Tillväxthurvor hos två olika populationer
Hej! Jag var inne på Magnus Ehingers hemsida och såg denna fråga:
"Betrakta nedanstående figur. Den visar hur två insektspopulationer varierar under sommarhalvåret. Den övre, heldragna kurvan är för bladlöss och den undre, streckade för nyckelpigor, som äter bladlössen."
Det jag har kommit fram till är att nyckelpigorna visar predators populationens kurva och bladlössen visar bytespopulationen kurva. Diagrammet visar alltså förhållandet mellan dessa populationer.
Jag undrar om jag skulle kunna få hjälp att förklara denna figur mer ingående, och kanske förklara hur "tillväxtkurvor" och bärkraftsnivån ser ut)? Tack på förhand!
Du kan till exempel fundera på förhållandet mellan tiderna för "toppar" mellan de två kurvorna. Den populationen nyckelpigor ligger alltid lite efter populationen bladlöss, varför då?
fner skrev:Du kan till exempel fundera på förhållandet mellan tiderna för "toppar" mellan de två kurvorna. Den populationen nyckelpigor ligger alltid lite efter populationen bladlöss, varför då?
Det är väll för att det tar ett tag för nyckelpigorna att utvecklas och därför hamnar alltid predatorspopulationens kurva lite efter bytespopulationens kurva? Men det känns som att mitt svar inte är så utvecklat, skulle du kunna förklara lite mer djupgående?
Ja, det är ju först när antalet nyckelpigor blir så pass många och äter så pass mycket bladlöss som populationen bladlöss minskar. Just på toppen lever av bladlösskurvan lever ju nyckelpigorna sitt bästa liv, med god tillgång till föda. Fler nyckelpigor överlever och eventuellt påverkas även antalet avkommor (detta kan jag inte svära på, men om fler nyckelpigor överlever till "fertil ålder" bör ju fler parningar kunna ske). Om vi antar att födseln av bladlöss är konstant så kommer ju populationen att minska när nyckelpigorna är många. Nyckelpigorna får då en mindre och mindre tillgång till föda, men klarar sig antagligen ett tag innan de "svälter". MEN få nyckelpigor bidrar i sig till att konkurrensen om bladlössen minskar, så deras population kan öka igen och då kan även nyckelpigorna få mer föda och så håller det på så hela tiden.
fner skrev:Ja, det är ju först när antalet nyckelpigor blir så pass många och äter så pass mycket bladlöss som populationen bladlöss minskar. Just på toppen lever av bladlösskurvan lever ju nyckelpigorna sitt bästa liv, med god tillgång till föda. Fler nyckelpigor överlever och eventuellt påverkas även antalet avkommor (detta kan jag inte svära på, men om fler nyckelpigor överlever till "fertil ålder" bör ju fler parningar kunna ske). Om vi antar att födseln av bladlöss är konstant så kommer ju populationen att minska när nyckelpigorna är många. Nyckelpigorna får då en mindre och mindre tillgång till föda, men klarar sig antagligen ett tag innan de "svälter". MEN få nyckelpigor bidrar i sig till att konkurrensen om bladlössen minskar, så deras population kan öka igen och då kan även nyckelpigorna få mer föda och så håller det på så hela tiden.
Okej, tack! Men kan man säga något om deras tillväxtkurvor (asså om bilden t.ex. visar s- och -kurvor) när man kollar på denna bild?
Och på bilden ser du även att kurvorna går neråt, beror det på att nyckelpigorna och bladlössen inte trivs i den temperaturen under den månaden, eller beror det på att de har nått sin bärkraftsnivå?
Jag tror att man bortser från temperaturskillnader under de varma månaderna, men att bladlössen verkar "vakna" i mars, nyckelpigorna i april och att både bladlössen och nyckelpigorna "går i ide"/vilar/dör. Däremellan får vi anta att det endast är populationsstorlekarna som påverkar.
Vad är en s-kurva? Vad är bärkraftsnivå?
Förstår du vad jag menar nu?
.melody. skrev:fner skrev:Ja, det är ju först när antalet nyckelpigor blir så pass många och äter så pass mycket bladlöss som populationen bladlöss minskar. Just på toppen lever av bladlösskurvan lever ju nyckelpigorna sitt bästa liv, med god tillgång till föda. Fler nyckelpigor överlever och eventuellt påverkas även antalet avkommor (detta kan jag inte svära på, men om fler nyckelpigor överlever till "fertil ålder" bör ju fler parningar kunna ske). Om vi antar att födseln av bladlöss är konstant så kommer ju populationen att minska när nyckelpigorna är många. Nyckelpigorna får då en mindre och mindre tillgång till föda, men klarar sig antagligen ett tag innan de "svälter". MEN få nyckelpigor bidrar i sig till att konkurrensen om bladlössen minskar, så deras population kan öka igen och då kan även nyckelpigorna få mer föda och så håller det på så hela tiden.
Okej, tack! Men kan man säga något om deras tillväxtkurvor (asså om bilden t.ex. visar s- och -kurvor) när man kollar på denna bild?
Och på bilden ser du även att kurvorna går neråt, beror det på att nyckelpigorna och bladlössen inte trivs i den temperaturen under den månaden, eller beror det på att de har nått sin bärkraftsnivå?
För nedgången kan flera faktorer spela in, t.ex.
hur temperaturen påverkar bladlössen/nyckelpigorna
hur temperatur/nederbörd påverkar de växter som bladlössen lever av
de predatorer (t.ex. fåglar, spindlar, getingar) som äter nyckelpigor påverkar också antalet nyckelpigor, och då indirekt även antalet bladlöss
Kurvornas former i diagrammet och förskjutningen av nyckelpigekurvan kan tolkas som att nyckelpigorna begränsar antalet bladlöss. Och sedan minskar antalet nyckelpigor när det finns mindre föda, som fner skrev.
Men temperaturen går ner i september-oktober och det påverkar födotillgången för bladlössen och därmed även för nyckelpigorna (och fåglarna m.f.l.). D.v.s. när det blir för lite ljus och för kallt i oktober försvinner insekterna helt. Detta gör att nedgången kan förklaras med en krasch, och nedgången från augusti påminner om en J-kurva. Precis samma resonemang kan göras för nyckelpigornas nedgång. Båda arterna får försämrad födotillgång och påverkas negativt av temperaturen, vilken jag misstänker är orsaken till att bärförmågan minskar och i och med det minskar populationerna av insekterna i grafen.
Men hur skulle man kunna förklara kurvorna innan Oktober? Jag har svårt att tolka om det är j eller s kurvor eftersom att dem kurvorna är ju inte riktigt en krasch, men samtidigt så är dem ju heller inte jämna.
.melody. skrev:Men hur skulle man kunna förklara kurvorna innan Oktober? Jag har svårt att tolka om det är j eller s kurvor eftersom att dem kurvorna är ju inte riktigt en krasch, men samtidigt så är dem ju heller inte jämna.
Det är ingen S-kurva i alla fall, då skulle antalet individer stabiliseras, istället för att minska kraftigt.
Vad är det som talar emot en krasch (motsvarande en J-kurva)? Vi vet redan att födotillgången minskar (växterna bildar betydligt minder energirik växtsaft när solljuset minskar), och enbart det minskar miljöns bärförmåga.
mag1 skrev:.melody. skrev:Men hur skulle man kunna förklara kurvorna innan Oktober? Jag har svårt att tolka om det är j eller s kurvor eftersom att dem kurvorna är ju inte riktigt en krasch, men samtidigt så är dem ju heller inte jämna.
Det är ingen S-kurva i alla fall, då skulle antalet individer stabiliseras, istället för att minska kraftigt.
Vad är det som talar emot en krasch (motsvarande en J-kurva)? Vi vet redan att födotillgången minskar (växterna bildar betydligt minder energirik växtsaft när solljuset minskar), och enbart det minskar miljöns bärförmåga.
Jag tror att det som talar mot en krasch i en j-kurva är att antalet av populationen bara ständigt ökar och går så småningom över dens egna bärkraftsförmåga istället för att stanna sin tillväxt. När den har gått över sin bärkraftsförmåga så tar resurserna som t.ex. mat och boplats slut, och då kraschar allting och populationen dör ut. Eftersom att nyckelpigorna är beroende av bladlössen så dör dem också ut eftersom att deras tillgång till föda försvinner i samband med bladlössens död. Stämmer detta?
Jag undrar också om man kan få in optimumkurva i detta resonemang?
.melody. skrev:mag1 skrev:.melody. skrev:Men hur skulle man kunna förklara kurvorna innan Oktober? Jag har svårt att tolka om det är j eller s kurvor eftersom att dem kurvorna är ju inte riktigt en krasch, men samtidigt så är dem ju heller inte jämna.
Det är ingen S-kurva i alla fall, då skulle antalet individer stabiliseras, istället för att minska kraftigt.
Vad är det som talar emot en krasch (motsvarande en J-kurva)? Vi vet redan att födotillgången minskar (växterna bildar betydligt minder energirik växtsaft när solljuset minskar), och enbart det minskar miljöns bärförmåga.
Jag tror att det som talar mot en krasch i en j-kurva är att antalet av populationen bara ständigt ökar och går så småningom över dens egna bärkraftsförmåga istället för att stanna sin tillväxt. När den har gått över sin bärkraftsförmåga så tar resurserna som t.ex. mat och boplats slut, och då kraschar allting och populationen dör ut. Eftersom att nyckelpigorna är beroende av bladlössen så dör dem också ut eftersom att deras tillgång till föda försvinner i samband med bladlössens död. Stämmer detta?
Hela grafen kan vare sig beskrivas som s- eller j-kurva, utan förklaras enklast med att nyckelpigorna reglerar antalet bladlöss. Men den senare toppen på sensommaren/hösten ser det ut som en j-kurva. Och precis som du skrev, bärkraften är då nådd och till och med minskar (mindre föda för bladlössen), varpå populationen av bladlöss kraschar
Jag undrar också om man kan få in optimumkurva i detta resonemang?
Optimkurvor beskriver enskilda abiotiska miljöfaktorer (t.ex. ljus, temperatur, vatten). Som en separat kurva kan t.ex. temperaturens inverkan på bladlössens vitalitet beskrivas. T.ex. bladlössen mår inte vidare bra i slutet av oktober. Genomsnittstemperaturen ökar i Sverige under året, likt en som en båge/parabel med maximum vid ca J/J. Vitaliteten minskar samtidigt som bladlösspopulationen kraschar, men jag tror inte att du får mer information gällande populationernas storlek med optimkurvor.
mag1 skrev:
Optimkurvor beskriver enskilda abiotiska miljöfaktorer (t.ex. ljus, temperatur, vatten). Som en separat kurva kan t.ex. temperaturens inverkan på bladlössens vitalitet beskrivas. T.ex. bladlössen mår inte vidare bra i slutet av oktober. Genomsnittstemperaturen ökar i Sverige under året, likt en som en båge/parabel med maximum vid ca J/J. Vitaliteten minskar samtidigt som bladlösspopulationen kraschar, men jag tror inte att du får mer information gällande populationernas storlek med optimkurvor.
Så man kan alltså säga att bladlössens och nyckelpigornas vitalitet är som högst vid toppen av kurvan. Men med tiden när dem har nått sin bärkraftsnivå så minskar deras optimum eftersom att det blir ont om boplats och t.ex. föda, och det är även då j-kurvan kraschar och vitaliteten minskar?
Jag vet inte om vitaliteten är högst då, men det skulle kunna vara så. Vitalitet är mer ett sätt att säga att något har livskraft eller är vid liv (och inte ett klassiskt begrepp inom biologin, snarare ett begrepp använt inom bl.a. filosofin).
Mitt exempel var för hur temperaturen som en faktor kan påverka vitaliteten, utifrån att vi vet att genomsnittstemperaturen ökar och sedan sjunker under den period som grafen visar - så temperaturoptimumkurvan (röda linjen) som en effekt av temperaturen skulle kunna se ut så här:
Men som du ser följer inte någon av insekterna denna kurva, utan deras antal beror på andra faktorer som t.ex. bärkraften.
