Vad behöver jag kunna?
Hej allesammans, imorgon har jag en laboration med 3 olika delar. En av de handlar om en studsboll, där man ska beräkna förlusten av mekanisk energi, de andra handlar om elektricitet och värme
Pga dålig planering från min sida har jag dessvärre inte läst någonting om elektricitet eller värme som de sistnämnda laborationerna fokuserar på. Jag har skumläst lite om värme men har ingen vidare förståelse.
Jag kommer spendera resten av dagen till att försöka få en förståelse för hur jag ska beräkna uppgifterna på laborationen, och jag skulle verkligen uppskatta lite hjälp på traven om någon har lust.
- Huvudsakligen skulle jag vilja veta vilka formler jag ska använda för att lösa uppgifterna, speciellt när det kommer till elektricitet. (Om det är några)
Om någon har lust så skriver jag vilka uppgifter som kommer här nedan:
Lab 2 Elektriska Kretsar:
Uppgifter
1. Krets med lampor
a) Koppla en lampa till ett batteri enligt kopplingsschema A. Låt ej lampan lysa för länge för att spara på batteriet.
Koppla in ytterligare en lampa i serie med den första enligt kopplingsschema B.
Vilken av kretsarna A eller B avger mest ljus?
SVAR:
b) Genom att koppla parallellt över spänningskällan som i kopplingsschema C så kan man studera lamporna samtidigt. Jämför hur starkt lamporna 1,2 och 3 lyser. Finns det någon lampa som lyser starkast eller svagast?
2. Seriekoppling av batterier
För resten av uppgifterna ska strömkällan som används i varje uppkoppling vara tre (3) batterier i serie. Koppla upp tre batterier i serie och mät spänningen över batterierna med multimetern. Vilken spänning visas?
3. Undersökning av ett motstånd
Välj ut ett av motstånden. De är likadana.
a) Använd färgmärkningen för att ta reda på motståndets resistans och noggrannhet i ohm. Sök i kursboken eller på internet för kodning.
b) Använd multimetern för att bestämma motståndets resistans. Vrid vredet på multimetern till det område som betecknas med ”Ω”. Genom att ha den ena sladden kopplad till ”COM” på mätinstrumentet och den andra till den port som är märkt ”VΩmA” kan du nu mäta resistansen över motståndet, d.v.s. multimetern fungerar som ohmmeter.
SVAR:
c) Använd mätningar av spänning och ström samt Ohms lag för att bestämma motståndets resistans. Ta kablar med krokodilklämmor och koppla in motståndet i serie med strömkällan (tre batterier i serie) enligt kopplingsschemat.
Ställ in multimeterns mätområde för att mäta spänning och mät sedan spänningen över motståndet enligt figuren.
MÄTVÄRDE:
Ställ in multimeterns mätområde för att mäta ström och mät sedan strömmen genom motståndet enligt figuren.
MÄTVÄRDE:
Beräkna resistansen med hjälp av dina uppmätta värden på spänningen och strömmen. Redovisa samtliga mätvärden och beräkningar.
SVAR:
d) Jämför resistanserna i deluppgifterna b och c med det som sägs om resistorn enligt färgmärkningen i del a. Ligger värdena inom noggrannheten?
SVAR:
4. Seriekoppling av motstånd
Koppla upp en krets med två motstånd och strömkällan (tre batterier i serie) i serie enligt figuren.
a) Mät spänningen över vart och ett av motstånden samt spänningen över båda motstånden.
SPÄNNING ÖVER R1:
SPÄNNING ÖVER R2:
SPÄNNING ÖVER R1 och R2:
Stämmer det att summan av spänningsfallen över motstånd 1 och motstånd 2 är lika med hela spänningsfallet över båda motstånden?
SVAR:
b) Mät strömmen i kretsen.
STRÖM GENOM MOTSTÅNDEN:
Använd spänningsfallet över båda motstånden och strömmen genom motstånden samt Ohms lag för att beräkna ersättningsresistansen för de två motstånden i serie.
SVAR:
c) Beräkna ersättningsresistansen för de två motstånden i serie teoretiskt med hjälp av att du vet varje enskilt motstånds resistans från färgavkodningen i deluppgift 3a. Redovisa även beräkning.
SVAR:
d) Överensstämmer svaren i deluppgift b och c? Ska svaren vara precis lika?
SVAR:
Lab 3 Verkningsgrad:
Multimetern som termometer
Multimetern PeakTech 1050 kan mäta temperatur. Vrid vredet till den röda texten ”Temp °C”. Som givare använder man den gröna sladd som hör till multimetern. I sladdens ena ände finns en röd och en svart kontakt som man kopplar till ingångarna ”VΩmA” respektive ”COM”. I sladdens andra ände finns ett lödställe. Det är lödställets temperatur som visas på multimeterns display. Pröva t.ex. att värma lödstället med fingrarna så ser du på displayen hur temperaturen förändras. Glöm inte att stänga av multimetern när du är klar med din mätning. Du stänger av den genom att vrida vredet till ”OFF”.
Uppgifter och redovisning
Mät upp en lämplig mängd vatten och häll vattnet i vattenkokaren.
VATTNETS VOLYM:
VATTNETS MASSA:
Mät vattnets temperatur och ta sedan upp termometern. Om termometern ligger i vattnet medan vattenkokaren är påslagen så kan termometern skadas av den höga temperaturen vid vattenkokarens värmeelement.
VATTNETS TEMPERATUR INNAN UPPVÄRMNING:
Slå på vattenkokaren och mät hur lång tid vattenkokaren behöver för att få vattnet att börja koka.
UPPVÄRMNINGSTID:
Mät vattnets temperatur efter uppvärmningen.
VATTNETS TEMPERATUR EFTER UPPVÄRMNING:
Ta reda på vattens specifika värmekapacitet, använd mängd vatten som användes och uppmätt temperaturskillnad för att beräkna hur mycket energi som krävs för uppvärmningen.
SVAR:
Ta reda på vattenkokarens effekt och använd tiden uppvärmningen tog för att beräkna förbrukad energi för uppvärmningen.
SVAR:
Beräkna verkningsgraden.
SVAR:
Ange möjliga felkällor.
SVAR:
Uppskatta hur ofta du använder vattenkokaren under ett år och beräkna hur lång tid vattenkokaren används under ett år.
SVAR:
Beräkna den energi som vattenkokaren förbrukar under ett år i enheten kWh.
SVAR:
Beräkna årskostnaden för användningen av vattenkokaren genom att ta reda på elpriset per kWh på någon elleverantörs hemsida.
Vill också klargöra att jag inte försöker fuska eller liknande, laborationen är obligatorisk och enligt min lärare får man hjälp på plats till att man klarar minst E på labben, jag ber om hjälp bara för att jag inte vill se dum ut och inte kunna något /
Värmedelen tror jag att jag skulle kunna klara av men när det kommer till elektricitet fattar jag ingenting. Tack på förhand!
Imorgon är lördag!?!
Handlar det om distansundervisning? Tre laborationer i olika områden på samma dag är ju inte bra.
(Inte heller olika ämnen i samma tråd.)
Jag vet inte vad du kan hinna med att göra så sent, men det kan vara en idé att "experimentera" virtuellt.
Man kan till exempel koppla simulerade kretsar med Kretskonstruktion på PhET.
Det blir lite rörigt med flera frågor i samma tråd. Vi kan hjälpa dig med fråga 1 a och b i denna tråd och sen vill vi att du skapar två nya trådar för fråga 2 och 4. Okej? /Jonto,moderator
Fråga 1 handlar om att koppla lampor, serie eller parallellt.
När man seriekopplar två lampor så
- Måste lamporna dela på batteriets spänning ex. om batteriet har 10 V spänning så får varje lampa 5V om man har kopplat två lampor. Det gör också att de får mindre ström och lyser svagare
- Om du kopplar ur en lampa ur kopplingen, så bryts kretsen och alla lampor i kretsen slocknar
För parallellkoppling gäller att när man parallellkopplar lampor
- Får båda/alla lamporna full spänning från batteriet och kommer att lysa lika starkt oavsett antal lampor. (Batteriet räcker dock inte lika länge som om du hade seriekopplat)
- Om du kopplar ur en lampa så kan de andra fortsätta lysa då de har en egen krets med batteriet.
Kopplingssidan som Pieter visade är bra. Här har jag kopplat labb 1a
Batteriet har 9V. När vi bara har en kopplad lampa så får den 9V:s spänning över sig. Medan om vi kopplar in en lampa till efter i serie så delar de på spänningen och lyser svagare. Precis vad jag skrev om seriekoppling längre upp.
På 1b så testar du att parallellkoppla, så att varje lampa har en egen krets med batteriet alltså så här:
Pieter Kuiper skrev:Imorgon är lördag!?!
Handlar det om distansundervisning? Tre laborationer i olika områden på samma dag är ju inte bra.
(Inte heller olika ämnen i samma tråd.)
Jag vet inte vad du kan hinna med att göra så sent, men det kan vara en idé att "experimentera" virtuellt.
Man kan till exempel koppla simulerade kretsar med Kretskonstruktion på PhET.
Tack så mycket. Jag läser kursen på distans och mitt komvux ville att jag gör alla tre på samma dag., vet inte varför.
Jonto skrev:Det blir lite rörigt med flera frågor i samma tråd. Vi kan hjälpa dig med fråga 1 a och b i denna tråd och sen vill vi att du skapar två nya trådar för fråga 2 och 4. Okej? /Jonto,moderator
Fråga 1 handlar om att koppla lampor, serie eller parallellt.
När man seriekopplar två lampor så
- Måste lamporna dela på batteriets spänning ex. om batteriet har 10 V spänning så får varje lampa 5V om man har kopplat två lampor. Det gör också att de får mindre ström och lyser svagare
- Om du kopplar ur en lampa ur kopplingen, så bryts kretsen och alla lampor i kretsen slocknar
För parallellkoppling gäller att när man parallellkopplar lampor
- Får båda/alla lamporna full spänning från batteriet och kommer att lysa lika starkt oavsett antal lampor. (Batteriet räcker dock inte lika länge som om du hade seriekopplat)
- Om du kopplar ur en lampa så kan de andra fortsätta lysa då de har en egen krets med batteriet.
Kopplingssidan som Pieter visade är bra. Här har jag kopplat labb 1a
Batteriet har 9V. När vi bara har en kopplad lampa så får den 9V:s spänning över sig. Medan om vi kopplar in en lampa till efter i serie så delar de på spänningen och lyser svagare. Precis vad jag skrev om seriekoppling längre upp.
På 1b så testar du att parallellkoppla, så att varje lampa har en egen krets med batteriet alltså så här:
Tack så mycket!