Ett antal frågor inför prov (bindningar)

Hej. Jag har ett antal exempeluppgifter till ett prov, men jag har inga svar. Dessa uppgifter har delats ut av min lärare (utan facit). Det finns 12 frågor, men det är några jag funderat lite extra över och skulle därför vilja kolla att jag haft rätt. Dessutom har jag lite allmäna frågor, märkt med fetstil.

Vilken typ av bindning (jonbindning eller polär/opolär kovalent bindning) finner man i
nedanstående? Motivera ditt svar!
 a. magnesiumdibromid (MgBr2)

Magnesiumdibromid består av en metall och en icke-metall, och som grundregel kan man säga att en sådan förening (mellan en metall och icke-metall) är ett salt. Ett salt består av joner, i detta fall mellan magnesium och brom. En bromjon har laddningen 1- och en magnesiumjon har laddningen 2+. Dessa sitter ihop med en jonbindning, eftersom att saltet består av joner.

b. vätesulfid H2S

Vätesulfid består också av en icke-metall och en metall, därför gäller regeln ovan: det består av jonbindningar.
c. kalciumoxid (CaO)

Kalciumoxid består också av en icke-metall och en metall, därför gäller regeln ovan: det består av jonbindningar.
d. ozon (O3)

Ozon består av tre ozonatomer som sitter ihop med opolärt kovalenta bindningar, eftersom att ozon består av samma slags atomer, som inte har någon elektronegativ skillnad. Om syre dock hade ingått i en kemisk förening med ett annat ämne så hade den bindningen troligtvis blivit polär eftersom att syre är ett starkt elektronegativt ämne.
e. litiumklorid (LiCl2)

Litiumklorid består också av en icke-metall och en metall, därför gäller regeln ovan: det består av jonbindningar.
f. hydroxidjon (OH–)

En hydroxidjon sitter inte ihop med jonbindningar, eftersom vi inte kollar på en bindning mellan två olika joner. Det borde vara en polär kovalent bindning eftersom att elektronegativitetsskillnaden är 0,9=> och <=1,8 (1,24). Delta- kommer ligga vid den starkaste elektronegativa atomen, syre (detta påstående är jag osäker på).

Fråga om denna fråga: Ange kemisk beteckning, elektronfördelningen, antalet valenselektroner och beteckningen
för följande grundämnen. Är det någon skillnad på "kemisk beteckning" och "beteckning"?

Kväve (N2) och syre (O2), som bland annat finns i luften vi andas, har båda väldigt låga
kokpunkter. Kvävet börjar koka redan vid
−196°C och syret vid
−180°C (vid normalt
lufttryck). Redogör så utförligt som möjligt för varför dessa ämnen har så låg kokpunkt.

Problemet här är att vi inte alls gått igenom hur ämnens kokpunkt påverkas av bindningarna, trots att det står i målen. Det finns med på exempelprovet så det borde ju komma:( Är ett rimligt svar att nämna att kväve och syremolekyler sitter ihop med van der waals-bindningar, som är en svag bindning vilket gör att atomerna lätt sätts i rörelse av värmerörelsen? Finns det något mer man kan nämna för en ambitiös student som mig som siktar på högre betyg 😁

Nästa sista frågan: Min lärare nämnde en regel han kallade "fånigt"-regeln i samband med vätebindningar. Men, jag hängde inte riktigt med på hur man tolkade den. För, i vätebindningar ingår -OH, -NH, eller -NF. Men han ritade upp det som typ "FONIGTH". Jag måste ha missförstått eller glömt.

Sista frågan:  I listan på vad vi ska plugga på står det Använda korrekta symboler för att markera dipoler, vätebindningar etc . Detta har vi inte gått igenom, den enda vi gått igenom är delta+ och delta-. Jag hittar ingen webbsida som listar hur man markerar dessa. Några tips?

Väldigt många frågor, sorry. Delvisa svar eller svar på bara nån fråga eller påstående uppskattas. Tack!

Provet är 19/10-2020, så tråden kan stängas efter det.