Tolkning av äldre text
Hej!
Jag skulle behöva hjälp med hur man ska tolka följande meningar i en äldre text som jag hittat:
"Wårt Söta Modersmål blir dageligen bland
oss så misswårdat, at det är en ömkan: De Swenskas
Ord och Meningar äro nu högdragnare, än at de
munteligen eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska;
Derföre äro nu de Swenska så owande wid Swenskan,
at de rättnu intet stapla så mycket när de tala andra
Språk, som när de tala sitt Eget. "
Stavningen har jag inga problem med förstå, däremot förstår jag inte riktigt den inledande meningen. Hur skulle man kunna översätta "...att det är en ömkan" ? Jag har hittat att synonymer till ömkan är bland annat "medlidande", men det låter lite konstigt att skriva om det med det ordet. Finns det någon bättre omskrivning?
Jag förstår inte riktigt vad skribenten menar med meningen som följer, "äro nu högdragnare, än at de munteligen och skriffteligen kunna uttydas på Svenska" - innebär det att språket är otydligt?
Och vad menas med "stapla" som det står i den sista meningen? Finns det något ord idag i svenskan som man kan byta ut det mot?
Tack på förhand!
ömkan = beklagligt
stapla (tror jag är gammal stavning av stappla) = snubbla
Jag är på intet sätt expert på gammelsvenska utan gissar lite här;
Stapla - tror jag betyder "fumlar", "pratar inte flytande", "hackar sig fram"
högdragnare - är en böjningsform av högdragen som betyder snorkig, nedlåtande
"Wårt Söta Modersmål blir dageligen bland oss så misswårdat, at det är en ömkan - skulle gissa betyder att man säger att Svenska språket missköts så att det är ömkligt
Tack för alla alternativa skrivsätt! Känner att jag har fått en större förståelse nu.
Dock förstår jag fortfarande inte riktigt vad skribenten försöker få fram med följande del:
"Ord och Meningar äro nu högdragnare, än at de
munteligen eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska;"
Att orden och meningarna är mer högdragna förstår jag, men vad är konsekvensen av detta? Dvs vad betyder "än at de
munteligen eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska;"?
Skribenten kanske syftar på ovanan att märkvärdigsera sitt språk med utrikiska ord - troligen franska på den tiden.
"Än" kan användas så här: " det var inte mörkare än att jag kunde läsa en bok". Dåförtiden kunde man tydligen säga "det var mörkare än att jag kunde läsa en bok", när vi skulle säga "det var för mörkt för att jag skulle kunna läsa en bok".
Nu uppstod ytterligare en fråga:
Uttrycket: "De Swenskas...." syftar det på svenskarna, dvs språkets utövare?
Eller är det det svenska språket som man syftar på?
Själv tycker jag att den första tolkningen verkar mer rimlig.
Det förekommer en gång till i texten och där är det definitivt de svensktalande som avses
