"Typiska" ingenjörskurser på teknisk fysik
Hej, någon påstod att hållfasthetslärs och reglerteknik är två typiskt ingejörsaktiga kurser, minns inte vem men det verkar rimligt. Vilka fler är sådana kurser? Vad betyder typiskt ingenjörsmässigt?
Edit: uppsala har "praktisk prototypframtagning" och "kreativ verkstadsteknik", låter mycket ingenjörsmässigt.
Ellära, dvs analog- och digitalteknik.
På teknisk fysik är det aningen avgörande vilken inriktning du har. Givetvis har du civilingenjörs-paketet som ger dig möjligheten att erhålla det som krävs för att klara av FEE i USA eller motsvarighet i Europa. Ett exempel där är att en allmän kurs i företagsekonomi räknas som en typisk ingenjörskurs då det är ett krav att ha läst det för att få kalla sig civilingenjör.
De du tog upp är mer åt maskinteknik-hållet. För fysik skulle jag väl säga fasta tillståndets fysik/teori, analytisk mekanik och fourieranalys.
Ebola skrev:Ett exempel där är att en allmän kurs i företagsekonomi räknas som en typisk ingenjörskurs då det är ett krav att ha läst det för att få kalla sig civilingenjör.
Vad har du för källa på det här? Teknisk fysik på kth har ingen ekonomikurs.
De du tog upp är mer åt maskinteknik-hållet. För fysik skulle jag väl säga fasta tillståndets fysik/teori, analytisk mekanik och fourieranalys.
Hehe, fasta tillståndets fysik togs bort från programmet på kth för några år sen (tillsammans med komplex analys och statistisk mekanik vilket gör mig en tredjedels ledsen och två tredjedelar glad).
Skulle en fysikkandidat innehålla sånna här kurser?
Vad har du för källa på det här? Teknisk fysik på kth har ingen ekonomikurs.
Det står i Högskoleförordningen att man måste ha uppvisat kunskaper i teknisk ekonomi för att få erhålla en civilingenjörsexamen.
Jag håller nog med om att någon typ av företagsekonomi är ganska ingenjörstypiskt. Troligen är det den minsta gemensamma nämnaren förutom typ matte och fysik.
Jag vet inte riktigt vad avsikten med din fråga är, men för mig så låter "praktisk prototypframtagning" som ingenjörsmässighetens moder. Jag hade säkerligen tyckt den lät ofantligt tråkig när jag själv pluggade, men den låter otroligt användbar. Vilken branch man än tänkt sig att jobba i så finns det tillfällen när man tillverkar prototyper för internt bruk eller med externt bruk som mål.
En framtidsspaning: Det tar nog inte alltför många år innan programmering kommer att anses vara en grundpelare inom ingenjörskonsten. Naturligtvis inget specifikt språk, eftersom de förändras på en grisblink. Utan mer generellt, mjuka kurser relativt hårda kurser.
Teraeagle: jag läser här https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
Det står inte så
JohanF: programmering absolut, det är den redan idag säkert. Men just den kursen "praktisk prototypframtagning" skulle jag säga beror på, dels på område, men också på om man blir en regelrätt ingenjör eller inte. Om jag specialiserar mig på ett teoretiskt och forskningsintensivt lagt ämne som biofysik eller medicinsk bioteknik (eller matte) kan jag inte tänka mig att vi skapar prototyper som sådana eftersom... ja just eftersom ämnerna inte är så praktiska.
Spontant låter det väldigt mycket som en kurs i maskinteknik eller elektroteknik.
Qetsiyah skrev:Teraeagle: jag läser här https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
Det står inte så
JohanF: programmering absolut, det är den redan idag säkert. Men just den kursen "praktisk prototypframtagning" skulle jag säga beror på, dels på område, men också på om man blir en regelrätt ingenjör eller inte. Om jag specialiserar mig på ett teoretiskt och forskningsintensivt lagt ämne som biofysik eller medicinsk bioteknik (eller matte) kan jag inte tänka mig att vi skapar prototyper som sådana eftersom... ja just eftersom ämnerna inte är så praktiska.
Spontant låter det väldigt mycket som en kurs i maskinteknik eller elektroteknik.
Det var därför jag garderade med att skriva ”för internt bruk”. Även i teoritung forskning inträffar det ofta att det behövs labruskor och andra grunkor för att validera teorier. Sällan kan man beställa den på Kjell&Co.
Det finns ju två punkter där det tas upp att man ska kunna ta ekonomisk hänsyn i sitt arbete:
”visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,”
”visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och”
Men egentligen spelar det ingen roll, för om man arbetar som ingenjör kommer man ändå behöva lära sig grundläggande företagsekonomi när man är yrkesverksam. Alla som någon gång tänker jobba som projektledare, aspirerar på en chefstjänst eller på något sätt behöver förhålla sig till en budget behöver ha koll på ekonomi.
Jag hade gärna sett att man förutom ekonomi även la lite mer fokus på grundläggande juridik. Mycket av det man producerar eller sättet man producerar det på är beroende av olika lagar och regler om det så är CE-märkning, en miljölag, strålskyddslag eller något köpeavtal som ska skrivas.
JohanF: ah... jag missade det.
Teraeagle: men då undrar jag hur kth kommer undan med att inte ha en kurs i det? Om det är invävt i nån kurs med vet jag inte. Bioteknik har faktiskt inte heller det, det finns dock som valfri.
Skulle gissa att de väver in det i andra kurser i så fall.
