Utredande text
Hej! Ska ha salskrivning och hade uppskattat feedback på min utredande text, hade gärna tagit emot tips på hur jag kan förkorta den också.
Frågeställning: Hur ser framtiden ut för samiskan i Sverige?
Del 1
Nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska är de 5 språken man talar inom det samiska språket, ett av Sveriges 5 erkända minoritetsspråk. Ett språk som nu anses vara sviket, sviket för att språket långsamt dör ut. Många menar att samiskan är hotad på grund av flera bakomliggande faktorer. De flesta är överens om att problemen ligger inom undervisningen och lagsystemet. Men hur ser framtiden ut för samiskan i Sverige? Är det försent att rädda minoritetsspråket eller finns det fortfarande hopp? Att samiskan är utsatt för fara är ett faktum. Det finns optimister som har lagt fram räddande förslag till bordet, men vissa ser inte ljuset i slutet av tunneln.
Del 2
På Radion Kaliber producerade man programmet samiska, det svikna språket publicerad på Sveriges Radio, den 3 april 2017 där reportern Lena Pettersson och producenten Annika H Eriksson förklarar att samiskan står inför svåra utmaningar. David Kroik berättar att han upplevde att samiskan ansågs som det mindre värda språket och övergavs på grund av förtryck och diskriminering från koloniseringen under 1800- och 1900-talet. Kroik fick inte heller lära sig samiska i skolan utan är självlärd. Professorn Mikael Vinka håller med Kroiks upplevelse och tydliggör att problematiken ligger inom skolväsendet. Trots att samiska elever har rätt till samisk undervisning är det inte många som får ta del av privilegiet. Vinka håller inte med om att Sverige uppfyller sina lagkrav gällande modersmålsundervisningen. Han beskriver lagen som tandlös, för att det saknas möjligheter att överklaga hur en kommun tolkar lagen om undervisningen. Många kommuner har tydliga begränsningar där högst hälften av undervisningen får ske på samiska och ska sedan fasas ut senast årskull 6. Vinka är även kritisk över att det inte finns utbildningsmöjligheter inom samiskan i Sverige. År 2014 införde regeringen ämneslärarutbildning i samiska för högstadiet upp till gymnasiet, dilemman är att endast fåtal elever fortsätter sin samiska undervisning i de åldrarna. Vinka menar att regeringen började i fel ände med minoritetsspråken, den bristande undervisningen och få arbetsmöjligheter kommer leda till slutet av samiskan.
Del 3
Artikeln samiska språken hotade skriven av Izabella Rosengren publicerad på forskning.se den 9 februari 2017 tar upp olika lösningar som kan rädda samiskan. Mikael Parkvall antyder att det enda sättet att rädda ett hotat språk är att erbjuda utbildningar för det. Sedan 2010 gäller en lag om nationella minoriteter som konstaterar att den som tillhör minoritet ska ges möjlighet till att lära, utveckla och använda sitt språk. Utöver lagen, grundade man språkcentrum i Östersund och Tärnaby som har det aktiva uppdraget att lyfta upp det samiska språket. Alla förskolor i de samiska förvaltningsområdena fick boxar år 2011/2012 med sagor, spel och sånger på nord-, lule- och sydsamiska samt svenska. Lådornas syfte som heter Jågloe, var att uppmuntra studieledarna att aktivt arbeta med samiska förskolan. En annan satsning för samma åldersgrupp var att lansera spelappen, Sápmi knacka på! Appen är baserad på den populära barnboken Knacka på! Skriven av Anna-Clara Tidholm. Flera kommuner erbjuder elever samisk integrering i grundskolan, den samiska eleven följer grundskolans läroplan med undantag i ämnen som språkval, slöjd och samhällsorienterade ämnen där man inför samiska inriktningar. Syftet är att uppmuntra eleven förstärka sin samiska identitet. Minioritetsreformen har uppmuntrat samer att acceptera och synliggöra sitt ursprung, förklarar Ingegerd Vannar, språkkonsulent på samiskt språkcentrum. Elin Viksten informerar i hennes artikel samiska språk står inför stora utmaningar publicerad på extrakt.se den 25 februari 2022 hur Yair Sapir vill åtgärda för att rädda samiskan. Enligt Sapir måste barnen utveckla samiskan före skolåldern. Liknande insatser från Norge och Finland har varit lyckande. I Norge finns resultatrika satsningar på språkstipendier och samiska lägerverksamheter. Sapir konstaterar att Sverige inte lever upp till lagen och konventionerna man skrivit på, men regeringen och Institutet för språk och folkminnen har vidtagit nya åtgärder för att förnya de nationella minoritetsspråken. Genom allt detta finns det fortfarande hopp att rädda samiskan för framtida generationer.
Del 4
Petterson och Eriksson tydliggör att på grund av regeringens brist av engagemang, dåliga utbildningsmöjligheter och arbetsmarknaden kommer samiskan dö ut. Däremot har Rosengren och Viksten fortfarande hopp, vi måste bara agera snabbt! Genom att införa språk- och skidläger, förbättrade läromedel, fördjupande utbildningar och kompetenssatstning på lärarkåren kommer minoritetsspråket leva vidare. Båda parter är överens om att minoritetslagen och konventionerna Sverige skrivit under inte når upp till vad man skrivit under. Men det är viktigt att se de små åtgärderna som återupplivar språket och fortsätta bidra med nya lösningar.
Del 5
Personligen tycker jag att det fortfarande finns en möjlighet att rädda samiskan, men framtiden ser inte ljus ut för minoritetsspråket om man inte snabbt och effektivt åtgärdar. Själv har jag ett modersmål, arabiska, som jag valde att hoppa av vid ung ålder för liknande resonemang Kroik tog upp, jag upplevde diskriminering och rasism för mitt ursprung och kände inte en uppmuntran eller stöd till att fortsätta utbildningen. Jag fick endast 1 timmas undervisning per vecka och hade en inkompetent lärare som själv inte förstod något. För att behålla ett språk måste det finnas välutbildade, kompetenta lärare och längre lektionstid. Jag skulle vilja påstå att nästan all min lärdom för arabiska kommer från min mormor som regelbundet pratade arabiska med mig, respektive mina föräldrar som endast pratade svenska runt mig. Därför är det viktigt att barn får chansen att öva på sitt modersmål hemma, inte endast i skolan. Det måste ske en förändring, fort. Efter den fruktansvärda historien samer fått utstått under koloniseringen, är att rädda deras språk det minsta Sverige kan göra.