Två föreningar med samma mängdförhållande ersätter varandra i en uträkning?
Hej igen. Behöver bolla den här tanken. Jag har räknat med enl. boken, men jag har lite svårt att acceptera att det de gör fungerar. Klistar in bild från min bok. Jag ser hur de använder ekvivalenspilarna, och tolkar det som att det ju är samma mängdförhållande mellan NaCl som AgCl, så i reaktionen nedan "ersätter" Ag Na fullkomligt i relation till Cl. Men vad jag ändå undrar över är sista raden i uträkningen. De skriver m(NaCl) = M(NaCl) * n(NaCl) , men sen använder de sig av molmassan för NaCl och substratmängden för silverklorid i nästa led, och på det viset får de fram den ursprungliga massan NaCl. Kan detta verkligen fungera pga 1 mol NaCl <--> 1 mol AgCl?
Jättetacksam till er schyssta personer som hjälper, verkligen en fantastisk sida!
Vi konstaterar ju att substansmängden natriumklorid är lika stor som substansmängden silverklorid eftersom koefficienterna framför dessa i reaktionen är samma (en osynlig etta i båda fall).
Om vi får fram att är måste ju då ha samma värde eller hur?
Alla kloridjoner som finns i silverklorid-fällningen kommer från de kloridjoner som fanns i natriumkloriden från början. Alltså måste det ha funnits lika mång mol natriumkorid från början som det finns mol silverklorid i fällningen, eller med andra ord substansmängden för natriumklorid är lika med substansmängden för silverklorid.
Jo, de tillsätter ju silvernitrat tills det har reagerat med allt befintligt NaCl, och det bildas AgCl motsvarande all NaCl - all NaCl "används upp". Substansmängden för AgCl är ju (som det alltid är) massan över molmassan. Det är alltså kvoten av n(AgCl) multiplicerat med molmassan för NaCl, som blir det samma som massan för NaCl. n= m/M . M *n =m ... Men jag vet inte, det är som att jag behöver förstå mer konkret vad som händer. Massan per mol för NaCl multiplicerat med antalet partiklar AgCl är massan NaCl som fanns från början. Hur mycket en mol NaCl väger multiplicerat med antalet partiklar AgCl, som ju var samma antal som antalet partiklar NaCl, är massan för NaCl, enl M*n=m. Jo, ok.
Ser ditt svar nu också Smaragdalena - tack! Jo, jag har accepterat att det är så nu. Stämmer mitt resonemang ovan?
Jag förstår inte vad du menar med "kvoten av n(AgCl)" - det behövs två värden för att det skall kunna bli en kvot, och n(AgCl) är bara ett värde.
Det är bättre att du lär dig använda korrekta beteckninger redan från början. "Massan per mol för NaCl " heter molmassan för NaCl. När du skriver "antalet partiklar AgCl " menar du nog substansmängden av AgCl, även om det fattas en fakton NA (Avogadros tal, d v s antalet partiklar i 1 mol). "Hur mycket en mol NaCl väger" heter molmassan för NaCl.
Jo, jag försöker bara skriva ut vad formlerna betyder för att fatta vad som händer. n= m/M på samma sätt som 3= 12/4, tänker jag, där 3 eller n är kvoten. Och det är därför det funkar att också skriva n*M= m / 3*4 = 12. Eller? Och ja, resonemanget jag för är just för att bena upp för mig själv vad formeln betyder, så jag översätter n till antalet partiklar, vilket ju är vad "substansmängd" betyder (per mol). Osv. Förstår att jag behöver använda korrekta termer, men behöver ju översätta dem när jag lär mig dem till någonting handfast, så att jag inte bara gnuggar in en formel och accepterar den för sanning utan att fatta vad den faktiskt betyder. Eller blir det fel? (-på ett prov skulle jag ju sen använda mig av formlerna, såklart)
”Mol” är bara till för att göra det enklare att prata och räkna kemi. Man skulle kunna säga att det är 6,022*1023 silverjoner som reagerar med 6,022*1023 kloridjoner, men det är mycket lättare att säga 1 mol silverjoner och 1 mol kloridjoner. I 1 mol av någonting finns det 6,022*1023 stycken av någonting (atomer, molekyler, formelenheter, bananer, leguaner eller trädgårdsstolar). Det talet kallas för Avogadros tal. Att man har valt just detta talet beror på att det finns så många atomer i 12 gram av isotopen kol-12. Det är en definition av enheten mol, och rent principiellt hade man kunnat välja något annat ämne för att definiera vad en mol är för någonting. Men nu har man gjort just det valet. En konsekvens av det är att atommassan 1 u är ekvivaöent med en molmassa på 1 g/mol. Om en molekyl väger 23 u är ämnets molmassa 23 gram/mol. Det kan du själv se genom att räkna ut massan (uttryckt i u) hos 6,022*1023 partiklar och sedan omvandla det från u till gram.
Om man sen går tillbaka till formeln n=m/M så säger den bara att om vi har, låt säga 10 % av 6,022*1023 partiklar så har vi också 10 % av 1 mol. Om 1 mol väger 20 gram så måste 0,1 mol väga 2 gram.
Jo, jag vet det. Jag markerar det här som löst nu, har förstått sambandet. Tack.
