vad är skillnaden på en polärt kovalent bindning och en polär molekyl.
Vad är skillnaden på en polärt kovalent bindning och en polär molekyl.
Jag vet att något är polär kovalent när det ena atomslaget är mer elektronegativt än det andra. Enligt Paulins skala så ska differensen i elektronegativitet vara över 0 men under 1,9 för att vara polärt. Men fattar inte riktigt skillanden mellan en polär kovalent B och en polär molekyl.
Hade verkligen uppskattat svar.
Det behövs alltså två saker för att det skall bli en polär molekyl: 1) polära bindningar 2) tillräckligt låg symmetri
Smaragdalena skrev:Det behövs alltså två saker för att det skall bli en polär molekyl: 1) polära bindningar 2) tillräckligt låg symmetri
hmmm yes har läst det där tidigare men får inte riktigt in informationen. Innebär det att det innuti en polär molkeyl måste finnas polärt kovalenta bindningar? men vad ör då deras skillnad
Tack!
Tänk dig tetrafluormetan, CF4. Vilken sorts bindningar blir det mellan en kolatom och en fluoratom?
Smaragdalena skrev:Tänk dig tetrafluormetan, CF4. Vilken sorts bindningar blir det mellan en kolatom och en fluoratom?
van der waals bindningar eller? Försökte följa denna tabellen och eftersom den är symmetrisk så är det ingen dipol därför tror jag det bör vara VDW bindningar
Nej, det är en mycket polär kovalent bindning. Vilken form har en tetrafluormetanmolekyl? Det är samma form som en vanlig metanmolekyl.
Smaragdalena skrev:Nej, det är en mycket polär kovalent bindning. Vilken form har en tetrafluormetanmolekyl? Det är samma form som en vanlig metanmolekyl.
jag har svårt att förstå när jag ska titta på intramolyuklära bindningar och när jag ska titta på intermolykulära. vet vilka bindningar som innefattar vad. men hur ska jag veta när jag ska göra differens i delta och när jag ska följa tabellen ovan^.
Kan göra båda var för sig, kan tex använda tabellen för sig och paulins skala för sig men när ska jag göra vilket?
Smaragdalena skrev:Nej, det är en mycket polär kovalent bindning. Vilken form har en tetrafluormetanmolekyl? Det är samma form som en vanlig metanmolekyl.
med andra ord, vart läser du av det på tabellen ovan? är det för att man ska stanna där det står
”atomerna sitter ihop med kovalenta bindningar”?
Vad är frågan ovanför flödesschemat? Är det "Vilka bindningar bryts när ämnet smälter eller kokar?" När ett ämne smälter eller kokar så bryts inte några bindningar INOM molekylen, däremot MELLAN molekylerna.
Smaragdalena skrev:Vad är frågan ovanför flödesschemat? Är det "Vilka bindningar bryts när ämnet smälter eller kokar?" När ett ämne smälter eller kokar så bryts inte några bindningar INOM molekylen, däremot MELLAN molekylerna.
Jahaaa. Vad måste ske för atg bindningar mellan molekyler ska brytas?
Just det - bindningar MELLAN molekyler, då handlar det om intermolekylära bindningar, d v s inte inom samma molekyl. Den är alltså inte användbar för att avgöra vilken sorts bindning det är INOM ett ämne. Det du behöver för detta är elektronegativiteten för de båda ämnena.
Smaragdalena skrev:Just det - bindningar MELLAN molekyler, då handlar det om intermolekylära bindningar, d v s inte inom samma molekyl. Den är alltså inte användbar för att avgöra vilken sorts bindning det är INOM ett ämne. Det du behöver för detta är elektronegativiteten för de båda ämnena.
så mellan molekyler använder jag elektronegativiteten?
och inom molekylerna så användsr jag tabellen?
tusen tack för din hjälp börjar förstå detta nu.
så mellan molekyler använder jag elektronegativiteten?
och inom molekylerna så användsr jag tabellen?
Nej, tvärtom.
