15 svar
164 visningar
naturarecheck behöver inte mer hjälp
naturarecheck 1039
Postad: 6 apr 2023 09:12

Titrerkurva

I denna graf visas NH3 som titreras av HCl. Jag vet att detta jag kommer skriva nu inte är relevant för att svara på uppgiften men jag är bara nyfiken. Visst är pKb för basen ungefär 9? Hur ska man tänka när det är som titreras? 

Teraeagle 21051 – Moderator
Postad: 6 apr 2023 10:13

Japp, pKb är ungefär 9. Att titrera en svag bas med en stark syra fungerar precis som när man titrerar en svag syra med en stark bas.

naturarecheck 1039
Postad: 10 apr 2023 10:47 Redigerad: 10 apr 2023 10:49

Okej. Men vänta om pKb för ammoniak är 9 betyder det att pKa är 5. Det ger ju att Ka är högre än Kb och att ammoniak då borde reagera som syra? Hur funkar det?

Frågan är att man ska bestämma koncentrationen på ammoniaklösningen. Då tänker jag att man skriver upp reaktionen först och balanserar den. Vid ekvivalenspunkten har all ammoniak protolyserats (kan man säga så eller är det bara för syror?). Enligt molförhållandet har vi lika många mol ammoniak som saltsyra vid ekvivalenspunkten. Sedan räknade jag ut substansmängden syra vid ekvivalenspunkten vilket ger samma värde för basen. Nu kommer vi till frågan: Tillsist ska man dividera antal mol bas med volymen? Hur ska jag veta om jag ska dividera med volymen ammoniak som är 100ml eller om jag ska dividera med den totala volymen (alltså inklusive syran)?

Teraeagle 21051 – Moderator
Postad: 10 apr 2023 10:59

Men vänta om pKb för ammoniak är 9 betyder det att pKa är 5. Det ger ju att Ka är högre än Kb och att ammoniak då borde reagera som syra? Hur funkar det?

Samma fel som i din andra tråd. Det är inte ammoniaks pKa som är 5, utan det är dess korresponderande syras (ammoniumjonen) pKa. 

Vid ekvivalenspunkten har all ammoniak protolyserats (kan man säga så eller är det bara för syror?).

Protolys använder man bara för syror. "Lys" betyder ungefär sönderdelning, så "protolys" betyder att en molekyl sönderdelas varvid det bildas en fri proton.

Tillsist ska man dividera antal mol bas med volymen? Hur ska jag veta om jag ska dividera med volymen ammoniak som är 100ml eller om jag ska dividera med den totala volymen (alltså inklusive syran)?

Du vill veta koncentrationen av ammoniak i det ursprungliga provet. Vad hade det för volym?

naturarecheck 1039
Postad: 10 apr 2023 11:18 Redigerad: 10 apr 2023 11:19

Men om jag får en given molekyl och ska bestämma om den kommer reagera som syra eller bas så jämför jag dess pKa och pKb. Hur gör jag det med ammoniak? Hur räknar jag ut pKa för ammoniak? 

naturarecheck 1039
Postad: 10 apr 2023 11:21

I en annan tråd jämförde jag Ka och Kb för divätefosfatjonen för att avgöra om den oftare skulle reagera som bas eller syra. Kan jag inte då ta 14 - pKa för divätefosfatjonen för att ta reda på dess pKb?

Teraeagle 21051 – Moderator
Postad: 10 apr 2023 11:43
naturarecheck skrev:

Men om jag får en given molekyl och ska bestämma om den kommer reagera som syra eller bas så jämför jag dess pKa och pKb. Hur gör jag det med ammoniak? Hur räknar jag ut pKa för ammoniak? 

Om du hade haft pKb för den korresponderande basen till ammoniak hade du kunnat räkna ut det genom sambandet pKa+pKb=14. Problemet är att ammoniak praktiskt taget saknar syraegenskaper, det är en bas. Ammoniak är en av baserna du förväntas lära dig känna igen, se sammanställningen här:

https://www.pluggakuten.se/trad/faq-vad-behover-jag-kunna-inom-amnet-kemi/?order=all#post-cff6a063-297f-4973-b8a4-a8d0012a6159 

Teraeagle 21051 – Moderator
Postad: 10 apr 2023 11:55 Redigerad: 10 apr 2023 11:55
naturarecheck skrev:

I en annan tråd jämförde jag Ka och Kb för divätefosfatjonen för att avgöra om den oftare skulle reagera som bas eller syra. Kan jag inte då ta 14 - pKa för divätefosfatjonen för att ta reda på dess pKb?

Snabb härledning:

Om vi tar fram Ka för reaktionen

HA<—> H+ + A-

blir det

Ka=[H+][A-][HA]\displaystyle K_a=\frac {[H^+][A^-]}{[HA]}

och för reaktionen

A- + H2O <—> HA + OH-

blir det

Kb=[HA][OH-][A-]\displaystyle K_b=\frac {[HA][OH^-]}{[A^-]}

Multiplicerar vi ihop dessa fås

Ka·Kb=[H+][A-][HA]·[HA][OH-][A-]\displaystyle K_a\cdot K_b=\frac {[H^+][A^-]}{[HA]}\cdot \frac {[HA][OH^-]}{[A^-]}

KaKb=[H+][OH-]K_aK_b=[H^+][OH^-]

Högerledet kan man skriva om med vattnets autoprotolys

H2O <—> H+ + OH-

Kw=[H+][OH-]K_w=[H^+][OH^-]

så att man får

KaKb=KwK_aK_b=K_w

vilket med hjälp av logaritmlagar blir samma som

pKa+pKb=pKwpK_a+pK_b=pK_w

Som du ser från början av härledningen är det Ka för syran och Kb för dess korresponderande bas. Det är inte Ka och Kb för samma ämne, i det fall ämnet både kan verka som syra och bas. Det är alltså Ka för ammonium och Kb för ammoniak, eller Ka för divätefosfat och Kb för vätefosfat.

naturarecheck 1039
Postad: 10 apr 2023 11:57 Redigerad: 10 apr 2023 11:58

Okej. Men i en annan tråd som du hjälpte mig med där frågan var:

"Min frågan är om vätekarbonat ger en sur eller basisk lösning i kontakt med vatten? Jag tänker att den kommer få en basisk lösning eftersom tabellvärdet ger oss att Kb värdet för vätekarbonatjonen är högre än Ka värdet vilket betyder att den är bättre på att reagera som bas. Stämmer detta?"

Så jämförde vi Ka och Kb för en och samma jon...? Det visade då sig att Kb är större än Ka och därför reagerar den som bas? Kan man inte göra dessa slags slutsatser?

Teraeagle 21051 – Moderator
Postad: 10 apr 2023 12:00

Ja det stämmer att om Kb är större än Ka för samma ämne så kommer en vattenlösning av ämnet att bli basisk. Men detta är inte samma Ka och Kb som man använder i sambandet pKa+pKb=14.

naturarecheck 1039
Postad: 10 apr 2023 12:16

Aha okej. När kan jag ha användning av att veta  hur Ka och Kb är för korresponderande ämnen? Jag tänker att om Ka är stor för en syra så kommer dess korresponderande bas var liten vilket betyder att lösningen kommer ha lågt pH. Kan man använda eller utnyttja det sambandet mer eller i andra frågor?

Men om jag vill ta reda på Kb för ett ämne men endast har Ka för ämnet, hur räknar jag ut Kb för ämnet? 

Teraeagle 21051 – Moderator
Postad: 10 apr 2023 12:20

Aha okej. När kan jag ha användning av att veta  hur Ka och Kb är för korresponderande ämnen? Jag tänker att om Ka är stor för en syra så kommer dess korresponderande bas var liten vilket betyder att lösningen kommer ha lågt pH. Kan man använda eller utnyttja det sambandet mer eller i andra frågor?

Det stämmer. Nyttan är väl oklar, men du skulle kunna få en uppgift där du hes pKa för en syra men ska räkna ut pH i en lösning av dess korresponderande bas. Den praktiska nyttan är väl inte jättestor på så sätt.

Teraeagle 21051 – Moderator
Postad: 10 apr 2023 12:21

Men om jag vill ta reda på Kb för ett ämne men endast har Ka för ämnet, hur räknar jag ut Kb för ämnet? 

Det kan du inte, det måste du få från din formelsamling. Det går att räkna ut på annat sätt, men det är överkurs.

naturarecheck 1039
Postad: 10 apr 2023 12:24
Teraeagle skrev:

Aha okej. När kan jag ha användning av att veta  hur Ka och Kb är för korresponderande ämnen? Jag tänker att om Ka är stor för en syra så kommer dess korresponderande bas var liten vilket betyder att lösningen kommer ha lågt pH. Kan man använda eller utnyttja det sambandet mer eller i andra frågor?

Det stämmer. Nyttan är väl oklar, men du skulle kunna få en uppgift där du hes pKa för en syra men ska räkna ut pH i en lösning av dess korresponderande bas. Den praktiska nyttan är väl inte jättestor på så sätt.

Det jag gör då är väl att jag räknar ut pKb för basen. Men jag måste väl veta koncentrationen vad jag har från början för att kunna räkna ut pH? För då ställer jag sedan upp ett ekvationssystem och räknar ut hydroxidjon koncentrationen vid jämvikt, sedan pOH. Tillsist pH.

Teraeagle 21051 – Moderator
Postad: 10 apr 2023 12:25

Ja det stämmer.

naturarecheck 1039
Postad: 10 apr 2023 12:30

Jag vill tacka så mycket för hjälpen. Jag har lärt mig en hel del :)

Svara
Close