Värdering av metod
Jag kan ej hitta bra felkällor i metoden som min läraren har skrivit. Jag tänkte på spridningen av pastabitarna på brickan och muggens avstånd till brickan. Är detta ens felkällor och finns det andra sätt som kan öka resultatets tillförlitlighet. Metoden lyder följande:
● Varje gruppmedlem föreställer en krabba med en viss klo (till exempel ”sked”). Alla gruppmedlemmarna har olika klo-typer, det vill säga redskap. Muggen representerar krabbans mage
● På brickan ligger 40 pastabitar av vardera sort.
● En av gruppmedlemmarna sköter tidtagningen och ger startsignal och stoppsignal. När startsignalen ljuder plockar varje ”krabba” åt sig så många pastabitar som möjligt och lägger dem i sin “mage” på 30 sekunder. Det ryms bara en snäcka i taget i varje klo. Den hand som inte håller i verktyget ska ni ha på ryggen.
● Efter stoppsignalen sker två saker:
I) Varje ”krabba” räknar hur många ”snäckor” denna lyckats fånga. Skriv in resultatet i tabellen för Krabbor Omgång 1. Den krabba som fångat lägst antal snäckor dör av svält och får inte vara med i nästa omgång. Den utdöda krabban kan sköta tidtagningen för omgång två.
II) Gruppen räknar hur många snäckor av varje typ som finns kvar på brickan och lägger sedan till nya pastabitar av varje sort så att antalet fördubblas. Om det till exempel finns 17 snabbmakaron-snäckor kvar på brickan lägger man till 17 stycken nya snabbmakaroner. Varje överlevande snäcka får alltså en överlevande unge (med samma skalvariant som föräldern). Talet ”17” skrivs in i tabellen för Snäckor Omgång 1 och talet 34 för dubbla
● De överlevande krabborna upprepar nu försöket med den nya generationen snäckor och resultatet skrivs in i tabellerna, Omgång 2
● Upprepa försöket en sista gång och resultatet skrivs in i tabellerna, Omgång 3
Det är en kul labb, som visar hur en del av urval/evolutionen sker. Några saker som kan ha påverkat ert resultat, och som kanske kan klassas som felkällor är:
* Ni var alla människor, med liknande, men inte identiska förutsättningar. Så skillnader mellan er som gjorde labben kan påverka resultatet.
* Övning ger färdighet brukar man säga, och ju mer man övar på ett moment (t.ex. pastaplockning) desto lättare brukar det bli. Och ni som labbade, hade troligtvis inte övat innan på detta, men i en grupp personer finns det garanterat en som har bäst koordination. Hen är nog bäst i gruppen på att plocka vad som helst, äta med bestick/pinnar, använda pincett, helt enkelt bra på att göra små pillriga saker med handen. Och motsvarande det finns en person som är sämst på detta, resten av personerna ligger mellan dessa. Den med bäst koordination har då ett övertag. Lite överkurs kanske, men detta övertag kanske till och med kan kompensera för "en sämre klo", så att en "sämre klo" faktiskt klarar sig bättre och "vinner i evolutionen" över den bättre klon. Ni är troligtvis många som gjort samma labb, i enskilda grupper, och genom att jämföra flera grupper kan skillnaderna mellan individerna i grupperna jämnas ut (men det är nog överkurs för grundskolan).
* Skulle t.ex. en vuxen person göra detta experiment tillsammans med en tvååring, skulle det nog inte spela så stor roll vilken "klo" den vuxna har, hen skulle samla flest pastabitar.
* Var ni alla lika tävlingsinriktade, motsvarande en "vrålhungrig krabba", eller var det någon som tyckte det var mer kul och var tvungen att fnittra en hel del, och hann då inte plocka pasta lika snabbt?
Det som du beskrev om koordination som möligtvis kan leda till att en sämre klo vinner stämde med vårt resultat. Däremot tror jag att det kan bero på hur pastabitarna var utspridda. Skeden vann vilket inte stämmer överens med en krabbklo i verkligheten och en faktor till det kan vara att många små makaroner eller andra sorters snäckor är samlade på varander vilket leder till att skeden lättare kan få grepp om en pastabit.
Ja att pastabitarna inte är helt jämt utspridda kan påverka. Det som skedde efter varje omgång var ett urval, där krabban med en typ av klo dog ut. Under evolutionen finns det massvis med stora eller små urval. Och vilka arter som överlever urvalet och kan utvecklas vidare, är ett resultat av summan av många urval under en lång tid.
Att pastabitarna inte var jämt fördelade kan motsvara en slumpmässig variation av var krabborna hittade föda. Det kan till och med tolkas som att det inte fanns jämna förutsättningar, det vill säga att viss mat (en pastasort) fanns mer på en yta. Om du tänker dig att brickan med pastabitarna motsvarade ett område t.ex. en ö, och ni som var krabbor bodde på varsin del av ön, så kommer de krabbor som råkade vara på en "bra" del av ön (med gott om makaroner) ha en stor fördel. För finns det gott om mat som går att fånga är det lättare att samla mycket mat, jämfört med krabbor på en annan del av ön där det inte finns lika mycket pastabitar.
