Vad ingår i lärarprogram?
Diskuterade lite med en lärare gällande gymnasielärare utbildningar idag och efter samtalet kollade jag vilka kurser en ämneslärare i matematik/fysik har vid t.ex Linköping- och Uppsala universitet.
Jag blev lite förvånad att se att de studerar linjär algebra, en/fler-variabel analys, och till och med lite om fourier analys och sånt.
Så min fråga är hur mycket matematik en matte gymnasielärare kan, och varför de lär sig de fast det är över gymnasial nivå?
Man behöver behärska ett ämne på bra mycket högre nivå än man skall undervisa på.
Smaragdalena skrev:Man behöver behärska ett ämne på bra mycket högre nivå än man skall undervisa på.
Precis den förklaringen har jag hört av flera personer, och jag misstror de definitivt inte, men finns det något exempel på hur det skulle hjälpa att behärska ämnet på en mycket högre nivå än man undervisar på?
Faktum är att ämneslärarutbildningen ger dig även behörighet till forskarutbildningen.
Kallaskull skrev:Smaragdalena skrev:Man behöver behärska ett ämne på bra mycket högre nivå än man skall undervisa på.
Precis den förklaringen har jag hört av flera personer, och jag misstror de definitivt inte, men finns det något exempel på hur det skulle hjälpa att behärska ämnet på en mycket högre nivå än man undervisar på?
Ju bättre man förstår ett ämne, desto bättre förutsättningar har man att förklara någonting inom ämnet på ett bra sätt.
Minskar även risken för att man lär ut felaktiga saker, plus att man vet själv exempel på vad det man lär ut kommer att användas till senare.
Soderstrom skrev:Faktum är att ämneslärarutbildningen ger dig även behörighet till forskarutbildningen.
Oj Det hade jag inte den blekaste om, vad intressant. Med forskar utbildning menas inom pedagogik eller liknande, eller inom ämnet man är lärare inom? Och ifall det är ämnet man är lärare inom menas forskarutbildning som masterprogram?
När jag gick gymnasiet teknik programmet med teoretisk inriktning så läste vi något som hette matematik diskret och breddning. Dessa var i princip linjär algebra och sannolikhetslära
Engineering skrev:När jag gick gymnasiet teknik programmet med teoretisk inriktning så läste vi något som hette matematik diskret och breddning. Dessa var i princip linjär algebra och sannolikhetslära
Det förekommer fortfarande, ganska många lärare jag träffat gör lite linjär algebra och sånt i slutet av terminen för 3:orna bara för att lätt introducera vissa koncept som matriser och matris multiplikation.
Ja det var en stor fördel när jag kom till högskolan att redan räknat på sådant. Vi fick även en fysik breddning där vi räknade med kryssprodukter
En matematiklärare på gymnasiet läser 90 eller 120 högskolepoäng(3 eller 4 terminer) matematik(beroende på om man har det som sitt första eller andraämne). Kurserna kan variera från universitet till universitet.
Det är bra som lärare att ha en djupare teoretisk förståelse för den matematiken man ska lära ut och att ha djupare kunskaper kring ämnet än det som ska läras ut till eleverna för att kunna sätta in saker i sitt sammanhang. Också för att kunna utmana elever och kunna ha en bild av vad som kommer efter och vad matematiken är bra för.Linjär Algebra kan vara till hjälp när man undervisar om ekvationssystem, flervariabel analys när man pratar om integraler m.m. Sen ska man vara ärlig att säga att i vissa situationer känns matematiken man lär sig väldigt nödvändig och i andra situationer så känns den överflödig.
En behörig gymnasielärare kan alltså rätt mycket matematik, även om en hel del av det man studerat glöms bort med tiden om man inte repeterar det.
Sen kan min personliga åsikt vara att en del av dessa höga ämneskunskaper skulle kunna bytas ut mot mer praktisk didaktik/metoder för att undervisa gymnasiematematiken på ett bättre sätt.
Tack så mycket för ditt utförliga svar Jonto!
