titrerkurva (bild medför)? (Kemi/Kemi 2)

Hej, man skulle ta reda på när denna svag syra stark bas tituleringen blivit en buffert, jag tror att den blir så vid 14.5 ml då det vid vissa fall inte blir någon förändring i pH alls. Sen ska man ange halvtitrerpunkt men kan inte avläsa från grafen..

Lösningen är en buffert när den innehåller både den svaga syran och den svaga syrans konjugerade bas, d v s runt halvtitrerpunktten. Jo, visst kan du avläsa halvtitrerpunkten från grafen - börja med att ta reda på vilken volym NaOH som har tillsatts vid ekvivalenspunkten, och läs av pH när man har tillsatt exakt hälften så mycket NaOH.

Vilken volym NaOH har man tllsatt vid EP?

Smaragdalena skrev :
Lösningen är en buffert när den innehåller både den svaga syran och den svaga syrans konjugerade bas, d v s runt halvtitrerpunktten. Jo, visst kan du avläsa halvtitrerpunkten från grafen - börja med att ta reda på vilken volym NaOH som har tillsatts vid ekvivalenspunkten, och läs av pH när man har tillsatt exakt hälften så mycket NaOH.
Vilken volym NaOH har man tllsatt vid EP?

Jag och min kompis fick fram att det fanns två pKa vilket innebär att den är en tvåprotonig syra.

pKa1- 1,55 och pKa2- 4,04

dock sa läraren att det inte var nödvändigt att på reda på EP, eller har jag missförstått henne?

Du måste ha missförstått läraren. Hur skulle man kunna få fram halvtitrerpunkten om man inte vet ekvivalenspunkten?

Med lite god vilja kan man hitta en ekvivalenspunkt när man har tillsatt ungefär 2 ml och en rejäl när man har tillsatt ungefär 4,2 ml. I så fall skulle man ha en halvtitrerpunkt vid 1 ml ( pH = 1,6) och en vid 2,1 ml (pH = 2,4)

Vad är det du har läst av för att få fram pKa1 = 1,55 respektive pKa2 = 4,04? Jag hittar ingenting intressant i titrerkurvan vid de pH-värdena - pH = 1,55 verkar dessutom vara pH för syran innan man har tillsatt någon bas alls.

När man letar efter ekvivalenspunkterna i en titrerkurvan letar man efter när pH ändras kraftigt vid en liten tillsats av bas.

Smaragdalena skrev :
Du måste ha missförstått läraren. Hur skulle man kunna få fram halvtitrerpunkten om man inte vet ekvivalenspunkten?
Med lite god vilja kan man hitta en ekvivalenspunkt när man har tillsatt ungefär 2 ml och en rejäl när man har tillsatt ungefär 4,2 ml. I så fall skulle man ha en halvtitrerpunkt vid 1 ml ( pH = 1,66) och en vid 2,1 ml (pH = 2,4)
Vad är det du har läst av för att få fram pKa1 = 1,55 respektive pKa2 = 4,04? Jag hittar ingenting intressant i titrerkurvan vid de pH-värdena - pH = 1,55 verkar dessutom vara pH för syran innan man har tillsatt någon bas alls.
När man letar efter ekvivalenspunkterna i en titrerkurvan letar man efter när pH ändras kraftigt vid en liten tillsats av bas.

Jaha okej , men om man ska ange när det är buffert, tänker jag att det vore vid 14.5 ml där samma pH värde upprepas minst två gånger innan det kommer ett nytt, och det nya är ofta bara 0.1 enheter större. SÅ kan man säga att vid 14.5 ml fungerar den som buffert? för hade tänkt 11ml innan men när finns endå större skillnad

eller vänta läste precis det du skrev i början, så kan bufferten förekomma två gånger då vi har två halvtitrerpunkter? eller är det så att den varar från den punkten den väl har börjat

en sak till, den svaga syran vi fått titrera var oxalsyra, vi visste dock inte det förrän efter labben. Kan dessa pKa värden stämma? hur skall jag kunna se det?

du undrade var jag fick de värdena ifrån, när jag jämförde med pKa för oxalsyra tänkte jagatt de var de närmaste

så här ser den ut i närmare bild

Hej plugghästen 123453, du vet väl att du kan redigera ditt gamla inlägg så att du inte behöver spamma tråden på det här sättet? Det går inte att påstå att du bumpar tråden, eftersom du faktiskt tillför ny info de flesta gångerna, men det är lika irriterande och dessutom ganska osmart, eftersom din tråd åker högst upp varje gång, och det är säkert fler än jag som svarar på frågornanerifrån. /moderator

Nej, anledningen till att pH inte ändras när man tillsatt mer än cirka 10 ml är att titrerlösningen och titratorn har ungefär samma pH. Lösningen är inte buffrad.

Du skall titta på din titrerkurva och hämta värdena därifrån, annars vore det ju meningslöst att göra labben.

ber om ursäkt men är ganska ny här och vet inte hur man ska göra, men då jag skulle försöka stod det #permalänk och citera, utan redigera därför var jag tvungen att skriva flera gånger.

Men var är lösningen buffrad om den inte är det vid 14,5ml? för det finns ju inget annat ställe där pH är stabil som efter den punkten?

Med lite god vilja kan man hitta en ekvivalenspunkt när man har tillsatt ungefär 2 ml och en rejäl när man har tillsatt ungefär 4,2 ml. I så fall skulle man ha en halvtitrerpunkt vid 1 ml ( pH = 1,6) och en vid 2,1 ml (pH = 2,4)

Alltså: pKa1 = 1,6 och pKa2 = 2,4.

Borde halvtitrerpunkterna inte vara vid EP1/2=1 mL och (EP1+EP2)/2=3.1 mL?

Notera även att vi då får något bättre överensstämmelse med de pKa-värden som anges på Wikipedia.

Naturligtvis har oggih rätt, jag måste ha haft hjärnsläpp när det gäller pKa2.

oggih skrev :
Borde halvtitrerpunkterna inte vara vid EP1/2=1 mL och (EP1+EP2)/2=3.1 mL?
Notera även att vi då får något bättre överensstämmelse med de pKa-värden som anges på Wikipedia.

men om jag ska utgå från den information som finns i boken, står det ej vad pKa1 och pKa2 ska vara..

Längst till höger på sista raden står pKa1. Gissningsvis står pKa2 längst upp till höger på nästa sida i boken, som pKa för väteoxalatjon.

bilden kunde inte laddas upp, dock vet jag inte om den kommer göra det sen men för väteoxalatjon är pKa 12,72 vilket inte stämmer med vårt

Den bok som påstår att pKa för väteoxalatjonen är 12,72 borde brännas på bål, för den innehåller troligen andra felaktigheter också, men det är mer troligt att du har tittat på pKa för vätefosfatjon.

Smaragdalena skrev :
Den bok som påstår att pKa för väteoxalatjonen är 12,72 borde brännas på bål, för den innehåller troligen andra felaktigheter också, men det är mer troligt att du har tittat på pKa för vätefosfatjon.

Om du tittar efter, ser du att det inte står pKa utan pKb i tabellen.

Smaragdalena skrev :
Om du tittar efter, ser du att det inte står pKa utan pKb i tabellen.

jaha oj, men hur skall jag göra för att få ut pka2? ska man räkna?

Du skulle kunna använda det för att få fram pKa för oxalsyra - eftersom oxalsyra och väteoxalatjon är ett konjugerat syrabaspar är pKa + pKb = 14. Hittar du pKb för oxalatjonen, så kan du använda den för att ta reda på pKa för väteoxalatjonen, eftersom dessa båda är konjugerade.

För en godtycklig syra HA med korresponderande bas A^- gäller att

pKa(HA) + pKb(A^-) = pKw.

Detta innebär att det finns två sätt att få fram pKa2(H2C2O4) (a.k.a. pKa(HC2OH^-)):

(1) Du hittar pKa(HC2OH^-) direkt i formelsamlingen. I de flesta formelsamlingar för gymnasiet borde det inte vara några problem, men du verkar ha haft otur att få tag på en där det inte finns med.

(2) Via pKb för den korresponderande basen oxalatjonen, dvs. pKb(C2O4^2-) ihop med pKw vid aktuell temperatur (ungefär 14 vid rumstemperatur).

Smaragdalena skrev :
Du skulle kunna använda det för att få fram pKa för oxalsyra - eftersom oxalsyra och väteoxalatjon är ett konjugerat syrabaspar är pKa + pKb = 14. Hittar du pKb för oxalatjonen, så kan du använda den för att ta reda på pKa för väteoxalatjonen, eftersom dessa båda är konjugerade.

14-9,70= 4.3

pKa2=4,3

alltså är pKa1= 1.19 och pKa2= 4.3

och de värdena vi kunde läsa av från kurvan var pKa1= 1,66 och pKa2= 3.59

kan ovan stämma? (förlåt tråden börjar bli för lång)

Det verkar som om man har titrerat med NaOH men koncentrationen 0,05 mol /dm^3. Det hade varit mycket bättre om man hade använt NaOH med koncentrationen 0,02(00) mol/dm^3 istället om man ville använda den byretten och de tillsatserna, så hade man fått en myckt bättre kurva i det intressanta pH-området (det är väl inte någon som blir särskilt upphetsad över det som händer efter v = 5 i den här titreringen).

Smaragdalena skrev :
Det verkar som om man har titrerat med NaOH men koncentrationen 0,05 mol /dm^3. Det hade varit mycket bättre om man hade använt NaOH med koncentrationen 0,02(00) mol/dm^3 istället om man ville använda den byretten och de tillsatserna, så hade man fått en myckt bättre kurva i det intressanta pH-området (det är väl inte någon som blir särskilt upphetsad över det som händer efter v = 5 i den här titreringen).

ja asså håller helt och hållet med dig, föreställ dig hur det va att stå där i typ 20min med ingen förändring, men i alla fall ser min uträkning rätt ut ( typ två inlägg innan)

alltså är pKa1= 1.19 och pKa2= 4.3
och de värdena vi kunde läsa av från kurvan var pKa1= 1,66 och pKa2= 3.59

Det här ser riktigt ut.

plugghästen123453 skrev :
Smaragdalena skrev :
Du skulle kunna använda det för att få fram pKa för oxalsyra - eftersom oxalsyra och väteoxalatjon är ett konjugerat syrabaspar är pKa + pKb = 14. Hittar du pKb för oxalatjonen, så kan du använda den för att ta reda på pKa för väteoxalatjonen, eftersom dessa båda är konjugerade.
14-9,70= 4.3
pKa2=4,3
alltså är pKa1= 1.19 och pKa2= 4.3
och de värdena vi kunde läsa av från kurvan var pKa1= 1,66 och pKa2= 3.59

kan ovan stämma? (förlåt tråden börjar bli för lång)

hallå, återkom till denna uppg då jag behövde informationen, men minns ej, varför tog vi 9.70???

9,70 är pKb för oxalatjonen enligt din tabell.