Två observationer vad gäller amerikanska begreppsanvändningar om matte

Ett. Jag blir konstant störd när trigonometri blir kallat ett "fält" inom matematik, främst av personer jag tror är amerikaner. Det kanske är för att de har en helt egen kurs i gymnasiet kallad just trigonometry (som är ökänd för att vara svår). De trigonometriska funktionerna är viktiga och kommer upp lite varstans, men bildar knappast ett "fält". Det är som att kalla procenträkning ett område inom matematik.

Två. Att "calculus" är någon sorts ultimat måttstock på matemstisk utbildningsgrad. Ja, det är inte alla som är naturvetenskapligt inriktade i livet (eller minns från att en gång lärt sig det). Och ja, det är ett unikt steg man tar någon gång i gymnasiet, i bemärkelsen att det faktiskt är något nytt, nästan revolutionerande (och svårt), man lär sig till skillnad från annat som kanske känns som små påbyggnader. "Calculus" är inte alls ett väldefinierat begrepp, och man kan befinna sig på vitt skilda nivåer när man säger att man kan "calculus".

Betrakta följande fiktiva (?) situation:

Intro: xxx is a prominent actor, starred in many of last years awardwinning films including A, B, C. But did you know, that xxx was previosuly also a neurosurgeon? 

• So, you were a neurosurgeon, what made you want to switch careers? 
• Well it all started when... blablabla.
• What a fascinating story, also, does that mean you know how to do calculus?(!)
• Um... yea i remember a bit i guess, why...?(???)
• Wow, you must be good at math then
• Thanks...(???)
• (Skådespelaren vill avslägsna sig från intervjuaren eftersom han inte förstår hans frågor)

Är jag den enda som märkt det här, och stör mig lite varje gång?