talanalys på Hans Rosling

Hej! Jag ska göra talanalys på Hans Roslings tal på välgörenhetsgalan. Detta är vad jag skrivit hittills, vad kan jag förbättra för att få det på A nivå?

Hans Roslings tal vid insamlingsgalan Hela Sverige skramlar syftar till att belysa omfattningen av den humanitära katastrofen i Syrien och att mobilisera stöd för flyktingarna. Talets huvudsakliga tes är att den internationella responsen på flyktingkrisen är otillräcklig och att det krävs en omfördelning av resurser för att hjälpa de miljontals människor som befinner sig i närområdet. Denna tes formuleras redan inledningsvis när Rosling slår fast att hans uppgift är att "förklara storleken på tragedin i Syrien".

Talet har en övergripande disposition som är både välstrukturerad och effektiv för att framföra talarens budskap. Talarens mål är att engagera och övertyga, och dispositionen hjälper till att uppnå detta genom att använda både etos, patos och logos i en genomtänkt ordning.

Rosling inleder talet med en patos-appell genom att direkt involvera publiken i flyktingkrisens verklighet. Genom att be åhörarna föreställa sig att de är Syriens befolkning gör han krisen personlig och påtaglig. Upprepningen av frasen "Tänk er in" fungerar som en anafor som tvingar dem att reflektera över situationen. Genom att kombinera anafor, visuell metafor, kontrast och direkt tilltal skapar Rosling en stark känslomässig påverkan som omvandlar en abstrakt politisk fråga till en personlig angelägenhet. Hans patos-appell fungerar således inte bara som ett sätt att informera, utan framför allt som en kraftfull uppmaning till handling.

Hans etos stärks av hans bakgrund som läkare och professor, samt hans roll som medgrundare av Läkare utan gränser, vilket ger honom auktoritet inom humanitära frågor. Denna trovärdighet förstärks ytterligare genom en PowerPoint-presentation, som markerar en övergång från emotionell påverkan till en mer faktabaserad framställning.

I huvuddelen av talet sker en strategisk övergång från patos till etos, där talaren medvetet skiftar från emotionell påverkan till att etablera sin trovärdighet och auktoritet. Hans etos stärks av flera faktorer, varav den mest framträdande är hans bakgrund som läkare och professor, samt hans roll som medgrundare av Läkare utan gränser, vilket ger honom auktoritet inom humanitära frågor. Genom att presentera en PowerPoint-presentation markerar han en övergång från den emotionella inledningen till en mer rationell och faktabaserad framställning.

Med hjälp av sin PowerPoint presenterar talaren detaljerade siffror från UNHCR:s budget och skapar därigenom en rationell grund för sina påståenden. Talaren använder logos för att belysa den ekonomiska verkligheten bakom flyktingkrisen och behovet av adekvata resurser.

Rosling argumenterar för den ekonomiska obalansen i stödet till flyktingar genom att jämföra det låga beloppet UNHCR får för att hjälpa flyktingar med det högre beloppet Sverige betalar per asylsökande. Han visar hur ineffektiv och orättvis resursfördelningen är, och belyser de humanitära konsekvenserna. Rosling bemöter motargumentet om att det finns en gräns för hur många flyktingar ett land kan ta emot. Han använder Libanon som exempel, där landet tagit emot mer än en miljon flyktingar utan att kollapsa, vilket han kontrasterar med situationen i Europa. Rosling argumenterar för att det finns tillräckliga resurser för att hjälpa fler människor.

Talet avslutas med en kraftfull uppmaning där talaren betonar att fred måste uppnås, kriget måste avslutas, och att det är avgörande att UNHCR får de nödvändiga pengarna för att hantera situationen. Talet är också av politisk karaktär, vilket blir tydligt genom Roslings uppmaning att omfördela resurser och engagera sig mer aktivt i att hjälpa flyktingar utanför Europa.

Han anpassade sitt framförande genom en övertygande användning av både röst och kroppsspråk. Hans gester var inte inövade utan speglade de känslor han uttryckte, vilket gav talet en autentisk och stark emotionell närvaro. När han välkomnade flyktingarna gjorde han det med öppna armar, och när han beskrev deras lidande skakade hans kropp av upprördhet. Hans tempo var välbalanserat, vilket bidrog till en trovärdig framtoning, och han hanterade rytmförändringar med precision genom att variera röstvolym, kroppsspråk och strategiska pauser. Dessutom förstärktes hans etos av hans klädval, en enkel skjorta, kavaj och mörka byxor, vilket signalerade professionalism utan att dra fokus från budskapet.

I talet använder Hans Rosling ett språk som är väl anpassat till situationen. Eftersom ämnet är allvarligt gör han det greppbart för åhörarna genom att konkretisera siffror och exempel. Han förenklar och bryter ner information så att den inte känns tung, vilket är särskilt viktigt när man talar om ett så svårt och allvarligt ämne. Värdeladdade ord som "skamligt", "grymt" och "pinsamt" bidrar till att väcka känslor och förstärka hans budskap. Talaren använder sig av flera stilfigurer i sitt tal, bland annat antites, allusion, tretal, metafor, hyperbol, retorisk fråga, direkt tilltal, epifor och anafor för att förstärka sitt budskap. Epiforen, där han upprepar “Det finns inget land i Europa som är i närheten av den gränsen,” skapar både rytm och betoning. Anaforen, där han upprepar “det här” i flera meningar, betonar allvaret i situationen: “Det här är mer än att bara hjälpa medmänniskor, det här är frågan om att vinna över det onda.”

Sammanfattningsvis belyser Hans Roslings tal i insamlingsgalan ”Hela Sverige skramlar” den humanitära katastrofen i Syrien och uppmanar till ökat stöd för flyktingarna. Han kombinerar etos, patos och logos genom att använda fakta och konkretiserar krisens omfattning med statistik och exempel. Talet förstärks av stilfigurer som anafor, tretal, metafor och hyperbol samt av hans trovärdighet som läkare och professor. Genom röst, kroppsspråk och visuella hjälpmedel skapar han ett engagerande och övertygande framförande.