11 svar
1027 visningar
Streber behöver inte mer hjälp
Streber 53
Postad: 10 jan 2018 19:36 Redigerad: 10 jan 2018 19:44

Utreda salten m.h.a. lågfärg och reagens

Hej! Jag har svårt att förstå denna uppgift jag håller på med. Uppgiften är, som sagt; att man skall utreda vilken salt det är m.h.a. fällning, lågfärg och reagens (Om jag har förstått rätt) 

Fråga: Vilken salt är A?

Lågfärgen = Rödorange (skrev violett förut, allt ändrat till rätt form!)

Ag⁺ = det bildas fällning

Ba²⁺ = inget

H⁺ = inget

Med hjälp av lågfärgen vet jag att den positiva jonen är en Kalciumjon (Ca²⁺), men jag vet inte hur jag skall gå vidare. På något sätt skall jag utreda vilken den negativa jonen är med hjälp av reagens.  

Negativjon + Ag² = "fällning av något slag" 

Jag skulle uppskatta om ni förklarade begreppen fällning och reagens för mig. Så här har jag uppfattat det: fällning är när en negativ jon och en positiv jon (från två olika salter) reagerar med varandra och bildar en svårlöslig salt.  Reagens betyder att man kan använda ett ämne för att ta reda på ett annat ämne (men hur?)

Tack på förhand

Streber

Teraeagle Online 21191 – Moderator
Postad: 10 jan 2018 19:43

Man använder silverjoner för att undersöka om en lösning innehåller kloridjoner, eftersom man då fäller ut det mycket svårlösliga saltet silverklorid. På liknande sätt tillsätter man bariumjoner för att undersöka ifall en lösning innehåller sulfatjoner, eftersom det då fälls ut svårlöslig bariumsulfat. Nu finns det en lång rad andra joner som bildar fällning med silverjoner än kloridjoner, men eftersom de inte är lika vanligt förekommande är kloridjoner helt enkelt mer sannolikt. Silverjoner kan även bilda fällning med hydroxidjoner, men om en lösning innehåller hydroxidjoner så kan man ta reda på det genom att mäta pH. Lågt eller neutralt pH, samtidigt som man får en fällning med silverjoner talar alltså ganska starkt för att lösningen innehåller kloridjoner.

Streber 53
Postad: 10 jan 2018 19:52
Teraeagle skrev :

Man använder silverjoner för att undersöka om en lösning innehåller kloridjoner, eftersom man då fäller ut det mycket svårlösliga saltet silverklorid. På liknande sätt tillsätter man bariumjoner för att undersöka ifall en lösning innehåller sulfatjoner, eftersom det då fälls ut svårlöslig bariumsulfat. Nu finns det en lång rad andra joner som bildar fällning med silverjoner än kloridjoner, men eftersom de inte är lika vanligt förekommande är kloridjoner helt enkelt mer sannolikt. Silverjoner kan även bilda fällning med hydroxidjoner, men om en lösning innehåller hydroxidjoner så kan man ta reda på det genom att mäta pH. Lågt eller neutralt pH, samtidigt som man får en fällning med silverjoner talar alltså ganska starkt för att lösningen innehåller kloridjoner.

Vi vet att den positiva jonen är en kalciumjon och vi vet att om man använder silverjoner bildas det en fällning. Då borde vi dra slutsatsen att den negativa jonen är en kloridjon (eftersom att, som du sade, att det är mer sannolikt att det är en klorid). Då vet vi att det är kalciumklorid.  Stämmer det?

Teraeagle Online 21191 – Moderator
Postad: 10 jan 2018 19:56

Det stämmer.

Streber 53
Postad: 10 jan 2018 19:57 Redigerad: 10 jan 2018 20:01

Om vi tar fråga B:

Lågfärg = violett

H⁺ = bubblor

Ag⁺ = fällning

Ba²+ = fällning

Vi vet direkt att den positiva jonen är en kaliumjon, men vad är den negativa jonen?

När den negativa jonen reagerar med silverjon, bildas det en fällning. Det bildas också en fällning när den negativa jonen reagerar med bariumjon. Hur gör man nu då?

Teraeagle Online 21191 – Moderator
Postad: 10 jan 2018 20:01

Nu råkar vi ut för det där ”för att påvisa klorid och sulfat men det finns en lång rad andra joner som också reagerar”. Hydroxidjoner kan bilda fällning med båda ämnena, men det fräser inte vid tillsats av syra. Känner du till någon jon som kan sönderdelas till någon gas vid kontakt med en syra?

Streber 53
Postad: 10 jan 2018 20:07 Redigerad: 10 jan 2018 20:19
 Teraeagle skrev :

Nu råkar vi ut för det där ”för att påvisa klorid och sulfat men det finns en lång rad andra joner som också reagerar”. Hydroxidjoner kan bilda fällning med båda ämnena, men det fräser inte vid tillsats av syra. Känner du till någon jon som kan sönderdelas till någon gas vid kontakt med en syra?

Det enda jag vet är att metall kan sönderdelas till salt och vätgas vid kontakt med en syra, men jag vet inte specifikt en jon som kan sönderdelas. Jag har ytterst lite kunskap inom detta område (speciellt: syra, baser och surt m.m)

Det kapitlet jag håller på med nu, berättar hur olika syror tillsammans med något annat kan bilda salter. Saltet är inte i gasform.

Hur kan hydoxidjoner bilda en fällning med båda ämnena?

Teraeagle Online 21191 – Moderator
Postad: 10 jan 2018 20:19

Om man blandar karbonatjoner och en syra så bildas kolsyra, vilket snabbt faller sönder till koldioxid och vatten (ungefär som i valfri bubblig dryck). Det är alltså kaliumjoner och karbonatjoner (eventuellt vätekarbonatjoner) som finns i provet.

Streber 53
Postad: 10 jan 2018 20:22 Redigerad: 10 jan 2018 20:40

Nu tror jag att jag vet!
Karbonat kan fungera som en bas (eftersom karbonatjoner kan ta upp vätejoner). Om dessa karbonater utsätts för syror bildas koldioxid.

Alltså kan en jon tillsammans med en syra bilda en gas (koldioxid)

Edit: Du kom före mig!

Nu formulerade jag det ganska dåligt, men om jag har förstått vad boken säger så: 

För någon anledning kan karbonatjoner ta upp vätejoner (så att den kan fungera som en bas, men varför?). När dessa karbonater utsätts för syror bildas koldioxid. 

Syra + bas = salt

Inte sant? Om jag skall erkänna, känns det ganska flummigt i nuläget (och jag tror att detta inlägg bevisar det)

Hur kan detta användas?

Teraeagle Online 21191 – Moderator
Postad: 10 jan 2018 20:43

Man kan inte ge något bra svar på grundskolenivå kring varför karbonatjoner kan fungera som baser. Det tar upp begrepp som jämvikt och skillnader mellan starka och svaga syror. Sånt lär man sig i kemikurserna på gymnasiet. Det är enklast att komma ihåg att om en syra kommer i kontakt med något (som inte är en metall) och det börjar fräsa, så innehåller det troligen karbonatjoner. Man kan till exempel droppa lite saltsyra på någon sten ute i naturen för att se ifall den innehåller kalk (kalciumkarbonat).

Hur det kan användas: Rent generellt för att påvisa förekomsten av karbonatjoner. Det kan också leda till miljöproblem eftersom surt regn fräter sönder statyer, värdeföremål och korallrev som alla är gjorda av kalksten.

Streber 53
Postad: 10 jan 2018 20:51 Redigerad: 10 jan 2018 20:54
Teraeagle skrev :

Man kan inte ge något bra svar på grundskolenivå kring varför karbonatjoner kan fungera som baser. Det tar upp begrepp som jämvikt och skillnader mellan starka och svaga syror. Sånt lär man sig i kemikurserna på gymnasiet. Det är enklast att komma ihåg att om en syra kommer i kontakt med något (som inte är en metall) och det börjar fräsa, så innehåller det troligen karbonatjoner. Man kan till exempel droppa lite saltsyra på någon sten ute i naturen för att se ifall den innehåller kalk (kalciumkarbonat).

Hur det kan användas: Rent generellt för att påvisa förekomsten av karbonatjoner. Det kan också leda till miljöproblem eftersom surt regn fräter sönder statyer, värdeföremål och korallrev som alla är gjorda av kalksten.

Från boken:

"Salpetersyra kan användas som reagens på karbonatjoner. När vätejoner kommer i kontakt med karbonatjoner bildas bubblor av koldioxid" 

De nämner salpetersyra, men visar istället 2H⁺ (vilket inte är salpetersyra). Konstigt.

Jag känner fortfarande att en del saker är flummigt och jag skulle gärna vilja förstå allt. Allt med syror, baser, surt, nitrater, karbonater och alla andra tusen saker. Jag skall försöka förstå det.

Tack så hemskt mycket för hjälpen och att du offrade din tid för att hjälpa mig!

Teraeagle Online 21191 – Moderator
Postad: 10 jan 2018 21:22

Bara för att klargöra det boken skriver: Salpetersyra är en stark syra, vilket betyder att den helt och hållet delas upp i positivt laddade vätejoner och negativt laddade nitratjoner. Det kallas för protolys. Det är därifrån som vätejonerna kommer.

Svara
Close