Vad är det som händer med resistansen?
Om vi använder en glödlampa, så blir glödtråden varmare och varmare ju längre lampan är tänd, och desto varmare det blir ökar alltså resistansen i lampan. (rätta mig om jag har fel).
Men vad är det som egentligen händer i en lampa då den blir varm? Varför ökar resistansen då den värms upp?
Har det något med elektronerna i strömmen (i själva glödtråden) att göra?
Mvh
En glödtråd i en glödlampa består typiskt av Volfram (Tungsten), som likt liknande metalliska ämnen har en positiv temperatur-koefficient (resistansen ökar med temperaturen). Motsatsen är mer ovanligt, men är användbart vid bl.a. elektronik-konstruktion.
När temperaturen blir högre, kommer atomerna i glödtråden att vibrera snabbare. Det innebär att elektronerna kommer att krocka oftare med atomerna i tråden och det blir svårare för dem att ta sig fram. Energi förloras som värme vid kollisionerna. Man kan jämföra det med att gå längs en shoppinggata. Om det är mycket folk i rörelse (snabbt vibrerande atomer) så är det svårare att ta sig fram för dig (elektronen) jämfört med om alla stod stilla.
Jaha....som när det blir "knöfullt" (som vi säger i Jkpg) på broa i sta'n...å dä blir totalstopp...:-)
Så för en supraledande kabel (väldigt kallt) står alla elektroner stilla och endast energin fortplantas?
PeterÅ skrev :Så för en supraledande kabel (väldigt kallt) står alla elektroner stilla och endast energin fortplantas?
Vid absoluta nollpunkten står väl alla atomer stilla (klassiskt), men supraledning är ett kvantmekaniskt fenomen. Det är knappast så enkelt. Däremot fungerar min förklaring bra för att beskriva temperaturberoendet inom ramen för gymnasiets Fysik 1.
PeterÅ skrev :Så för en supraledande kabel (väldigt kallt) står alla elektroner stilla och endast energin fortplantas?
Äntligen en vaken PA'are :-)
Jag skulle vilja illustrera resistivitet på ett delvis motsatt sätt som Teraeagle gör....få se om jag hinner i kväll...
Denna illustration förenklar en tredimensionell kristallstruktur hos en metall, som mängder av rätblock som sitter ihop. Betrakta ett rätblock som en tågvagn där de fria elektronerna illustreras som "vagns-buffertar". Åsså betraktar vi bara ett av många låååånga tåg med vagnar.
Vi börjar när det är kallt, dvs. när ett av tågen står still. Nu tar vi en elektron och puttar på sista vagnen. De fria elektronerna (vagns-buffertarna) förmedlar nästan omedelbart (låg resistivitet) en rörelse till första vagnen.
Nu värmer vi, vagnarna börjar röra på sig och vagns-buffertarna ligger inte alltid an mot varandra. Nu tar vi en elektron och puttar på sista vagnen. Vi förlorar energi (högre resistivitet) när buffertarna smäller ihop med varandra (eller det blir inte alltid någon kontakt alls) och vi får inte samma rörelse i första vagnen som när det var kallt.
Teraeagle skrev :
Vid absoluta nollpunkten står väl alla atomer stilla (klassiskt), men supraledning är ett kvantmekaniskt fenomen.
Ok, det förklarar "olinjäriteten" temperatur/resistans
