Vårat DNA
Jag undrar krig att kartlägga DNA. Enligt min lärare har man prövat sig fram för att hitta människans DNA-sekvens med olika baser eftersom de måste sitta på en viss plats för att proteinet ska fungera/cellen.
Men alla har ju olika DNA, betyder det att koderna för proteinerna skiljer sig åt mellan individer?
Korta svaret är ja, det finns skillnader även i genernas DNA-sekvenserna, vilka kodar för proteinerna.
Lite längre svaret blir - att om alla människors gener jämförs, så finns det skillnader i genernas DNA-sekvenser, men dessa skillnader är små jämfört med hela genen (t.ex. en enstaka bas kan skilja sig åt i en gen med flera tusen baspar).
Den största delen av vår arvsmassa (~98%), består av DNA som inte kodar för proteiner, så endast ca 2% kodar för proteiner. Och jämförs hela arvsmassan är sekvensskillnaden mellan två individer i storleksordningen 0.1-0.5% (mindre för nära släktingar, och högre för individer med olika etniska ursprung).
Sedan blir konsekvensen av en mutation olika, beroende vilken mutation det är, och i vilken del av arvsmassan som mutationen finns. T.ex. så finns det s.k. "tysta mutationer" i proteinkodande gener, och proteinets aminosyrasekvens blir precis den samma (då flera mRNA trippletter kan koda för samma aminosyrarest), vissa mutationer försämrar ett protein. De flesta mutationer hamnar (statistiskt sätt) i de icke-kodande delarna av arvsmassan och resulterar oftast inte i någon märkbar skillnad, men dessa kan även påverka cellen och hela individen.
Under sekvenseringen av människans genom skedde en stor metodutveckling. En av principerna som användes var att sekvensera korta snuttar av DNA, och sedan sätta ihop dessa små snuttar i datorprogram, och på så vis få reda på genomets sekvens.
mag1 skrev:Korta svaret är ja, det finns skillnader även i genernas DNA-sekvenserna, vilka kodar för proteinerna.
Lite längre svaret blir - att om alla människors gener jämförs, så finns det skillnader i genernas DNA-sekvenser, men dessa skillnader är små jämfört med hela genen (t.ex. en enstaka bas kan skilja sig åt i en gen med flera tusen baspar).
Den största delen av vår arvsmassa (~98%), består av DNA som inte kodar för proteiner, så endast ca 2% kodar för proteiner. Och jämförs hela arvsmassan är sekvensskillnaden mellan två individer i storleksordningen 0.1-0.5% (mindre för nära släktingar, och högre för individer med olika etniska ursprung).
Sedan blir konsekvensen av en mutation olika, beroende vilken mutation det är, och i vilken del av arvsmassan som mutationen finns. T.ex. så finns det s.k. "tysta mutationer" i proteinkodande gener, och proteinets aminosyrasekvens blir precis den samma (då flera mRNA trippletter kan koda för samma aminosyrarest), vissa mutationer försämrar ett protein. De flesta mutationer hamnar (statistiskt sätt) i de icke-kodande delarna av arvsmassan och resulterar oftast inte i någon märkbar skillnad, men dessa kan även påverka cellen och hela individen.
Under sekvenseringen av människans genom skedde en stor metodutveckling. En av principerna som användes var att sekvensera korta snuttar av DNA, och sedan sätta ihop dessa små snuttar i datorprogram, och på så vis få reda på genomets sekvens.
Tack, för hjälpen.
