Upplysningen

Våra moderna politiska system och demokrati grundar sig i upplysningsidéerna. Framför allt Montesquieus idé om maktdelning.

FN och andra organisationer arbetar mycket för mänskliga rättigheter. Dessa idéer bygger mycket på upplysningsidéer om varje människas fria och lika värde.

Idéer om feminism och jämställdhet bygger också mycket på idéer som kom redan under upplysningstiden.

Kamper för frihet och medbestämmande i diktaturer har också att göra med frihetsidéer som väckts under upplysningen.

Det var under upplysningen som naturvetenskapen slog igenom och man gjorde stora framsteg under 1600- och 1700-talen inom fysik, kemi, medicin m.m. Dels var man intresserad av att ta reda på hur naturen fungerar, dels hade man ett rationellt synsätt där man utvecklade en sorts vetenskaplig metod som vi till stor del använder än idag. Man har en idé om hur något fungerar, men gör experiment och ser om idén stämmer eller inte, om resultaten från experimenten går emot din idé så är idén felaktig. Den sortens tänkande var inte självklar under tidigare epoker. 

Den viktigaste vetenskapsmannen under upplysningen var troligen Isaac Newton som levde under slutet av 1600-talet. Över 300 år senare så är det fortfarande newtonsk mekanik som man lär sig om man läser en fysikkurs på gymnasiet. Kända svenska vetenskapsmän från samma epok är Carl von Linné som började dela in (systematisera) naturen och Anders Celsius som utvecklade Celsiusskalan. Bägge dessa system är i användning än idag.

Jonto skrev:

Våra moderna politiska system och demokrati grundar sig i upplysningsidéerna. Framför allt Montesquieus idé om maktdelning.

FN och andra organisationer arbetar mycket för mänskliga rättigheter. Dessa idéer bygger mycket på upplysningsidéer om varje människas fria och lika värde.

Idéer om feminism och jämställdhet bygger också mycket på idéer som kom redan under upplysningstiden.

Kamper för frihet och medbestämmande i diktaturer har också att göra med frihetsidéer som väckts under upplysningen.

Tack så mycket!

Teraeagle skrev:

Det var under upplysningen som naturvetenskapen slog igenom och man gjorde stora framsteg under 1600- och 1700-talen inom fysik, kemi, medicin m.m. Dels var man intresserad av att ta reda på hur naturen fungerar, dels hade man ett rationellt synsätt där man utvecklade en sorts vetenskaplig metod som vi till stor del använder än idag. Man har en idé om hur något fungerar, men gör experiment och ser om idén stämmer eller inte, om resultaten från experimenten går emot din idé så är idén felaktig. Den sortens tänkande var inte självklar under tidigare epoker. 

Den viktigaste vetenskapsmannen under upplysningen var troligen Isaac Newton som levde under slutet av 1600-talet. Över 300 år senare så är det fortfarande newtonsk mekanik som man lär sig om man läser en fysikkurs på gymnasiet. Kända svenska vetenskapsmän från samma epok är Carl von Linné som började dela in (systematisera) naturen och Anders Celsius som utvecklade Celsiusskalan. Bägge dessa system är i användning än idag.

Tack så mycket!