Tal. Tips om vad jag borde ha med?
Hej! Jag skriver ett tal om ” skolorna påverkar eleverna negativt” eller på engelska låter det bättre ”School taking a toll on students”. Jag har börjat med att presentera lite om att skolan är bra för si och aå och vad skolan egentligen är till för. Och sedan gick jag in i varför skolan ändå kan vara en negativ påverkan på elever. Men jag är fast. Jag vet inte hur jag ska fortsätta. Jag skrev ju sist att vissa elever redan har mentala problem osv och att när skolan varje dag ger uppgifter och prover med deadline då man blir alltför stressad och till sist struntar helt i uppgifterna. Man känner alltför press och ångest varje gång man ska vakna upp och gå till skolan. Men asså jag vet inte hur jag ska fortsätta med talet. Har ni några tips kanske från egna erfarenheter hur ni känner inför skolan eller så.
Du bör ha tre argument, samt ett motargument du kan bemöta. Var noga med att dela upp vilka punkter som tillhör vilket argument, samt vad du sa ha för inledning och avslutning. Och framförallt behöver du ha en tydlig tes. Är din tes endast att skolan påverkar eleverna negativt, eller argumenterar du för någon förändring av skolan?
Hittills låter det som att du har ett argument i att skolan kan göra elever stressade vilket kan få dem att må dåligt. Stöd gärna detta med fakta du hittar. Hur påverkas eleverna negativt? Finns det några åtgärder som kan vidtas för att minska problemen?
Smutstvätt skrev:Du bör ha tre argument, samt ett motargument du kan bemöta. Var noga med att dela upp vilka punkter som tillhör vilket argument, samt vad du sa ha för inledning och avslutning. Och framförallt behöver du ha en tydlig tes. Är din tes endast att skolan påverkar eleverna negativt, eller argumenterar du för någon förändring av skolan?
Hittills låter det som att du har ett argument i att skolan kan göra elever stressade vilket kan få dem att må dåligt. Stöd gärna detta med fakta du hittar. Hur påverkas eleverna negativt? Finns det några åtgärder som kan vidtas för att minska problemen?
Ja, med tesen, det är ju både att skolan påverkar eleverna negativt och att argumentera för en förändring. Hur tycker du min tes bör vara då?
När jag ska avsluta talet, ska jag avsluta med en kort sammanfattning av det jag argumenterade för. Bara det?
Och sedan hur ska jag ha med motargument? Jag argumentera ju att skolan bör förbättras och utvecklas på ett sätt så att eleverna har det tryggt när det gäller mentalitet. Vad kan mitt motargument vara då?
Motargumentet skulle kunna vara att skolan genom att ställa höga och delvis ouppnåeliga krav förmår eleven att arbeta hårdare och läsa sig mer. Och att "piskan" av stress och obehagskänslor då hjälper eleven att prestera bättre. Att "tillräckligt bra" nästan inte ska existera.
Jag delar inte den åsikten men förändringarna som genomfördes i betygskriterierna för ca 10 år sen verkar ha inneburit en inte obetydlig negativ påverkan på hälsan. Mitt eget intryck är att insikterna om problemen både bland allmänhet och riksdagspolitiker verkar inträffa då de har egna barn i högstadiet och gymnasiet.
Länk till undersökning om psykisk ohälsa:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cfd1dffb/skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf
Debattartikel skriven baserad på ovanstående (samt som det verkar på personlig erfarenhet som förälder);
https://www.svd.se/skolans-krav-skapar-skadlig-stress
Ett exempel från debattartikeln, betygsgrundande kunskapskrav i samhällskunskap för betyget A åk 6, bland annat:
”Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer /.../ visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer /.../ med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.”
Som en professor i religionshistoria sa i DN (jag hittade inte länk), "jag kan inte svara på frågorna i min dotters religionsprov".
Visa spoiler
Skriv ditt dolda innehåll här
Programmeraren skrev:
Motargumentet skulle kunna vara att skolan genom att ställa höga och delvis ouppnåeliga krav förmår eleven att arbeta hårdare och läsa sig mer. Och att "piskan" av stress och obehagskänslor då hjälper eleven att prestera bättre. Att "tillräckligt bra" nästan inte ska existera.
Jag delar inte den åsikten men förändringarna som genomfördes i betygskriterierna för ca 10 år sen verkar ha inneburit en inte obetydlig negativ påverkan på hälsan. Mitt eget intryck är att insikterna om problemen både bland allmänhet och riksdagspolitiker verkar inträffa då de har egna barn i högstadiet och gymnasiet.
Länk till undersökning om psykisk ohälsa:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cfd1dffb/skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdfDebattartikel skriven baserad på ovanstående (samt som det verkar på personlig erfarenhet som förälder);
https://www.svd.se/skolans-krav-skapar-skadlig-stressEtt exempel från debattartikeln, betygsgrundande kunskapskrav i samhällskunskap för betyget A åk 6, bland annat:
”Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer /.../ visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer /.../ med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.”Som en professor i religionshistoria sa i DN (jag hittade inte länk), "jag kan inte svara på frågorna i min dotters religionsprov".
Motargumentet var väldigt bra. Med ”jag delar inte den åsikten” menar du alltså att du inte håller med i att stressen och obehagskänslorna hjälper eleverna att prestera bättre? Det är bra för jag tycker exakt så, även att för ca 10 år sedan har det varit bevisat att det ger negativ påverkan på hälsan.
Har du någon lösning till vad skolan kan göra för att göra det bättre för eleverna?
Ja, jag anser att press och stress inte är ett bra sätt att få elever att lära sig mer. Tydliga och höga förväntningar är bra men det betyder inte stress. Man talar ibland om "negativ stress" som innebär att oavsett hur man gör så är situationen mer eller mindre omöjlig att lyckas inom. "Positiv stress" är istället när arbetet är lustfyllt och man vill arbeta mer, då kan man lägga långa dagar på något utan att det känns pressande.
Du frågar om jag har någon lösning på stress-problemet. Nedan följer min åsikt. Andra personer tycker säkerligen annorlunda.
Jag tror inte de personer som införde det nya betygssystemet menade att öka stressen. Stressen är en negativ bieffekt. Denna förändring sammanföll med ett vilt experimenterande med omogna läroplattformar som delvis var framtagna av människor utan kunskap om läroplan eller lärande. Antalet timmar som slösats på tekniktrassel är orimligt stort. Även friheten att göra egna läromedel har ökat otydligheten, t ex hemgjorda powerpoints med bilder och stödord som inte alls fungerar som läromedel utan att veta vad läraren sa under presentationen (hur ska en som varit sjuk få tag på talet?).
Sammantaget skapas en röra av lösblad, hemgjorda och ej reviderade läromedel, blandade tekniska lösningar, och selektiva urval som delvis avviker från läroplanen.
Många lärare klarar av att hantera situationen men inte alla. Idag är en elev betydligt mer beroende än tidigare av att få "rätt" lärare. Mitt intryck att situationen har stabiliserats något efter perioden då "allt" ändrades samtidigt men många av grundproblemen kvarstår.
Det är ett sammansatt problem men om jag var ansvarig för skolan skulle jag börja med att skapa enkla och tydliga förutsättningar för eleverna. Och lärarna.
1) En bok i varje ämne (kurs) som är baserad på läroplanen och som läraren följer.
2) Varje område har en plan där man ser vilka sidor i boken som ingår per vecka.
3) Alla skolor läser samma moment under samma period så att elever kan byta skola, t ex vid flytt.
4) Kraftig nedtoning av "digitala hjälpmedel" eftersom deras bidrag är litet i förhållande till de negativa aspekterna (jag har programmerat sen jag var 14 och arbetat med systemutveckling hela mitt liv så jag har inte ett generellt motstånd mot datorer).
5) Egenframtagna läromedel ska endast utgöra kompletterande presentationer av materialet, t ex genomgångar eller utvecklade förklaringar. Det finns fantastiska exempel på detta som är bättre än de flesta läroböcker. Men en enskild lärarens briljans löser inte ett systematiskt problem. De flesta elever har inte en sån lärare. Egna läromedel får aldrig vara det enda läromedlet.
En tydlig struktur gör också att föräldrar eller andra kan stötta vid läxläsning samt att eleven vet vad hen behöver läsa in t ex efter sjukdom.
Jag skulle också förändra betygssystemet men jag tror att åtgärderna ovan ger ett betydligt snabbare resultat.
En observation är att vissa ämnen som t ex Matematik har klarat sig bättre eftersom a) boken behövs för alla räkneuppgifter, b) momenten bygger på varandra vilket gör att ordningen inte låter sig ändras i samma utsträckning som i t ex SO-ämnen och c) svårare att skapa flummiga betygskriterier (även om det delvis införts i t ex muntliga nationella).
Den senaste tiden har ägaren till Engelska skolan debatterats. Enkelt uttryckt är hela deras framgång baserat på ordning och reda samt struktur. Det finns i princip inga ämnen eller lärare som inte uppfyller ovanstående på Engelska skolan. Och för inte så länge sen arbetade alla skolor efter grundidén "lärobok och läroplan".
Avslutning av talet - slutsats och engagera åhörarna för ditt förslag - 'call to action', försök att beröra dem (uppnå pathos).
"
Recapitulatio består av en sammanfattning av talarens huvudpunkt. Recapitulatio spelar även en annan stor roll, nämligen att motargumenten talaren krossar i refutatio inte blir avslutet på talet. Sist tar Lindqvist upp peroratio, i denna del ingår avslutet av talet. Lindqvist skriver att talets avslut har två viktiga uppgifter; att väcka publikens känslor och få publiken att minnas talet.
"
