Tolkning av en funktion
Hej!
Jag bara undrar vad de exakt letar efter i d). Jag fattar inte det riktiga skillnaden mellan c och d. Något som jag kan ser som jag tror är relevant till frågan är att den originella funktionens högsta punkt är ju 16, så V(x) = 20 kan inte stämma om intervallen för x ändras inte. Är det denna svar som de vill har kanske eller?
Tack så mycket!
Detta betyder att vinsten största värde är 18.
Ekvationen V(x)=20 har ingen lösning för att vinsten inte kan vara högre än 18. Ekvationen innebär frågan om vinsten kan bli 20 tusen kronor eller inte och svaret är nej.
Mohammad Abdalla skrev:Detta betyder att vinsten största värde är 18.
Ekvationen V(x)=20 har ingen lösning för att vinsten inte kan vara högre än 18. Ekvationen innebär frågan om vinsten kan bli 20 tusen kronor eller inte och svaret är nej.
är inte högsta vinsten 16?
Nej! Hur fick du det?
v(5)=16x-2x²-14
v(5) = 16
platon skrev:v(5)=16x-2x²-14
v(5) = 16
Nej!
Högsta antal markiser ger inte högst vinst.
Gör en tabell med två kolumner, det ena står antalet markiser(2,3,4 och 5) och den andra vinsten (V(2), V(3), V(4) och V(5)). Tolka tabellen sen.
okej jag fattar nu
men jag fattar fortfarande vad det första du sade betyder
Mohammad Abdalla skrev:Detta betyder att vinsten största värde är 18.
Ekvationen V(x)=20 har ingen lösning för att vinsten inte kan vara högre än 18. Ekvationen innebär frågan om vinsten kan bli 20 tusen kronor eller inte och svaret är nej.
Tack för ditt svar! Jag fattar att man kan se att det störste värde är 18 genom en tabell (inte riktigt hur du kom fram till det algebraisk), men det som jag är verkligen skeptiskt om är om ekvationen verkligen innebär "frågan om vinsten kan bli 20 tusen kronor". Om det var det som de letade efter, skulle de egentligen fråga på samma sätt som de frågade på c, för att båda vill ha ett "frågas-tolkning" för funktionen, alltså, jag tror inte d) ska vara formulerad så om det var det svaret de letar efter. Finns det kanske ett annat sätt att tolka det?
Bo bby skrev:Mohammad Abdalla skrev:Detta betyder att vinsten största värde är 18.
Ekvationen V(x)=20 har ingen lösning för att vinsten inte kan vara högre än 18. Ekvationen innebär frågan om vinsten kan bli 20 tusen kronor eller inte och svaret är nej.
Tack för ditt svar! Jag fattar att man kan se att det störste värde är 18 genom en tabell (inte riktigt hur du kom fram till det algebraisk), men det som jag är verkligen skeptiskt om är om ekvationen verkligen innebär "frågan om vinsten kan bli 20 tusen kronor". Om det var det som de letade efter, skulle de egentligen fråga på samma sätt som de frågade på c, för att båda vill ha ett "frågas-tolkning" för funktionen, alltså, jag tror inte d) ska vara formulerad så om det var det svaret de letar efter. Finns det kanske ett annat sätt att tolka det?
Jag har bara kvadratkompletterat V(x) för att få reda på största värdet.
Mina tolkningar är så här.
På c) Hur många markiser behöver firman tillverka för att vinsten ska vara 16 000 kronor? Svaret är 5 eller 3 markiser.
På d) Kan vinsten vara 20 000 kronor? Svaret är nej.
Okej, Tack så mycket!
Ja, uppgift c och d är samma typ fråga. Varken på uppgift c eller d ber de läsaren att faktiskt lösa ekvationen. De frågar ju vad ekvationernas lösningar innebär.
Därmed är svaren något i stil med:
Lösningar på ekvationen i c-uppgiften svarar på för vilka antal producerade markiser per dag överskottet blir 16 000 kronor.
Lösningar på ekvationen i d-uppgiften svarar på för vilka antal producerade markiser per dag överskottet blir 20 000 kronor.
Detta är ju svaren man bör ge, inte för vilka värde av x som ekvationen är sann. Det frågar de ju inte om.
Så hur många lösningar ekvationerna sedan har är en helt annan fråga och att ekvationen i d saknar lösning är irrelevant för den fråga som faktiskt ställs. Konstigt formulerat! Din instinkt att direkt tycka frågan var konstig är jättebra!
Daniel Pedersen skrev:Ja, uppgift c och d är samma typ fråga. Varken på uppgift c eller d ber de läsaren att faktiskt lösa ekvationen. De frågar ju vad ekvationernas lösningar innebär.
Därmed är svaren något i stil med:
Lösningar på ekvationen i c-uppgiften svarar på för vilka antal producerade markiser per dag överskottet blir 16 000 kronor.
Lösningar på ekvationen i d-uppgiften svarar på för vilka antal producerade markiser per dag överskottet blir 20 000 kronor.
Detta är ju svaren man bör ge, inte för vilka värde av x som ekvationen är sann. Det frågar de ju inte om.
Så hur många lösningar ekvationerna sedan har är en helt annan fråga och att ekvationen i d saknar lösning är irrelevant för den fråga som faktiskt ställs. Konstigt formulerat! Din instinkt att direkt tycka frågan var konstig är jättebra!
Tack för din notering! Jag håller med dig till en stor del.
Jag tycker så här:
Om denna uppgift hade bestått av bara delfrågorna c) och d) så har jag tolkat dem på samma sätt. Jag tyckte från början att frågan d) är konstig eftersom den är lik c) men det är ett A poäng på den, och sen när man kollar på vad de frågar efter i deluppgift a) så tänkte jag att de har ett annat syfte med d) än c). Alltså tog jag hänsyn till ordningen i deluppgifterna.
Mohammad Abdalla skrev:Daniel Pedersen skrev:Ja, uppgift c och d är samma typ fråga. Varken på uppgift c eller d ber de läsaren att faktiskt lösa ekvationen. De frågar ju vad ekvationernas lösningar innebär.
Därmed är svaren något i stil med:
Lösningar på ekvationen i c-uppgiften svarar på för vilka antal producerade markiser per dag överskottet blir 16 000 kronor.
Lösningar på ekvationen i d-uppgiften svarar på för vilka antal producerade markiser per dag överskottet blir 20 000 kronor.
Detta är ju svaren man bör ge, inte för vilka värde av x som ekvationen är sann. Det frågar de ju inte om.
Så hur många lösningar ekvationerna sedan har är en helt annan fråga och att ekvationen i d saknar lösning är irrelevant för den fråga som faktiskt ställs. Konstigt formulerat! Din instinkt att direkt tycka frågan var konstig är jättebra!
Tack för din notering! Jag håller med dig till en stor del.
Jag tycker så här:
Om denna uppgift hade bestått av bara delfrågorna c) och d) så har jag tolkat dem på samma sätt. Jag tyckte från början att frågan d) är konstig eftersom den är lik c) men det är ett A poäng på den, och sen när man kollar på vad de frågar efter i deluppgift a) så tänkte jag att de har ett annat syfte med d) än c). Alltså tog jag hänsyn till ordningen i deluppgifterna.
Man ska ju inte behöva tolka uppgifter över huvud taget. Jag tycker kvalitén på utformandet av uppgifter ha gått ner rejält de senaste åren och även tyvärr på nationella prov. Jag tycker lärare tar detta med allt för stor lättja. Vi måste kunna sätta större krav på bra formulerade uppgifter. Man ska inte normalisera situationen att man måste leka Hercule Poirot för att hitta på en annan frågeställning än det frågan faktiskt frågar om. Hur ska vi dessutom kunna kräva att eleverna "omtolkar" uppgiften på "rätt sätt"?
Man ska inte behöva anpassa frågan så den verkar relevant, utan frågan ska vara som den är utan behov av tolkning. Ibland undrar jag vem det egentlig är som gör denna typ av frågor...
Daniel Pedersen skrev:
Man ska ju inte behöva tolka uppgifter över huvud taget. Jag tycker kvalitén på utformandet av uppgifter ha gått ner rejält de senaste åren och även tyvärr på nationella prov. Jag tycker lärare tar detta med allt för stor lättja. Vi måste kunna sätta större krav på bra formulerade uppgifter. Man ska inte normalisera situationen att man måste leka Hercule Poirot för att hitta på en annan frågeställning än det frågan faktiskt frågar om. Hur ska vi dessutom kunna kräva att eleverna "omtolkar" uppgiften på "rätt sätt"?Man ska inte behöva anpassa frågan så den verkar relevant, utan frågan ska vara som den är utan behov av tolkning. Ibland undrar jag vem det egentlig är som gör denna typ av frågor...
Att kunna tolka en uppgift är väl så viktigt som att (rent mekaniskt) kunna beräkna värdet av något. Vi försöker fokusera på att eleverna i första hand skall lära sig göra det som INTE en dator kan göra bättre. Du verkar ligga helt i motfas med matematikundervisningen både på grundskola, gymnasium och tekniska högskolor!
Smaragdalena skrev:Daniel Pedersen skrev:
Man ska ju inte behöva tolka uppgifter över huvud taget. Jag tycker kvalitén på utformandet av uppgifter ha gått ner rejält de senaste åren och även tyvärr på nationella prov. Jag tycker lärare tar detta med allt för stor lättja. Vi måste kunna sätta större krav på bra formulerade uppgifter. Man ska inte normalisera situationen att man måste leka Hercule Poirot för att hitta på en annan frågeställning än det frågan faktiskt frågar om. Hur ska vi dessutom kunna kräva att eleverna "omtolkar" uppgiften på "rätt sätt"?Man ska inte behöva anpassa frågan så den verkar relevant, utan frågan ska vara som den är utan behov av tolkning. Ibland undrar jag vem det egentlig är som gör denna typ av frågor...
Att kunna tolka en uppgift är väl så viktigt som att (rent mekaniskt) kunna beräkna värdet av något. Vi försöker fokusera på att eleverna i första hand skall lära sig göra det som INTE en dator kan göra bättre. Du verkar ligga helt i motfas med matematikundervisningen både på grundskola, gymnasium och tekniska högskolor!
Ja, det är viktigt att kunna tolka vad det att ekvationen V(x)=20 saknar lösning innebär eller be eleven lösa ekvationen och tolka resultatet. Håller helt med. Men då ska man ställa den frågan eller de frågorna. Man ska inte ställa frågan vad ekvationen innebär. Det är ju något helt annat.
Jag kan hålla med om att frågan i den här uppgiften inte är särskilt välformulerad.
