Utredande text
jag har fått en uppgift om att skriva en Utredande text om Jiddisch språket men jag vet inte vad jag ska skriva om eller hur det ska gå till eftersom utredande text sakna källor och där jag fick information ifrån finns ej någon källa som vem har skrivit text eller när det har publicerad skulle ni kunna skriva om min text och lägga in källhänvisning i min text.
Histori om Jiddisch
Vad är Jiddisch, och hur har det påverkat den svenska judiska minoritetens kultur och identitet? Jiddisch är språket som har varit närvarande i över tusen år. Ursprungligen talades det i Östeuropa under 1600- och 1700-talet, men genom emigrationer under 1800-1920 spreds det över hela världen. Under mellankrigstiden nådde jiddisch sin höjdpunkt med cirka 12 miljoner talare och var det tredje största germanska språket i världen. Dess historia är dock kantad av tragedi, och under andra världskriget mördades fem miljoner jiddischtalande i Förintelsen. I Sverige började användningen av jiddisch på 1600-talet, men det var inte förrän slutet av 1700-talet som det blev mer kontinuerligt använt. Efter immigranter från Ryssland och överlevare från Förintelsen anlände till Sverige, blev språket en del av det judiska samhället. Trots det lärde sig många av deras barn oftast inte jiddisch. Idag finns det cirka 20 000-25 000 judar i Sverige, och ungefär 3 000 av dem kan prata jiddisch, varav vissa har det som modersmål. Jiddisch är främst ett kulturarvsspråk och en viktig identitetsmarkör för svenska judar. Men som den äldre generationen av jiddischtalande med rötter i Östeuropa minskar stadigt, används jiddisch alltmer sällan i vardagen. Dock är uttryck på jiddisch fortfarande vanliga inom familjer och sociala sammanhang och representerar en viktig aspekt av en nedärvd historia och kultur, vilket bidrar till den mångfasetterade judiska identitet. Jiddisch är ett språk med 35 språkljud, inklusive nio vokaler. Det skrivs med hebreiska tecken och läses från höger till vänster. Det finns inga gemener eller versaler i jiddisch, men det kan också skrivas med latinska bokstäver. Språket har sina rötter i tyska men har även influenser från slaviska, romanska språk och hebreiska. Hebreiskan märks i både religiösa termer och vardagsspråk. Judarna erkändes som en av de fem nationella minoriteterna i Sverige år 2000, och jiddisch erkändes som nationellt minoritetsspråk. Det innebär att den judiska minoriteten har särskilda rättigheter som regleras i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Idag lever cirka 25 000 judar i Sverige, med majoriteten i Stockholm, Göteborg och Malmö. De är organiserade i olika judiska församlingar, och det finns även judiska institutioner och skolor i flera städer. Historiskt sett har judar kommit till Sverige i vågor, ofta på grund av förföljelse i andra delar av Europa. Denna immigration har berikat Sverige med en mångfaldig kultur och historia. Till skillnad från de fyra andra nationella minoriteterna i Sverige har den judiska minoriteten ingen egen flagga. Detta beror på att judarna historiskt sett inte har haft ett geografiskt begränsat område att identifiera sig med, förutom staten Israel. Judarna i Sverige har identifierat sig med Israels flagga, Magen David (Davidsstjärnan), som har varit en judisk symbol sedan medeltiden. Även om några myndigheter har övervägt att införa en judisk flagga, är det för många judar en mindre prioriterad fråga jämfört med att bevara sin kultur och traditioner. Jiddisch är ett språk med djupa historiska rötter och en viktig del av den svenska judiska minoritetens kulturarv. Det har överlevt århundraden av utmaningar och förföljelse och fortsätter att vara en viktig del av judisk identitet och historia i Sverige. Även om det inte finns en specifik judisk flagga eller nationaldag, har språket och dess kulturarv en stark koppling till den svenska judiska minoriteten och dess historia. Det är en påminnelse om det rika kulturarvet som berikar Sverige genom sin mångfald.
Du kan absolut hänvisa till en hemsida även om det inte är en specifik person som står bakom texten.
Hur du hänvisar till en webbsida ser olika ut beroende vilket källhänvisningssystem som du använder.
Här är hur man gör med harvardssystemet:https://libguides.ub.uu.se/harvard/webbsida
Du lägger in hänvisningen efter stycket/meningen i din text där du använt källan.
Kunskapsguiden som du använt är en andrahandskälla. De har sammanställt information från andra källor, vilka kan du se längst ner på sidan du länkade till. Du kan hänvisa till den ändå men det är bra att veta.
Se om du kan lyckas lägga in källhänvisningar utifrån mallen. Vi kan sedan hjälpa dig och kolla om det ser bra ut.
okej jag förstår tack
här är text skrivet som du sad med källhänvisningar, men problem är att jag fick inte information från en källa inte bara kunskapguiden utan minoritet siden också, så jag undrar om det räcker med en källa in i texten och andra källor kan lägga in efter texten om du förstår vad jag menar.
Vad är Jiddisch, och hur har det påverkat den svenska judiska minoritetens kultur och identitet? Jiddisch är språket som har varit närvarande i över tusen år. Ursprungligen talades det i Östeuropa under 1600- och 1700-talet, men genom emigrationer under 1800–1920 spreds det över hela världen. Under mellankrigstiden nådde jiddisch sin höjdpunkt med cirka 12 miljoner talare och var det tredje största germanska språket i världen. Dess historia är dock kantad av tragedi, och under andra världskriget mördades fem miljoner jiddischtalande i Förintelsen.
I Sverige började användningen av jiddisch på 1600-talet, men det var inte förrän slutet av 1700-talet som det blev mer kontinuerligt använt. Efter immigranter från Ryssland och överlevare från Förintelsen anlände till Sverige, blev språket en del av det judiska samhället. Trots det lärde sig många av deras barn oftast inte jiddisch. Som (https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/arbetsmetoder-och-perspektiv/nationella-minoriteter/judar-och-jiddisch/ ) skriver att Idag finns det cirka 20 000–25 000 judar i Sverige, och ungefär 3 000 av dem kan prata jiddisch, varav vissa har det som modersmål. Jiddisch är främst ett kulturarvsspråk och en viktig identitetsmarkör för svenska judar. Men som den äldre generationen av jiddischtalande med rötter i Östeuropa minskar stadigt, används jiddisch alltmer sällan i vardagen. Dock är uttryck på jiddisch fortfarande vanliga inom familjer och sociala sammanhang och representerar en viktig aspekt av en nedärvd historia och kultur, vilket bidrar till den mångfasetterade judiska identitet.
Jiddisch är ett språk med 35 språkljud, inklusive nio vokaler. Det skrivs med hebreiska tecken och läses från höger till vänster. Det finns inga gemener eller versaler i jiddisch, men det kan också skrivas med latinska bokstäver. Språket har sina rötter i tyska men har även influenser från slaviska, romanska språk och hebreiska. Hebreiskan märks i både religiösa termer och vardagsspråk.
Judarna erkändes som en av de fem nationella minoriteterna i Sverige år 2000, och jiddisch erkändes som nationellt minoritetsspråk. Det innebär att den judiska minoriteten har särskilda rättigheter som regleras i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Idag lever cirka 25 000 judar i Sverige, med majoriteten i Stockholm, Göteborg och Malmö. De är organiserade i olika judiska församlingar, och det finns även judiska institutioner och skolor i flera städer. Historiskt sett har judar kommit till Sverige i vågor, ofta på grund av förföljelse i andra delar av Europa. Denna immigration har berikat Sverige med en mångfaldig kultur och historia.
Till skillnad från de fyra andra nationella minoriteterna i Sverige har den judiska minoriteten ingen egen flagga. Detta beror på att judarna historiskt sett inte har haft ett geografiskt begränsat område att identifiera sig med, förutom staten Israel. Judarna i Sverige har identifierat sig med Israels flagga, Magen David (Davidsstjärnan), som har varit en judisk symbol sedan medeltiden. Även om några myndigheter har övervägt att införa en judisk flagga, är det för många judar en mindre prioriterad fråga jämfört med att bevara sin kultur och traditioner.
Jiddisch är ett språk med djupa historiska rötter och en viktig del av den svenska judiska minoritetens kulturarv. Det har överlevt århundraden av utmaningar och förföljelse och fortsätter att vara en viktig del av judisk identitet och historia i Sverige. Även om det inte finns en specifik judisk flagga eller nationaldag, har språket och dess kulturarv en stark koppling till den svenska judiska minoriteten och dess historia. Det är en påminnelse om det rika kulturarvet som berikar Sverige genom sin mångfald.
https://www.minoritet.se/om-jiddisch?lattlast=true
Det beror helt på vilka krav din lärare ställer på källhänvisning. Normalt ska du källhänvisa i texten på varje ställe där du använt en källa. för att visa varifrån informationen kommer. På universitet är det ett måste
Ibland på gymnasienivå kan det räcka att ange en källförteckning i slutet över alla källor som använts i texten (men då visar du inte vilken information som kommer varifrån).
Källhänvisningarna bör dock inte enbart bestå av länkar.
Om du källhänvisar inne i texten så bör det framgå vilken källa det är och vilket år den är utgiven. Sedan kan man hitta motsvarande källa längst ner i källförteckningen där också länken finns.
Har ni fått några direktiv om hur ni bör källhänvisa?
har pratat med lärare och hon sa att jag kan skriva såhär, Exempel: "Enligt artikeln "Jiddish" (minoritet.se hämtad 2023-09.11-11) är jiddish ett kulturspråk som talas av.....osv. Språket är starkt påverkat av hebreiska menar Simienon i artikeln "Jiddish måste räddas!" (DN 2021-05-10). jag asså simieon skriver vidare att språket även är påverkat av tyskan. I artikeln ges flera exempel på detta: bla bla bla. Ungefär så.
hon menar att jag inte behöva skriver skribenter osv kan bara använda sida som källor men kan du hjälp mig med det jag har skrivit och skicka in källor till dig kan du rätta min utredande text och sen kan jag bearbeta med den tack, alla källor är där från siden jag har hittat information ifrån, hjälp mig att rätta den och lägga in källor jag förstår inte hur lära mig så att nästa gång kan jag blir bra på det, bara rätta min text och visa mig vart källor kan vara okej
Jag förstår nog inte helt vad du menar nu. Du har skrivit texten så det är ju bara du som vet vilka källor som du använt och var du använt dem, så du måste ju lägga in dem på rätt ställe.
Sen kan jag absolut hjälpa dig och kolla om du har hänvisat till dem på ett tydligt sätt.
jag förstår vad du menar, här är jag klar med texten, kan du kolla om det rätt eller saknar något, och kan du rätta och ger feedback. och förresten så du förstår rätt i texten det här med när jag skrev ." [1] [2][3]. menar jag att information är från de källor längst ner 1,2.3 okej.
Historia om Jiddisch
I enlighet med artikeln "Jiddisch" (kunskapsguiden.se hämtad 2021-09-11-11) påpekar kunskapsgivande att "Vad är Jiddisch, och hur har det påverkat den svenska judiska minoritetens kultur och identitet? Jiddisch är språket som har varit närvarande i över tusen år. Ursprungligen talades det i Östeuropa under 1600- och 1700-talet, men genom emigrationer under 1800–1920 spreds det över hela världen." [1]
Jiddisch är språket som har haft en lång och komplex historia. Ursprungligen talades det i Östeuropa under 1600- och 1700-talet, men genom emigrationer under 1800–1920 spreds det över hela världen. Trots att det under mellankrigstiden nådde sin höjdpunkt med cirka 12 miljoner talare och var det tredje största germanska språket i världen, präglas dess historia av tragedi. Under andra världskriget mördades fem miljoner jiddischtalande i Förintelsen [1].
I Sverige började användningen av jiddisch på 1600-talet, men det var inte förrän slutet av 1700-talet som det blev mer kontinuerligt använt. Efter immigranter från Ryssland och överlevare från Förintelsen anlände till Sverige, blev språket en del av det judiska samhället. Trots det lärde sig många av deras barn oftast inte jiddisch. Idag finns det cirka 20 000–25 000 judar i Sverige, och ungefär 3 000 av dem kan prata jiddisch, varav vissa har det som modersmål. Jiddisch är främst ett kulturarvsspråk och en viktig identitetsmarkör för svenska judar. Men som den äldre generationen av jiddischtalande med rötter i Östeuropa minskar stadigt, används jiddisch alltmer sällan i vardagen. Dock är uttryck på jiddisch fortfarande vanliga inom familjer och sociala sammanhang och representerar en viktig aspekt av en nedärvd historia och kultur, vilket bidrar till den mångfasetterade judiska identitet [1].
Jiddisch är ett språk med 35 språkljud, inklusive nio vokaler. Det skrivs med hebreiska tecken och läses från höger till vänster. Det finns inga gemener eller versaler i jiddisch, men det kan också skrivas med latinska bokstäver. Språket har sina rötter i tyska men har även influenser från slaviska, romanska språk och hebreiska. Hebreiskan märks i både religiösa termer och vardagsspråk [1].
Judarna erkändes som en av de fem nationella minoriteterna i Sverige år 2000, och jiddisch erkändes som nationellt minoritetsspråk. Det innebär att den judiska minoriteten har särskilda rättigheter som regleras i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk [2].
Idag lever cirka 25 000 judar i Sverige, med majoriteten i Stockholm, Göteborg och Malmö. De är organiserade i olika judiska församlingar, och det finns även judiska institutioner och skolor i flera städer. Historiskt sett har judar kommit till Sverige i vågor, ofta på grund av förföljelse i andra delar av Europa. Denna immigration har berikat Sverige med en mångfaldig kultur och historia [3].
Till skillnad från de fyra andra nationella minoriteterna i Sverige har den judiska minoriteten ingen egen flagga. Detta beror på att judarna historiskt sett inte har haft ett geografiskt begränsat område att identifiera sig med, förutom staten Israel. Judarna i Sverige har identifierat sig med Israels flagga, Magen David (Davidsstjärnan), som har varit en judisk symbol sedan medeltiden. Även om några myndigheter har övervägt att införa en judisk flagga, är det för många judar en mindre prioriterad fråga jämfört med att bevara sin kultur och traditioner [3].
Jiddisch är ett språk med djupa historiska rötter och en viktig del av den svenska judiska minoritetens kulturarv. Det har överlevt århundraden av utmaningar och förföljelse och fortsätter att vara en viktig del av judisk identitet och historia i Sverige. Även om det inte finns en specifik judisk flagga eller nationaldag, har språket och dess kulturarv en stark koppling till den svenska judiska minoriteten och dess historia. Det är en påminnelse om det rika kulturarvet som berikar Sverige genom sin mångfald [3].
Källor:
1. Artikel "Jiddisch" på kunskapsguiden.se
2. Artikel "Judar och jiddisch" på minoritet.se
3. Text om judar och jiddisch på minoritet.se
Att göra så brukar kallas fotnotssystem och det tycker jag är smart att använda när man som du använt samma källa flera gånger.
Informationen om när du hämtat källan kan du dock ha under källor istället.
I källförteckningen bör också vem som givit ut källan stå först och sedan titeln. Alltså
Källförteckning:
1. Kunskapsguiden, "Judar och Jiddisch", 2021, hämtad 2023-09-17
2. Minoritet.se, " Om Jiddisch", årtal?, hämtad 2023-09-17 https://www.minoritet.se/om-jiddisch?lattlast=true
3. Minoritet.se, "Text om judar och jiddisch", årtal?, hämtad 2023-09-17 Länk!
Tänk på att "hämtad" betyder det datum som du läst och hämtat informationen från sidan, inte när texten skrevs. Om det finns ett årtal för när texten är publicerad så bör du skriva med detta också. Länkarna bör också finnas med i källförteckningen
om jag förstår rätt så menar du att det smart att använde fotnotssystem, och sen om jag förstår rätt är alltså jag ska inte skriva ordet hämtad när jag skriver datum osv för hämtad betyder datum eller?
och istället att skriva såhär enlighet med artikeln "Jiddisch" (kunskapsguiden.se hämtad 2021-09-11-11 kan jag skriva så istället Kunskapsguiden, "Judar och Jiddisch", 2021, hämtad 2023-09-17 eller?
eller kan du visa vad du menar allstå förlåt jag försöka att förstår bara
Ja, fotnotsystem kan vara bra att använda.
Nej, du ska skriva ordet "hämtad" och därefter det datum som du läst artikeln. Jag såg i ditt inlägg att du skrivit
"hämtad 2021-09-11-11". Det kan ju inte stämma eftersom du inte läste och hämtade källan för två år sedan.
Du behöver inte alls i den löpande texten skriva något om när du hämtade den. Skriv det nere i din källförteckning. I den löpnade texten räcker det att du har fotnoten och sedan all information om källan kan finnas i källförteckningen.
du vet min lärare gav mig exempel med det datum så jag förstått inte varför hon skrev så där jag trodde man kan skriva då vilket datum man vill för jag hade inte fattat vad ordet hämtad betyder men tack vare dig så vet jag nu, så jag ska skriva istället datum jag läst artikeln.
eller ska jag strunta i och skriva allt med källan nere som du säger jag behöver inte alls i den löpande texten allt räcker med den källförteckning. vad menar du med att jag fotnoten
vad tycker du om texten behöver jag göra något ta bort något eller ska jag ändra hämtad datum sen räcker det bara så eller ska jag ta bort det med I enlighet med artikeln "Jiddisch" (kunskapsguiden.se hämtad 2021-09-11-11) det räcker med fotosystem visst
Det är bra med dina fotnoter(siffrorna) som visar vad du använt varje källa till. Det bör du ha. Har du dem så behöver du ingen annan information i den löpande texten utan all information om källorna har du längst ned.
Ja, det räcker med fotnoter.
Det viktigaste är dock att din lärare tycker att det räcker. Olika lärare och skolor på gymnasiet ställer olika krav på källhänvisning och referering.
jag ska pratar med henne på måndag och se vad hon själv tycker om det räcker med fotnoter eller behöver hon också detta med källan vem vilken det är givit av allstå detta med hämtad osv.
men annars om hon skulle behöva att jag skriver enlighet med artikeln "Jiddisch" (kunskapsguiden.se hämtad 2023-09-17) visst det räcker då det inget dåligt eller något allt ser bra ut eller skulle jag då ändra på något?
Man brukar normalt inte källhänvisa riktigt på det sättet, nej.
Det viktigaste är dock att den som ska bedöma ditt arbete godkänner ditt sätt att källhänvisa
På vilket sätt bruka man inte och vilket sätt gör man
Det är olika. Det finns olika metoder för referenshantering.
Tre exempel är Harvard, Oxford och APA som används på universitet.
På gymnasium skiljer det sig åt hur noga lärare är med att man följer ett specifikt referenssystem/källhänvisng eller om man kan göra lite som man vill om man bara redovisar sina källlor.
Det jag tycker ser konstigt ut med din källhänvisning är att du anger information om när du hämtat källan i den löpande texten. I den löpande texten brukar man bara ha kortfattad info om källan, författaren/utgivaren och vilket år den är gjord. Resten av informationen om källan såsom när den är hämtad och länken till den finns sedan i källförteckningen längt ned.
Det ser ut konstigt ut sådär för att jag kunde inte hitta någon författare vilket år det är gjort osv självklart jag skulle använda det annars jag har redan pratat med lärare då där hon själv sagt att jag behöver inte bara använda skribenten osv jag kan typ använda kunskapsgauid.se om det är där jag fick hitta information.
Ja precis. Om det är en föreningen/organisation som skrivit sidan så använder du det istället för författarnamn.
Jag har ju gjort det eller
hur skriver då man
Exempelvis såhär om du ska köra med dina fotnoter:
Enligt Kunskapsguiden har språket som Jiddisch varit närvarande i över tusen år. Ursprungligen talades det i Östeuropa under 1600- och 1700-talet, men genom emigrationer under 1800–1920 spreds det över hela världen.[1]
Sedan i källförteckningen så kan man då läsa vid nummer 1 och se all information om källan.
Källförteckning:
1. Kunskapsguiden, "Judar och Jiddisch", 2021, hämtad 2023-09-17 https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/arbetsmetoder-och-perspektiv/nationella-minoriteter/judar-och-jiddisch/
Men om då jag inte skulle behöva använda fotnoter
Om man inte använder fotnoter så lägger man normalt källan inom parentes efter stycket där man använt källan ex.
"Språket Jiddisch varit närvarande i över tusen år. Ursprungligen talades det i Östeuropa under 1600- och 1700-talet, men genom emigrationer under 1800–1920 spreds det över hela världen.(Kunskapssidan 2021)."
Däremot behöver du ändå en källförteckning längst ned som berättar mer om alla källorna.
Källförteckning:
Kunskapsguiden, "Judar och Jiddisch", 2021, hämtad 2023-09-17 https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/arbetsmetoder-och-perspektiv/nationella-minoriteter/judar-och-jiddisch/
tack för hjälpen fick på båda muntligt och skriftligt del på A betyg
Ingen orsak!
Vad roligt att det gick bra för dig!
Bra jobbat och kul med återkoppling! :)
