Titrering med svag syra eller svag bas?
Varför används sällan titrering med svag syra och svag bas som en metod att bestämma pKa-värdet?
Vilka är nackdelarna?
1. Är det p.g.a om vi t.ex. titrerar låt säga mellan stark syra, fosforsyra, som är treprotonigsyra, så måste man ha x3 mer basiska ämnen?
2. Man få helt enkelt öka kvantiteten? Onödigt kostsamt, kanske, och tidsmässigt inte bra.
På fråga 2: Kan det vara så, att om man titrerar en stark syra med svag bas, att man tills och med alldrig kommer fram till ekv.punkten?
Och på fråga 2 återigen: Finns det baser som kan tar upp flera protoner samtidigt, för de starka baserna jag känner till är NaOH och KOH, men de kan bara ta upp en i taget.
Psss. srry förmodligen ska det ligga i kemi 2 då pKa är med, fast i det här fallet så tror inte jag den är så viktig.
Anledninge till att man inte väljer att titrera en svag syra med en svag bas (eller tvärtom) är att man inte får en tillräckligt brant förändring av titrerkurvan vid ekvivalenspunkten. Det är helt enkelt svårt att veta när man har tillsatt ekvivalenta mängder.
När man titrerar en stark syra med en star bas /eller tvärtom) får man en väldigt stor förändring i pH vid ekvivalenspujnkten, kanske 5 pH-enheter.
När man titrerar en svag syra med en stark bas (eller någon annan lkvärdig kombination) får man en betydligt mindre förändring av pHvärdet vid EP, kanske 2 pH-enheter.
Om man titrerar en svag syra med en svag bas (eller tvärtom) får man en liten pH-förändring vid EP, kanske ½ pH-enhet.
Välj sedan ut två stycken av de sura lösningarna (med rödkålsextrakten i). Tillsätt därefter ammoniak droppvis eller med hjälp av dosspruta, i kända mängder. Anteckna värdena (volym tillsatt ammoniak vs pH-värde) som behövs för att kunna rita upp en titrerkurva. PH-värdet bestämmer du med hjälp av rödkålsindikatorn. Avsluta när du tydligt har passerat ekvivalenspunkten (titrerpunkten). Rita en titreringskurva. Bestäm pKa-värdet med hjälp av den uppritade titreringskurvan för det undersökta ämnet och presentera undersökningen i en uppsats. Ta med relevanta reaktionsformler i uppsatsen. Förklara kurvans utseende. Jämför dina data med tabelldata om sådana finns. Du kan även beräkna syrans pKa-värde om totalkoncentrationen är känd och jämföra med ditt avlästa värde.
1. Hur ska jag då med min stackars lilla rödkålsindikatorn veta, när titreringspunkten är nådd? Om man tar citronsyra, och ättiksyra och en medelsvag ammoniak, blir det ju helt obegripligt omslag.
2. Vad har antocyaninerna ens för omslagsintervall, i boken finner jag 10 olika indikatorer och intervall, ALLA finns förutom rödkolets, eller heter inte den aktiva substansen i indikatorn antocyaninerna?
3. Om man nu titrerar så svaga syror med svag bas, så förskjuts ju EP, någonstans, den blir vid pH=7.
Om det vore en svagsyra och starkbas, så skulle jag anta att EP, blir lite mer basiskt, men i det här fallet vet ej.
4. Jämför dina data med tabelldata om sådana finns, (vilken tabelldata, för vad?)
5. Du kan även beräkna syrans pKa-värde om totalkoncentrationen är känd och jämföra med ditt avlästa värde (total konsentration av vad, hela lösningen?)
Fråga din lärare, om din lärare har givit dig en så idiotisk uppgift.
var det jag som skrev ordet idiopatiskt säger vi, eller kom det från dig, men ja, jag tycker också att den är helt värdelöst, men tyvärr, ibland har man tur ibland har man ett mardröm med lärare.
