Trycket i en gasbehållare
Anta att det finns en liten klibbig yta på väggen i en stor gasbehållare. De molekyler som träffar denna yta fastnar där. Trycket i gasen är p . Hur stort är trycket på den klibbiga ytan?
Nu har jag fastnat i den här frågan. Jag vet att trycket från ett föremål på en yta kan räknas ut genom:
, men vet verken hur stor kraften är eller ytan!
Å andra sidan vet jag att trycket i en gasbehållare är lika stort överallt, MEN i facit står det att trycket på den klibbiga ytan ska vara .
Kan någon förklara varför? Tack på förhand!
I vanliga fallet utövar en gas ett tryck på en yta genom att partiklarna studsar mot ytan. Detta betyder att de trycker på ytan genom att de först bromsas upp till noll hastighet och sedan trycks iväg från väggen för att få motriktade hastighet. Blir som två impulser i en rörelse
Vid en teoretisk klibbig vägg sker bara uppbromsningen men inte den andra halvan av studsen när den accelleras iväg från väggen igen. Så blir bara halva kraften.
Är idén i alla fall.
Du kan jämföra med en austonaut som tar emot en boll som slungats mot henne. Om hon fångar bollen så trycks hon i bollens riktningm. Om hon däremot också slänger tillbaka bollen får hon dock en ännu större hastighet för att det var "mer kraft" som verkade på henne
SeriousCephalopod skrev:I vanliga fallet utövar en gas ett tryck på en yta genom att partiklarna studsar mot ytan. Detta betyder att de trycker på ytan genom att de först bromsas upp till noll hastighet och sedan trycks iväg från väggen för att få motriktade hastighet. Blir som två impulser i en rörelse
Vid en teoretisk klibbig vägg sker bara uppbromsningen men inte den andra halvan av studsen när den accelleras iväg från väggen igen. Så blir bara halva kraften.
Är idén i alla fall.
Du kan jämföra med en austonaut som tar emot en boll som slungats mot henne. Om hon fångar bollen så trycks hon i bollens riktningm. Om hon däremot också slänger tillbaka bollen får hon dock en ännu större hastighet för att det var "mer kraft" som verkade på henne
Jag tänkte också först på impuls och rörelsemängd, men fick inte ihop det . Du menar alltså:
Ja. Typ så visualiserar jag det
Ser väl visst värde i frågan som en kontroll av att man vet att en reflektion leverar större impuls än en absorption men är inte alltför realistiskt.
Realistiska situationer med "klibbiga väggar" kan vara att jämföra ett solsegel som reflekterar eller absorberar (där gasen är fotoner), samt i vakumdeponeringsprocesser (https://en.m.wikipedia.org/wiki/Vacuum_deposition ) där man exempelvis täcker en yta med en metall som guld genom att förånga metallen och låta den kondensera på en yta.
SeriousCephalopod skrev:Ja. Typ så visualiserar jag det
Ser väl visst värde i frågan som en kontroll av att man vet att en reflektion leverar större impuls än en absorption men är inte alltför realistiskt.
Realistiska situationer med "klibbiga väggar" kan vara att jämföra ett solsegel som reflekterar eller absorberar (där gasen är fotoner), samt i vakumdeponeringsprocesser (https://en.m.wikipedia.org/wiki/Vacuum_deposition ) där man exempelvis täcker en yta med en metall som guld genom att förånga metallen och låta den kondensera på en yta.
Tack så mycket! Nu har jag lärt mig nya saker.
