Vaga formuleringar, precist språk?
Skriver för tillfället en argumenterande text där jag är för upplysningsmänniskans ideal. Nedan finner ni följande argument:
"För det första bidrog upplysningen till utvecklingen av tankar kring jämlikhet och mänskliga rättigheter. Människor kunde då tänka utan begränsningar och leva i ett konfliktfritt samhälle. Men när vi idag inte tar hänsyn till upplysningens ideal blir det mer krävande att bevara dem, och i dagens samhälle är kampen för jämlikhet och vardagliga problem fortfarande pågående. Men genom att använda sig av metoderna som upplysningsmänniskan tidigare utnyttjade, kan vi använda dem på våra problem. Ylva Eresund Rosing och Susanne Nilsson skriver i De litterära epokerna från 2005 på sida 14 att upplysningsmänniskan protesterade mot kyrkan. Skribenterna hävdar således att upplysningsmänniskan använde kritiskt tänkande. Något som kan användas i dagens samhälle för att främja jämlikheten och öka medvetenheten kring de allmänna problem vi möter, till exempel orättvisor. På detta sätt kan kritiskt tänkande hjälpa oss att bli mer försiktiga och lösa våra problem."
Om man analyserar språket, hur ser det ut? Finns det klara formuleringar, tydliga meningsbyggnader och en röd tråd? Jag är medveten om att "lösa våra problem" kan anses vara vagt eftersom ordet "problem" kan vara svårdefinierat och betydelsen kan därmed luta åt olika håll. Annars känner jag mig nöjd, än så länge.
Feedback tas tacksamt mot.
nuur06 skrev:Skriver för tillfället en argumenterande text där jag är för upplysningsmänniskans ideal. Nedan finner ni följande argument:
"För det första bidrog upplysningen till utvecklingen av tankar kring jämlikhet och mänskliga rättigheter. Människor kunde då tänka utan begränsningar och leva i ett konfliktfritt samhälle(6). Men när vi idag inte tar hänsyn till upplysningens ideal blir det mer krävande att bevara dem, och i dagens samhälle är kampen för jämlikhet och vardagliga problem fortfarande pågående. Men genom att använda sig av metoderna som upplysningsmänniskan tidigare utnyttjade, kan vi använda(1) dem på våra problem. Ylva Eresund Rosing och Susanne Nilsson skriver i De litterära epokerna från 2005 på sida 14 att upplysningsmänniskan protesterade mot kyrkan. Skribenterna hävdar således att upplysningsmänniskan använde kritiskt tänkande(2). Något som kan användas i dagens samhälle för att främja jämlikheten och öka medvetenheten kring de allmänna problem vi möter, till exempel orättvisor(3). På detta sätt(4) kan kritiskt tänkande hjälpa oss att bli mer försiktiga(5) och lösa våra problem."
Om man analyserar språket, hur ser det ut? Finns det klara formuleringar, tydliga meningsbyggnader och en röd tråd? Jag är medveten om att "lösa våra problem" kan anses vara vagt eftersom ordet "problem" kan vara svårdefinierat och betydelsen kan därmed luta åt olika håll. Annars känner jag mig nöjd, än så länge.Feedback tas tacksamt mot.
1, applicera
2, Känns som en lite väl grov förenkling av deras resonemang. De bör nämnt något mellan "de protesterade mot kyrkan" till "de tänkte kritiskt".
3, orättvisor är en väldigt dålig specifikation av allmänna problem
4, I sätt så menar du att bara använda det? Du har ju inte sagt något konkret om hur man faktiskt kan/ska använda kritiskt tänkande.
5, Du har inte skrivit något om försiktighet i stycket, så blir konstigt att ha me det i din summerande/sammanfattande rad i stycket.
6, Var det verkligen konfliktfritt?
Annars ok. Tycker förstärkningen från källan är ganska svag, hjälper dig inte något i din argumentation. I övrigt kan du tänka på att ge ett par konkreta exempel istället för att skriva ex "allmänna" eller "vardagliga".
Uppskattas!
Hur hade du omformulerat källhänvisningen för att göra den bättre och mer tydlig?
Handlade mer om informationen du valde att använda. Använd något annat från den källan eller utveckla det du redan använt.
"I en värld präglad av förändring belyser upplysningsmänniskan vikten av kritiskt tänkande. Liknande de modiga karaktärerna Robinson Crusoe och Mark Watney visar dessa ideal hur människor, genom förnuft och rationellt tänkande, kan övervinna svåra utmaningar. I utdraget från Robinson Crusoe som skrevs 1719 hämtad från läroboken Levande Text av Ulf Jansson berättas det att Crusoe reflekterar över det faktum att han är den ende överlevande på ön och att han behöver klara sig på egen hand. I detta utdrag vet vi att Crusoe accepterar sitt öde trots att det är jobbigt och med hjälp av upplysningsmänniskans anpassbarhet
vet vi att vi kan anpassa oss bättre till svårare situationer. Det hjälper oss i sin tur på många sätt: genom att förenkla livsutmaningar och genom att hjälpa andra.Det är med upplysningens ideal som man alltså underlättar människors anpassning till sina förhållanden och ger oss större möjlighet att engagera oss i samhället"
Hur ser det ut här?
Tänkte ändra lite mot slutet men gärna feedback innan.