Teoretiskt värde
Hej!
Det vore intressant att veta vad ett teoretiskt värde är när det kommer till att göra beräkningar i en laboration eftersom det är ett begrepp som jag ofta stöter på?
Skulle verkligen uppskatta all form av hjälp!
Tack!
abcdefghijklmo skrev:Hej!
Det vore intressant att veta vad ett teoretiskt värde är när det kommer till att göra beräkningar i en laboration eftersom det är ett begrepp som jag ofta stöter på?
Skulle verkligen uppskatta all form av hjälp!
Tack!
Det går inte att svara generellt på. Man måste läsa uppgiften för att kunna förstå det.
abcdefghijklmo skrev:Hej!
Det vore intressant att veta vad ett teoretiskt värde är när det kommer till att göra beräkningar i en laboration eftersom det är ett begrepp som jag ofta stöter på?
Skulle verkligen uppskatta all form av hjälp!
Tack!
Om man exempelvis gör en labb om att räkna V på när Cu och Zn reagerar, den praktiska värden är ju resultatet av din labb och det teoretiska värden är det du får om du räknar V enligt Normalpotiental värden som finns i vår formelsamling.
Jag gjorde labbet och min praktiska värden blev då 1.000V men när jag kollade på listan som finns i vår formelsamling fick jag att det är 1.10V
Jag tror att man kan förstå begreppet mer om man läser Redox kapitlet på kemi 1
Diya Rzgar skrev:abcdefghijklmo skrev:Hej!
Det vore intressant att veta vad ett teoretiskt värde är när det kommer till att göra beräkningar i en laboration eftersom det är ett begrepp som jag ofta stöter på?
Skulle verkligen uppskatta all form av hjälp!
Tack!
Om man exempelvis gör en labb om att räkna V på när Cu och Zn reagerar, den praktiska värden är ju resultatet av din labb och det teoretiska värden är det du får om du räknar V enligt Normalpotiental värden som finns i vår formelsamling.
Jag gjorde labbet och min praktiska värden blev då 1.000V men när jag kollade på listan som finns i vår formelsamling fick jag att det är 1.10V
Jag tror att man kan förstå begreppet mer om man läser Redox kapitlet på kemi 1
Okej, nu förstår jag. Jag hade också en labb där vi fick i uppgift att räkna entalpiförändringen för
och då fick jag att resultatet blev lägre än det teoretiska värdet som skulle bli
Men jag undrar varför det blev så, var det på grund av att vi hade en för mättad lösning eftersom vi använde oss av kopparsulfat som lösning och blandade zinkpulvret med en magnetomrörare. Kopparsulfatlösningen fick stå ganska länge på bordet innan vår laboration. Men kan detta ses som en orsak till varför mitt resultat blev lägre än det teoretiska värdet?
Vilken koncentration hade kopparsulfatlösningen?
Det fanns 0,500 mol/dm3 kopparsulfatlösning och jag fick pipettera 25,00 cm3 som sedan överfördes till kalorimeterns inre glasbägare. Förstår du?
Då är kopparsulfatlösningen definitivt inte mättad, så det kan inte vara någon felkälla.
Men vad kan en felkälla vara då och varför kan den inte vara mättad?
För att en mättad lösning är betydligt mer koncentrerad än 0,5 mol/dm3.
Vad använde ni för kärl? Vanliga glasgrejor eller typ frigolitmugg?
Vi använde oss av en kalorimeter, glasbägare och en magnetomrörare med magnetloppa. Men hur ska jag veta vilka felkällor som har uppstått?
Smaragdalena skrev:För att en mättad lösning är betydligt mer koncentrerad än 0,5 mol/dm3.
Vad använde ni för kärl? Vanliga glasgrejor eller typ frigolitmugg?
Min lärare sa tydligen att lösningen var mättad för att den hade stått för länge i rumstemperatur innan vi gjorde laborationen. Stämmer det inte?
Nejm det stämmer inte. Lösligheten för kopparsulfat i vatten är 143 g/liter, d v s nästan 1 mol/liter (molmassan för vattenfritt kopparsulfat är 160 g/mol). Om man har en lösning med koncentrationen 0,5 mol/dm3 så måste alltså nästan hälften av vattnet avdunsta för att lösningen skulle bli mättad. Det verkar mycket osannolikt. Om lösningen står i en stängd flaska så avdunstar inget vatten.
