Vad är syra och vad är bas?
Jag har förstått att syra används för att göra en lösning sur, och tvärtom med bas. Men vad gör en syra till en syra? Och vad gör bas till en bas? Alltså vad ärd eras egenskaper, förstår liksom inte vad just SYRA är i sig
Syror och baser är från början ett system för att dela upp ämnen efter hur de reagerar med vatten: Antingen kan ämnet ge ifrån sig en vätejon, så att det bildas oxoniumjoner, i så fall är ämnet en syra, eller så tar ämnet upp en proton från vattnet så att det bildas en hydroxidjon, i så fall är ämnet en bas, eller så går det ingetdera, och i så fall säger man att ämnet saknar syrabasegenskaper.
En syra är ett ämne som kan avge en vätejon. Om man löser upp en syra i vatten, bildas det oxomiumjoner och man får en sur vattenlösning.
En bas är ett ämne som kan ta upp en vätejon. Om man löser upp en syra i vatten, bildas det hydroxidjoner och man får en basisk (alkalisk) vattenlösning.
Så småningom krånglade man till definitionerna för att kunna tala om syror och baser utan att det var i vattenlösning, men då är vi på universitetsnivå.
Smaragdalena skrev:Syror och baser är från början ett system för att dela upp ämnen efter hur de reagerar med vatten: Antingen kan ämnet ge ifrån sig en vätejon, så att det bildas oxoniumjoner, i så fall är ämnet en syra, eller så tar ämnet upp en proton från vattnet så att det bildas en hydroxidjon, i så fall är ämnet en bas, eller så går det ingetdera, och i så fall säger man att ämnet saknar syrabasegenskaper.
En syra är ett ämne som kan avge en vätejon. Om man löser upp en syra i vatten, bildas det oxomiumjoner och man får en sur vattenlösning.
En bas är ett ämne som kan ta upp en vätejon. Om man löser upp en syra i vatten, bildas det hydroxidjoner och man får en basisk (alkalisk) vattenlösning.
Så småningom krånglade man till definitionerna för att kunna tala om syror och baser utan att det var i vattenlösning, men då är vi på universitetsnivå.
Tack för förklaringen men förstår inte något, I början skrev du att en bas kan ta upp en proton, sen skrev du att den kan ta upp en vätejon, kan du förklara det lite mer?
En proton är en vätejon (fast skall man vara riktigt petig finns det vätejoner som inte är bara en proton, utan en proton plus en neutron (om den varit en deuteriumatom innan den joniserades) eller rentav en proton plus två neutroner (om den varit tritium).
Smaragdalena skrev:En proton är en vätejon (fast skall man vara riktigt petig finns det vätejoner som inte är bara en proton, utan en proton plus en neutron (om den varit en deuteriumatom innan den joniserades) eller rentav en proton plus två neutroner (om den varit tritium).
En vätejon har väl två väteatomer vilket innebär att det finns 2 protoner totalt i en vätejon? Så ett basiskt ämne tar då upp EN proton av dessa två protoner från vätejonen i vattnet, eller? Vilket gör att det blir kvar en proton och den blir minusladdad.
En dum fråga kanske men varför är inte den kemiska beteckningen
i stället för ?
matteplugg189 skrev:Smaragdalena skrev:En proton är en vätejon (fast skall man vara riktigt petig finns det vätejoner som inte är bara en proton, utan en proton plus en neutron (om den varit en deuteriumatom innan den joniserades) eller rentav en proton plus två neutroner (om den varit tritium).
En vätejon har väl två väteatomer vilket innebär att det finns 2 protoner totalt i en vätejon? Så ett basiskt ämne tar då upp EN proton av dessa två protoner från vätejonen i vattnet, eller? Vilket gör att det blir kvar en proton och den blir minusladdad.
Nej, en vätejon är H+. Du verkar blanda ihop det med en vätemolekyl, som består av två väteatomer som sitter ihop med en kovalent bindning.
En dum fråga kanske men varför är inte den kemiska beteckningen
i stället för ?
För att någon har bestämt att det är så - inget bra svar, jag vet.
Smaragdalena skrev:matteplugg189 skrev:Smaragdalena skrev:En proton är en vätejon (fast skall man vara riktigt petig finns det vätejoner som inte är bara en proton, utan en proton plus en neutron (om den varit en deuteriumatom innan den joniserades) eller rentav en proton plus två neutroner (om den varit tritium).
En vätejon har väl två väteatomer vilket innebär att det finns 2 protoner totalt i en vätejon? Så ett basiskt ämne tar då upp EN proton av dessa två protoner från vätejonen i vattnet, eller? Vilket gör att det blir kvar en proton och den blir minusladdad.
Nej, en vätejon är H+. Du verkar blanda ihop det med en vätemolekyl, som består av två väteatomer som sitter ihop med en kovalent bindning.
En dum fråga kanske men varför är inte den kemiska beteckningen
i stället för ?För att någon har bestämt att det är så - inget bra svar, jag vet.
Jaha okej! Läste precis att en vätejon saknar en elektron och består endast av en proton i mitten, alltså består en vätejon bara av en kärna med en proton i mitten?
Kärnan ÄR en proton (om det inte är någon av de ovanligare väte-isotoperna).
Smaragdalena skrev:Kärnan ÄR en proton.
Jaha okej! på första svaret skrev du också ''En bas är ett ämne som kan ta upp en vätejon. Om man löser upp en syra i vatten, bildas det hydroxidjoner och man får en basisk (alkalisk) vattenlösning.''
Menade du kanske ''om man löser upp en bas i vatten''? För blev lite förvirrad..
Min andra fråga är: Varför reagerar VISSA ämnen med vattnet på det sättet att de ger ifrån sig en vätejon? Har dessa ämnen speciella egenskaper som gör att de just ger ifrån sig en vätejon, och vad gör att vissa ämnen i stället tar upp en vätejon?
Jaha okej! på första svaret skrev du också ''En bas är ett ämne som kan ta upp en vätejon. Om man löser upp en syra i vatten, bildas det hydroxidjoner och man får en basisk (alkalisk) vattenlösning.''
Menade du kanske ''om man löser upp en bas i vatten''? För blev lite förvirrad..
Du har rätt, copypaste-fel (jag trodde att jag hade ändrat överallt, men tydligen...)
Min andra fråga är: Varför reagerar VISSA ämnen med vattnet på det sättet att de ger ifrån sig en vätejon? Har dessa ämnen speciella egenskaper som gör att de just ger ifrån sig en vätejon, och vad gör att vissa ämnen i stället tar upp en vätejon?
Det går att förklara detta, men då hamnar vi på universitetsnivå. Det handlar bla om resonansstrukturer och deras stabilitet. På gymnasienivå är det enklast att acceptera att så är det.
