Vad man läser i grundskolan skiljer sig enormt beroende på skola!
Hej!
Ibland dyker det upp trådar med frågor från grundskolan i olika ämnen.
Frågorna är sådana jag aldrig läst eller hört talas om i grundskolan... (åk 0 - 9).
Mina fysik och kemi kurser var mestadels teori om random, idag, helt oväsentliga saker.
Hur kan det vara så? Såg nyss en tråd om grundskolekemi där TS frågade om balansräkning. Sett folk posta fysik frågor i grundskolenivå om energilagar, medan man på min f.d skola läste om Pluto och återvinning.
(Visst återvinning och fotosyntes och sånt är ju bra grejer men är det inte lite för enkelt? sånt här kunde man ju lära sig på egenhand. Balansräkning och lite mer avancerade räkningar hade ju vart mer användbart kanske.)
--
Varför kan det skilja så mycket? Finns det ingen standard på vad man ska lära sig?
Samma sak skedde ju i gymnasiet. Andra skolor hade lärt sig helt andra (mer avancerade) grejer.
Tycket ju att eftersom skolsystemet vi känner till idag har varit aktivt i jäkla många år borde inte standarder sättas in på vad som ska läras ut och i vilken nivå? Kanske även på vilket sätt...
Det finn ett centralt innehåll, dvs det som man ska ta upp i varje ämne under grundskoletiden, bestämt av Skolverket. Problemet för lärarna, och samtidigt möjligheten, är att det är milt sagt luddigt beskrivet. Ett stycke är t.ex:
Kemin i vardagen och samhället
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad
det innebär för en hållbar utveckling.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster.
Livscykelanalys av några vanliga produkter.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur
nedbrytning kan förhindras.
• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i
människokroppen, till exempel matspjälkning.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter,
kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Utifrån de kraven planerar läraren sin undervisning i kemi. Som du ser finns det rätt många olika möjligheter att skapa lektioner. Som lärare utgår man dessutom från elevgruppen när undervisningen planeras. Är det en "svag" grupp gör man enkla övningar för att även de minst begåvade i gruppen ska kunna lära sig något av undervisningen.
Har man däremot en "stark" elevgrupp kan man göra undervisningen mer innehållsrik och samtidigt svårare. Men det blir en undervisning eleven kan ha bättre nytta av när den går ett gymnasieprogram.
Det viktigaste för läraren är att så många som möjligt i gruppen uppnår ett E, inte ett A som många föräldrar ofta tror. Vi har en inkluderande skola och mest tid läggs därför normalt på de elever som har störst problem med inlärningen. De duktigaste i klassen får sina utmaningar i mån av tid och ork från läraren.
Att du upplever så stor skillnad mellan den undervisning du varit med om och andra elevers undervisning beror troligen på att du ingått i en klass där en eller flera elever haft det litet svårt med inlärningen, medan de elever du jämför dig med gått i klasser där det inte funnits elever med inlärningssvårigheter och läraren därför kunnat fördjupa elevgruppens kunskaper.
Toppen svar. Varje följdfråga jag hade besvarades!
Du har gett mig en god insikt i hur en "kurs" (eller vad man nu kan kalla det) bedrivs i grundskolan.
På sätt och vis är det nog bäst att ifall man har "svaga" studenter i en klass att även de får känna sig inkluderade genom en lite mildare undervisning - vad gäller svårighetsgrad. Vore lite taskigt annars. Lösningen hade ju varit att dra ut dessa studenter ur en klass och sätta de i en annan klass bland "svagare" studenter än generella fallet. Detta hade nog skapad en segregation som nog hade hindrat studentens utveckling och sänkt motivationen för denne.
Segregation har nog aldrig en positiv inverkan för de inblandade (segregerade) och i ett samhälle (eller skola) bör man nog se till helheten som du säger, att så många som möjligt ändå lär sig något och får ett godkänt betyg.
Återigen tack för svaret. Ska kika runt på fler kurser och dess centrala innehåll, kul att se hur mycket vi hade av det i min grundskola.
sprite111 skrev :
Lösningen hade ju varit att dra ut dessa studenter ur en klass och sätta de i en annan klass bland "svagare" studenter än generella fallet. Detta hade nog skapad en segregation som nog hade hindrat studentens utveckling och sänkt motivationen för denne.
Man gjorde så förr. De klasserna kallades oftast "OBS-klasser" eller liknande. Det pedagogiska värdet av att stoppa in tio omotiverade elever med olika diagnoser i samma klassrum visade sig vara lågt.
Numera är det olagligt med den typen av klasser/grupper under mer än en kort tidsperiod.
Det är en ganska tuff sak att råda bot på. Själv tycker jag att skolsystemet är ganska kasst och bör uppdateras. Hur och till vad är mindre tydligt. Kanske mer praktik eller att kunskaper får repeteras oftare och samma kunskaper beprövas på olika sätt. Ett prov, en inlämning och kanske en kort muntlig redovisning.
Det är ju så man lär sig känner jag. Att bara utföra ett prov och sedan gå vidare där studenten aldrig mer ens behöva tänka på vad denne gjorde kan ju f*n inte vara ett bra system.
Repetition av innehållet i form av att först utföra ett prov som kräver att alla pluggar och hamnar i en viss standard. Sedan görs en inlämning (kanske i projektgrupp) där kunskapen man nyss lärt sig från provet sätt på prov. Sedan får man göra en muntlig redovisning av resultatet. Detta sätt är nog det optimala sättet för en skola att lära ut. Studenten får jobba med ett visst innehåll och sedan repetera ett antal gången och faktiskt använda sina nyvunna kunskaper.
Hej!
På tal om pedagogiska värden kan man fråga sig vari det pedagogiska värdet är att aktivt hämma begåvade elever i deras utveckling?
Om majoriteten av eleverna i en nioondeklass fortfarande inte kan skriva sina egna namn så ska de övriga i klassen inte tillåtas lära sig skriva sina namn; det skulle skapa olaglig diskriminering i klassen? Alla ska vara lika outbildade.
Albiki
Antar att det hela handlar om skolans grundläggande värderingar där alla ska uppnå de grundläggande målen. Om man lämnar efter studenter så riskerar man att de aldrig tar sig ut ur skolan som tänkt utan ev. avlutar studierna i förväg. Detta skulle nog skapa stora påfrestningar för ett samhälle.
Men jo kan ju hålla med dig om att det inte är riktigt rättvist. Själv tycker jag som sagt att hela skolsystemet är ett skämt där allt för mycket fokus läggs på prov (dvs gör ett prov och gå vidare med livet). Detta sätt känns lite fel som jag beskriv två trådar upp (inkl denna).
Frågan är ju i princip den du ställer, ska mer begåvade hämmas.
Den optimala lösningen kan man nog grubbla över ett bra tag. Khan Academy har ju en ganska bra filosofi/ide/strategi.
Lägg ut videoföreläsningar som studenterna kan kolla på med lärarens vakande öga på nätet. Här ser läraren hur eleven aktiverar sig. Vad kollar eleven på, hur ofta, när pausar den, när spolar den tbx, vilka frågor har den svårt med (finns frågor efter varje video eller något), och massa mer.
Utifrån detta kanske studenterna själva kan välja att göra ett visst prov (samt grupp projekt och presentationer). Alltså välja svårighetsgrad (vilket betyg man nu satsar på). Kanske kan vara något. Borde dock göras prov + grupp projekt + redovisningar (då repeterar man kunskapen vilket är bra).
