsspråk och ansiktsuttryck förlorat och det kan vara svårt att läsa av varandra. Tänk därför extra mycket på hur man formulerar sig. Moderatorerna har ännu inte sätt något inlägg i tråden som bryter mot regler om god ton men om ni upplever att någon i tråden bettet sig på ett sätt som inte är okej, så rapportera inlägget och berätta vad så tittar vi moderatorer på det. /Jonto, moderator

Så om jag förstår det rätt angående att komplettera via basår: ditt meritvärde förändras inte, men du kommer fortfarande hamna i BII-gruppen och därmed ”konkurrera” med andra som på något sätt kompletterat sina betyg.

Alltså, om du läst natur (vilket vi utgår från ger lägre betyg) kommer du bara konkurrera med andra som läst natur (eller teknik) dvs de har läst samma kurser och haft samma förutsättningar att få goda betyg?

Hondel skrev:
Så om jag förstår det rätt angående att komplettera via basår: ditt meritvärde förändras inte, men du kommer fortfarande hamna i BII-gruppen och därmed ”konkurrera” med andra som på något sätt kompletterat sina betyg.

Alltså, om du läst natur (vilket vi utgår från ger lägre betyg) kommer du bara konkurrera med andra som läst natur (eller teknik) dvs de har läst samma kurser och haft samma förutsättningar att få goda betyg?

Du konkurrerar i b2 gruppen, det är riktigt. Men du behöver inte få mer än A i de naturkurserna som anses vara svårare än samhällskurserna. (om du exmainerar från gymnasiet med samhällsexamen eller lättare program). Du kan komplettera naturkurserna på ett basår och därmed bli behörig. Behövs endast godkänt då.

Om du läser Natur konkurrerar du med alla andra, inte bara de som läst natur.

Hondel skrev:
Så om jag förstår det rätt angående att komplettera via basår: ditt meritvärde förändras inte, men du kommer fortfarande hamna i BII-gruppen och därmed ”konkurrera” med andra som på något sätt kompletterat sina betyg.

Alltså, om du läst natur (vilket vi utgår från ger lägre betyg) kommer du bara konkurrera med andra som läst natur (eller teknik) dvs de har läst samma kurser och haft samma förutsättningar att få goda betyg?

Vänta, det borde väl vara tvärtom i sådant fall? Om du hamnar i BII, så konkurrerar du väl med andra som har gått sam och kompletterat (basår eller komvux)?

Jag läste helt fel, bortse från denna bit.

Jag vidhåller dock att om det är läkarutbildningen en vill komma in på, är det klart enklare att gå natur på tre år och satsa hårt på HP, snarare än att gå sam+komplettering på fyra år. Dessutom lär det vara klart färre ämnen en måste läsa som en inte är intresserad av.

Smutstvätt skrev:
Hondel skrev:
Så om jag förstår det rätt angående att komplettera via basår: ditt meritvärde förändras inte, men du kommer fortfarande hamna i BII-gruppen och därmed ”konkurrera” med andra som på något sätt kompletterat sina betyg.

Alltså, om du läst natur (vilket vi utgår från ger lägre betyg) kommer du bara konkurrera med andra som läst natur (eller teknik) dvs de har läst samma kurser och haft samma förutsättningar att få goda betyg?

Vänta, det borde väl vara tvärtom i sådant fall? Om du hamnar i BII, så konkurrerar du väl med andra som har gått sam och kompletterat (basår eller komvux)?

Jag vidhåller dock att om det är läkarutbildningen en vill komma in på, är det klart enklare att gå natur på tre år och satsa hårt på HP, snarare än att gå sam+komplettering på fyra år. Dessutom lär det vara klart färre ämnen en måste läsa som en inte är intresserad av.

Håller inte med, HP är inte lätt för alla. Tidspressen är galen och att bli duktig HP kan ta väldigt lång tid. Tiden du behöver investera för att få A i allt på naturämnena är mycket längre än tiden du behöver investera för att få A i allt på samämnena. Generellt. Därefter kan man lägga tillräckligt med tid på naturämnena i basåret för att bara bli godkänd.

EDIT: (extra:) Det kan ta jättelång tid att få 1,6-1,7 på HP. Över ett år definitivt om man inte har den där HP-"förmågan" som jag skulle gissa att de flesta inte har.

4 år eller inte, en mer säker väg om man inte är född med en plugg-gåva, eller har utbildade föräldrar som kan hjälpa en med pluggstrategi osv. Jag är inte född med det och har aldrig haft föräldrar som hjälpt mig med någonting akademiskt någonsin i mitt liv. För mig skulle det inte ha varit lättare att gå naturvägen, hade inte fått A i allt. Och jag vet att många är i samma sits.

Du kanske har fått dendär plugg-mentaliteten vid tidig ålder, lärt dig få höga betyg osv. Men det handlar inte bara om dig i detta fall. Jag tror de allra flesta inte är duktiga på att få A i allt, eller lär sig saker så snabbt generellt. Eller att ens få högt på HP, vilket också har att göra med hur duktig du är akademiskt.

Korra skrev:
Smutstvätt skrev:
Hondel skrev:
Så om jag förstår det rätt angående att komplettera via basår: ditt meritvärde förändras inte, men du kommer fortfarande hamna i BII-gruppen och därmed ”konkurrera” med andra som på något sätt kompletterat sina betyg.

Alltså, om du läst natur (vilket vi utgår från ger lägre betyg) kommer du bara konkurrera med andra som läst natur (eller teknik) dvs de har läst samma kurser och haft samma förutsättningar att få goda betyg?

Vänta, det borde väl vara tvärtom i sådant fall? Om du hamnar i BII, så konkurrerar du väl med andra som har gått sam och kompletterat (basår eller komvux)?

Jag vidhåller dock att om det är läkarutbildningen en vill komma in på, är det klart enklare att gå natur på tre år och satsa hårt på HP, snarare än att gå sam+komplettering på fyra år. Dessutom lär det vara klart färre ämnen en måste läsa som en inte är intresserad av.

Håller inte med, HP är inte lätt för alla.

Jag sa inte att HP är lätt, jag sa att vägen är enklare. Kanske en otydlig formulering dock, det jag menar är att vägen är rakare, och går fortare. Dessutom kräver den vägen inga bra betyg någonstans, utan där är det endast HP som räknas (plus E i alla behörighetskurser, men det krävs oavsett väg).

Tidspressen är galen och att bli duktig HP kan ta väldigt lång tid.

Ja, det tar tid, men du har tre år på dig att träna på gamla prov, samt att skriva provet flera gånger. Givet att de nuvarande coronareglerna lyfts, har du sex provtillfällen på dig.

Tiden du behöver investera för att få A i allt på naturämnena är mycket längre än tiden du behöver investera för att få A i allt på samämnena. Generellt.

Jag köper inte denna generalisering, åtminstone inte utan någon slags källa. Att matematik och andra matematiktunga ämnen är annorlunda än samhällsämnen, som ofta innehåller stora mängder information att memorera, absolut! Att vissa har lättare för att memorera än att räkna, säkert, men att säga att ett ämne "är lättare", det köper jag inte rakt av. Betygsstatistiken som Qetsiyah delade med sig av är intressant, men den är inget bevis för att något ämne är lättare än ett annat (i sådant fall tvärtom, eftersom naturarna läser mest matematik och matematiktunga ämnen, och de har bäst betyg, men det känns inte rimligt att dra någon slutsats utifrån den statistiken).

Det vore intressant att se hur betygsfördelningen ser ut i de olika ämnena, på olika gymnasieskolor, men jag vet inte om det finns någon sådan statistik?

Men alldeles oavsett om kraven är högre i naturämnen, är det fortfarande svårt att få (in i det närmaste) toppbetyg på samhällsprogram också. HP-metoden kräver inga bra betyg överhuvudtaget, utan där läggs alla ansträngningar på att lära sig skriva bra på HP.

EDIT: (extra:) Det kan ta jättelång tid att få 1,6-1,7 på HP. Över ett år definitivt om man inte har den där HP-"förmågan" som jag skulle gissa att de flesta inte har.

Om du satsar på HP och godkänt har du tre år på dig att träna och skriva. Det är svårt, absolut, men det är inte omöjligt.

Du kanske har fått dendär plugg-mentaliteten vid tidig ålder, lärt dig få höga betyg osv.

Nej, det har jag inte.

Men det handlar inte bara om dig i detta fall.

Det har jag aldrig påstått.

Jag tror de allra flesta inte är duktiga på att få A i allt, eller lär sig saker så snabbt generellt. Eller att ens få högt på HP, vilket också har att göra med hur duktig du är akademiskt.

Nej, de flesta är varken duktiga på att få A i samhällsämnen, eller i naturämnen/matematik. Och inte att skriva bra på HP heller. Alla vägar kräver stora satsningar, och alla vägar för med sig risker (får inte tillräckligt bra betyg/resultat på HP). Däremot tycker jag att det är orättvist att kalla antagningssystemet "trash", bara för att det finns flera olika vägar (med olika insatser och metoder) som eventuellt skiljer sig lite i svårighetsgrad och utsträckning. I sådant fall är väl sk. alternativt urval ännu mer "trash"?

Vad det gäller att läsa ämnen en inte är intresserad av, är samhällsvägen klart sämre. Förutom alla naturämnen måste den som går samhällsvägen även läsa flera samhällsämnen. Samhällsvägen tar alltså fyra år istället för tre, och det är klart fler ointressanta ämnen som måste läsas.

När du skriver (inlägg 19 här i tråden)

Folk som i tråden totalnekar det jag säger utan att ha något vettigt att säga själva har inte starka underlag för det. Det räcker inte med att säga "Denna person har inga källor, nu ska vi attackera hens påstående utan att bidra med källor själva".

Jag står fast vid att det är lättare att få bra betyg om man går sam jämfört med natur. Överlag. Det är fakta om man ser ur ett generellt perspektiv.

Tycker jag att du har fel. Dels är en diskussion där en är kritisk inte att "attackera ett påstående", men framförallt: du har inte presenterat någon källa på påståendet att sam är enklare än natur (i betygsväg). Du säger att "det är fakta (...) ur ett generellt perspektiv", men vilket är detta "generella perspektiv" du har? Jag säger inte (och jag tror inte att det är vad de andra här i tråden säger heller) att det inte finns några skillnader, eller att skillnaderna är omvända, vi säger att vi inte kan acceptera ditt påstående som en allmän sanning. Det är inte en attack mot dig eller din tes, det är bara att vi inte köper det med hull och hår, och vi vill därför att du källhänvisar till ditt påstående, så att vi kan bedöma frågan utifrån mer fakta.

Det räcker inte med att upprepa att "det är fakta". Om du vill övertyga mig behöver du komma med en ordentlig källa som vi kan undersöka. Det kan mycket väl vara så att det är lättare på sam än natur, men utan ordentliga källor håller inte det påståendet.

Vi står inte och påstår något – vi säger att vi inte tycker att ditt påstående kan accepteras utan källor. Om du vill övertyga oss om att det är mycket enklare på sam än på natur, vill vi ha källor på det. Det är ditt uppdrag att komma med källor till ditt påstående, inte vårt ansvar att komma med källor som motbevisar dina påståenden.

Smutstvätt skrev:
Hondel skrev:
Så om jag förstår det rätt angående att komplettera via basår: ditt meritvärde förändras inte, men du kommer fortfarande hamna i BII-gruppen och därmed ”konkurrera” med andra som på något sätt kompletterat sina betyg.

Alltså, om du läst natur (vilket vi utgår från ger lägre betyg) kommer du bara konkurrera med andra som läst natur (eller teknik) dvs de har läst samma kurser och haft samma förutsättningar att få goda betyg?

Vänta, det borde väl vara tvärtom i sådant fall? Om du hamnar i BII, så konkurrerar du väl med andra som har gått sam och kompletterat (basår eller komvux)?

Jag vidhåller dock att om det är läkarutbildningen en vill komma in på, är det klart enklare att gå natur på tre år och satsa hårt på HP, snarare än att gå sam+komplettering på fyra år. Dessutom lär det vara klart färre ämnen en måste läsa som en inte är intresserad av.

Ähm, är det inte vad jag säger? Att om du läser basår hamnar du i BII och konkurrerar med de som gjort samma sak (eller någon annan form av komplettering), men om du läst natur konkurrerar du med de i BI-gruppen och därmed bara med andra som läst natur/teknik och inte gjort några kompletteringar. Så argumentet att natur ger lägre betyg håller inte (oavsett om det är sant eller inte) eftersom du bara jämför dig med andra som läst natur (och därmed har lika svårt/lätt att skaffa höga betyg).

För övrig håller jag med om att om man vill bli läkare är kombon natur/teknik och HP den bästa vägen. Att försöka hitta "genvägar" har jag inte mycket för

Ähm, är det inte vad jag säger?

När jag nu läser det du skrev igen, inser jag att jag tolkade det helt fel. Min stressade hjärna fick ihop det till "de som hamnar i BII har läst natur och inte kompletterat". Jag beklagar. 😅

Bara en liten kommentar utifrån min egna upplevelse: att plugga hp är typ enkelt, men huvudgrejen är att det är så in i helv*te tråkigt. Det känns som att man gör exakt samma frågor hela tiden, men uppenbarligen inte när man samtidigt får fel hela tiden?! De där texterna i verbala delen behöver jag nog inte ens beskriva närmare, ingen människa i världen kan tycka att de är intressanta.

Jag köper inte denna generalisering, åtminstone inte utan någon slags källa. Att matematik och andra matematiktunga ämnen är annorlunda än samhällsämnen, som ofta innehåller stora mängder information att memorera, absolut! Att vissa har lättare för att memorera än att räkna, säkert, men att säga att ett ämne "är lättare", det köper jag inte rakt av.

Motsäger du dig själv? Jag tycker matematik är det minst memoreringsbaserade ämnet, i alla fall om man pluggar det på rätt sätt. I sammanhanget tycker jag att läkare är mer memorera än humaniora, "trots att" det är ett naturämne.

Tillägg: 3 feb 2022 23:11

Haha Smutstvätt, jag läste fel!

Nä, det gör jag väl inte? Matematiktunga ämnen är annorlunda än samhällsämnen, eftersom samhällsämnen kräver mer memorerande. Däremot är den meningen lite... tvetydig med sitt kommatecken.

Korra, vem har varit otrevlig i denna tråd? Jag ser bara trevliga och hjälpsamma användare i denna tråd.

Jag tycker att @SeriousCephalopod har varit saklig i diskussionen, som i #18 när han drog slutsatserna och använde pålitliga källor i sina argument. Sen kan det vara så att du missförstod din SYV, eller tvärtom, att hen missförstod dig.

Angående dina frågeställningar i #1 vill jag säga att det finns alltid bra och "dåliga" aspekter med de val man gör i detta fall. Om du vill gå exempelvis Samhällsprogrammet "för att det är "lättare" att komma in på läkarprogrammet sen" så vill jag säga att redan där tappar du möjligheterna för att skriva Högskoleprovet! Högskoleprovet är mycket viktigt för majoriteten av alla elever, och de ser det som ett stort möjlighet att komma in på exempelvis läkarprogrammet. Därför går man Natur som vanligt, just för att inte förlora det alternativet!

Sen är det som @Laguna säger, har du statistik på antalet elever som tar den väg du anser vara bäst och verkligen tar examen?

Hur kan man komplettera ma3c-4, om man inte har förkunskaper!? (Ma 1c och 2c).

Har du diskuterat detta med din SYV? Vad sa hen!?

Min personliga åsikt om detta är att om man har som mål att bli läkare är det "säkrast" att gå Natur och ingenting annat, för då har man alternativet att skriva HP. Lyckas de inte med det, då kan komplettera på komuvx.

Qetsiyah skrev:

Tillägg: 3 feb 2022 23:11

Haha Smutstvätt, jag läste fel!

Ja lite, men jag inser också att det är en mening som är tvetydig. Jag borde ha skrivit

Att matematik och andra matematiktunga ämnen är annorlunda än samhällsämnen, eftersom samhällsämnen ofta innehåller stora mängder information att memorera, absolut!

eller lagt det som en parentes. Med det sagt, du är inte ensam i denna tråd om att ha läst knasigt! $😅$

Jag tänker skriva något som kanske provocerar vissa lite men det är ett perspektiv som saknas i tråden.

Även om vi alla skulle komma fram till ett konsensus om att rådande system är orättvist...

så väger rättviseargument inte särskilt tungt.

Komvux, basår osv, den typen av vägar in på läkarprogrammet, civ ingenjör osv finns för alltför få väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen på universitet. Det är ett kompetensförsörjningsproblem, politiker är villiga att göra mycket för att slussa studenter i den riktningen.

Om det är rättvist eller orättvist är en sekundär fråga, inte topp 1000 bland orättvisor i samhället ändå.

Smutsmannen: ja jag håller med, jag undrar ofta varför akademin (universiteten) inte får mer pengar till sin forskning när den är så viktig och leder samhället framåt, hade den haft det skulle jag lättare kunna valt den karriärsvägen. Sen inser jag vilken liten andel den tar upp av samhället, och hur alla andra brancher/ändamål likväl kan påstå sig vara viktig och behöva mer pengar, och vilken liten punkt forskning är i politikers agenda. Det är enkelt att glömma ibland hur liten ens egna värld är...

Man kanske borde prova på och bli politiker bara för att vidga vyerna (skämtar, skulle aldrig vilja va en politiker).